Nedanstående exempel visar hur man forskar på en värnpliktig i den allmänna värnplikten under 1900-talet i de militära rullorna. Exemplet visar hur man söker en värnpliktig utifrån att man sett personens militära inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) i församlingsböckerna.Bilden till höger visar värnpliktiga i uniform m/1910 med med den tresidiga hatten. Fotot visas med tillstånd av Niclas Rosenbalck.
Allmän värnplikt
År 1901 när indelningsverket avskaffades infördes i stället ett system allmän värnplikt. De första värnpliktiga i det nya systemet ryckte in våren 1902. De allra flesta av de inskrivna rekryterna tilldelades till armén. År 1902 tilldelades armén ca: 28.600 värnpliktiga och flottan 1.900.Enligt riksdagsbeslutet om allmän värnplikt skulle de flesta värnpliktiga övas i 150 dagar följda av tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar under det 2:a till 4:e året, dvs totalt 240 dagar.Under de första åren, 1902 - 1907, användes en kortare utbildningstid än de beslutade 240 dagarna. Under denna period användes enbart 172 dagar för utbildningen med 112 dagar för grundutbildningen. Först 1908 förlängdes tiden till de stipulerade 240 dagarna.Det var också först år 1908 som kavalleriet hade värnpliktiga året runt, men det dröjde ytterligare många år innan kavalleriet med sin tidskrävande ridutbildning huvudsakligen bestod av värnpliktiga. Först efter första världskrigets slut 1918 kunde flottan fullt ut använda sig av värnpliktiga.I den allmänna värnplikten behölls värnpliktsåldern oförändrad, dvs från 21 till 40 år. År 1914 sänks värnpliktsåldern till 20 år.
Församlingsböckerna
När man släktforskar är det med andra ord mycket vanligt att man stöter på släktingars militära inskrivningsnummer i församlingsböckerna. Detta innebär att personen har mönstrats inför ståndande värnpliktstjänstgöring. Mönstring och inskrivning gjordes i regel då männen var 20 år gamla (21 år gamla före 1914).I detta exempel skall vi leta uppgifter om den värnpliktige Jonas Helmer Viklund i de militära rullorna.I en församlingsboken har vi hittat den värnpliktige Jonas Helmer Viklund, i Roknäs, Piteå landsförsamling, Norrbotten, född 1890-12-06.Källa: Piteå landsförsamling AIIa:2h (1913-1929) Bild 100 / sid 2803.Informationen i församlingsboken ger oss hans militära inskrivningsnummer: 100 72/1911.
Ovan, utdrag från församlingsboken Piteå landsförsamling AIIa:2h (1913-1929) Bild 90 / sid 2802 (AID: v194281.b90.s2802, NAD: SE/HLA/1010154).Här ser vi familjen Jonas Helmer Viklund inklusive barn. Jonas Helmer är född 1890.År 1911, då 21 år gammal, kallas Jonas Helmer till mönstring för inskrivning till militärtjänstgöring.
På högersidan i kolumnen "Värnpliktsförhållanden" ser vi på rad 7 Jonas Helmers militära inskrivningsnummer: 100 72/1911.
Vad var en mönstring av värnpliktiga
Det år alla män fyllde 21 år (från 1914 då de fyllde 20 år) kallades de in för mönstring för värnplikt och skrevs in i inskrivningslängden. Vad innebar då mönstringen? Mönstringen var en undersökning av de värnpliktigas kroppsbyggnad (fysik) samt deras medicinska och mentala status för att se om de var vapenföra, dvs lämpliga för militärtjänstgöring . De som blev godkända för tjänstgöring fick ett inskrivningsnummer som antecknades i inskrivningsrullan samt en tilldelning av truppslag (infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen m.fl.). De flesta tilldelades till infanteriet eftersom det var detta truppslag som behövde mest folk.Militärtjänstgöringen var en militär utbildning som gjordes sen vid något av de olika regementena. Tjänstgöringen skedde inledningsvis på respektive regementes övningshed. Allt eftersom regementena flyttade in i kaserner så sker utbildningen där.Vid mönstringen erhöll den värnpliktige en personlig inskrivningsbok. Denna inskrivningsbok skulle den värnpliktige ta med sig då han inställde sig till tjänstgöring i fred eller krig. Exempel på Inskrivningsbok för värnpliktiga i hären, 1940.
Inskrivningsnumret
Från år 1901 skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL RR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Jonas Helmer Viklunds inskrivningsnummer är 100 72/1911, vilket innebär att 100 är hans löpnummer i inskrivningslängden, 72 är rullföringsområdet han rullskrevs i samt 1911 är årtalet då han skrevs in som värnpliktig.Han är född 1890 och är 21 år gammal 1911 vilket är den ålder då de blev skyldiga att göra allmän värnplikt. Ibland hittar man ett F eller ett M framför inskrivningsnumret. F står för Flottan och M för marinen.Nästa uppgift är att ta reda på vilket regemente han gjorde sin värnplikt vid. Vi har då stor hjälp av inskrivningsnumret som bl.a. innehåller rullföringsområdet.I 1901-års värnpliktslag indelades Sverige i 26 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var mellan 1901 - 1942 knutet till länet och hade därför samma namn som länet, ex: Norrbottens inskrivningsområde.Inskrivningsområden delades i sin tur in i rullföringsområden. Själva inskrivningen gjorde per rullföringsområde vilket innebär att rullorna upprättades per rullföringsområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.Genom att tittat i tabellen över rullföringsområden kan vi översätta rullföringsområdesnumret till klartext. En sådan tabell finns på Militära inskrivningsnummer för värnpliktiga i hären och flottan (öppnas i nytt fönster)
På sidan som länkas till ovan går vi in på inskrivningsområden/rullföringsområden för perioden 1902 - 1942.Scrolla sen ned i tabellen och leta upp rullföringsområdesnumret som finns i den värnpliktiges inskrivningsnummer, i detta fall 72. Detta är den första kolumnen i tabellen märkt "RO".Här ser vi att rullföringsområdesnummer 72 är Piteå rullföringsområde som åren 1902-1942 ingick i Norrbottens inskrivningsområde (Jonas Helmer mönstrade 1911).
Vad säger då detta oss. Jo, vi vet nu att Jonas Helmer Viklund skevs in år 1911 i Piteå rullföringsområde ingående i Norrbottens inskrivningsområde. Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring.År 1918 moderniserades dock rullföringen och nu börjar man föra stamkort (kallas även värnpliktskort) istället för de tidigare stamrullorna. På stamkorten/värnpliktskorten finns samma uppgifter som den gamla stamrullan. Så, från och med 1919-år mönstringar upprättas inte längre några särskilda stamrullor utan istället upprättas nu ett särskilt registerkort kallat stamkort för varje värnpliktig. Även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande är i värnpliktsåldern upprättas stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten). Jonas Helmer mönstrade 1911 men då han var i värnpliktig ålder även 1919 så finns även han på stamkorten. Vi skall därför nu söka honom i stamkorten.
Stamkorten
I varje rullföringsområde fördes ett stamkort över respektive värnpliktig. Stamkorten innehåller namn på den värnpliktige, födelsetid och mot slutet av perioden personnummer. Tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, liksom ofta, men inte alltid, bostadsadress, eventuella bestraffningar, civilt yrke och resultat av inskrivningsproven framgår också.Vi skall nu leta fram Jonas Helmer Viklunds stamkort. Vid tidpunkten för mönstringen 1911 bor han i Roknäs no 1, Piteå Landsförsamling (BD). Källa: Piteå landsförsamling AIIa:2h (1913-1929) Bild 90 / sid 2802. Viklunds inskrivningsnummer är 100 72/1911.Vi vet också att Viklund tillhör Piteå rullföringsområde (72) som ingick i Norrbottens inskrivningsområde. Vi tar nu fram den volym som innehåller stamkorten för Piteå rullföringsområde. De värnpliktiga finns sorterade på inskrivningsnummer så vi får bläddra framåt till vi hittar nr 100 72/1911.Stamkorten finns tillgängliga online både hos Arkiv Digital (AD)och SVAR (RA). AD kräver abonnemang. Vad gäller Arkiv Digital så bedriver de för närvarande (2015) skanning av stamkorten för alla män som mönstrade (blev inskrivna) åren 1902-1941. Än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online, men nya volymer tillkommer löpande.Sök i AD på "Norrbottens inskrivningsområde" och välj Piteå rullföringsområde eller sök direkt på "Piteå rullföringsområde". Bland de volymer som finns för Piteå rullföringsområde, välj D4:2 som täcker åren 1911 – 1913.Öppna volymen och bläddra framåt inskrivningsnummer 100 72/1911.
Jonas Helmer Viklunds stamkort/värnpliktskort:
Vi tittar nu på Viklunds stamkort.
Ovan, sida 1 av Jonas Helmer Viklunds stamkort. Detta finns i Piteå rullföringsområde ingående i Norrbottens inskrivningsområde. Källa: Norrbottens inskrivningsområde (Io 19), Piteå rullföringsområde (Ro 72) D4:2 (1911-1913) Bild 1530 (AID: v806613a.b1530, NAD: SE/KrA/0473/B19002Ö). Här får vi nu information att Viklund gjort sin militärtjänstgöring som värnpliktig vid Fältartilleriet som riktare. Vi ser även att han gjorde sin grundutbildning, dvs gick i rekrytskola åren 1911-1912 under 281 dagar. Han har även gjort repetitionsövningar under både 1912 och 1913.Under första världskriget var han mobiliserad för krigstjänstgöring 45 dagar respektive år 1914 och 1915. Han var även inkallad i 25 dagar 1916. Vidare ser vi att han tjänstgjort vid A4, dvs Norrlands artilleriregemente i Boden och där både vid 9 kompaniet och 10 kompaniet. Regementet fick från 1928 beteckningen A5.Vitsord:Kolumnen Vitsord innehåller ett betyg på hur den värnpliktige skött sig under tjänstgöringen. Betyg sattes både för tjänstbarhet och uppförande. Det är dock inte alltid man hittar några åsatta betyg i de tidiga stamkorten. Före 1945 fanns det en tregradig betygsskala. •1 = otillräcklig•2 = godkänd •3 = med beröm godkänd. Plus eller minus kunde läggas till betyget beroende på intresse, villighet, uppförande m.m. Källa: 1941 - Ao nr 333, KrA. Mer info om vitsorden.
Ovan,sida 2 av Jonas Helmer Viklunds stamkort. Detta finns i Piteå rullföringsområde ingående i Norrbottens inskrivningsområde. Källa: Norrbottens inskrivningsområde (Io 19), Piteå rullföringsområde (Ro 72) D4:2 (1911-1913) Bild 1540 (AID: v806613a.b1540, NAD: SE/KrA/0473/B19002Ö).
Fler stamkort
I exemplet ovan med Viklund så såg vi ett stamkort där den värnpliktige tilldelats artilleriet. Nedan följer fler exempel på stamkort där värnpliktiga tilldelats andra truppslag.
Värnpliktig som tilldelats infanteriet:
Ovan, visas ett stamkort där den värnpliktige Johan Bergwall, född 1894, tilldelats infanteriet när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 497 72/1914. Han tillhör därmed Piteå rullföringsområde (72) ingående i Norrbottens inskrivningsområde.Vilket infanteriregemente kan då detta vara. Ja, en kvalificerade gissning är Norrbottens regemente. Om vi tittar i kolumnen "Reg:te, station osv" i nedre delen av kortet ovan så ser vi förbandsnumret på den infanterienhet han tilldelats. Där står I19 (19:e infanteriregementet). I19 är just Norrbottens regemente (fanns i Boden) som fick denna beteckning (I19) 1892. Se mer om förbandsnummer.Vidare ser vi att har gjorde sin värnplikt vid 3:e kompaniet i Norrbottens regemente. Se kolumnen "Komp., skv., batt. osv". Här står en trea.Källa: Norrbottens inskrivningsområde (Io 19), Piteå rullföringsområde (Ro 72) D4:3 (1914-1922) Bild 7770 (AID: v806614a.b7770, NAD: SE/KrA/0473/B19002Ö).
Värnpliktig som tilldelats infanteriet:
Ovan ser vi Karl Oscar Åkermans stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats kavalleriet när han mönstrades 1913. Hans inskrivningsnummer är 444 46/1913. Han tillhör därmed Stockholms landtrullföringsområde (46) då ingående i Stockholms inskrivningsområde. Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det K1. K1 står för Livgardet till häst som fanns i Stockholm. Åkerman tjänstgjorde i 5:e skvadronen.Källa: Stockholms inskrivningsområde (Io 1), Inskrivningsområdesexpeditionen D4f:18 (1940-1940) Bild 50 (AID: v806683.b50, NAD: SE/KrA/0473/B01001Ö).
Värnpliktig som tilldelats trängen:
Ovan, ser vi Josef Leonard Bergmans stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats infanteriet när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 321 18/1914. Han tillhör därmed Oskarshamns rullföringsområde (18) då ingående i Kalmar inskrivningsområde. Även han har tilldelats till infanteriet för underbefälsutbildning och halvtroppchef.Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det I21. Kalmar regemente i Eksjö hade förbandsnumret I21 mellan 1892 - 1927. Bergman tjänstgjorde i 3:e kompaniet.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 190 (AID: v806530.b190, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).
Värnpliktig som tilldelats kavalleriet:
Ovan, ser vi Gustaf Harald Anderssons stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats trängen när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 374 37/1914. Han tillhör därmed Skövde rullföringsområde (37) då ingående i Skaraborgs inskrivningsområde. Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det T2. T2 står för Göta trängkår som fanns i Skövde. Andersson tjänstgjorde i 1:a kompaniet. Som befattning står hovslagare.Källa: Skaraborgs inskrivningsområde (Io 9), Skara rullföringsområde (Ro 33) D3:5 (1892-1894) Bild 4050 (AID: v806633.b4050, NAD: SE/KrA/0473/B09002Ö).
Värnpliktig som tilldelats ingenjörtrupperna:
Ovan, ser vi Karl Hilmer Johanssons stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats ingenjörtrupperna när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 406 37/1914. Han tillhör därmed Skövde rullföringsområde (37) då ingående i Skaraborgs inskrivningsområde.Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det Ing2. Ing2 står för Göta ingenjörkår som vid denna tidpunkt fanns i Karlsborg (från 1928 i Eksjö). Johansson tjänstgjorde i 6:e kompaniet. Som befattning står militärarbetare.Källa: Skaraborgs inskrivningsområde (Io 9), Skara rullföringsområde (Ro 33) D3:5 (1892-1894) Bild 6870 (AID: v806633.b6870, NAD: SE/KrA/0473/B09002Ö)Överst på sidan
Värnpliktig som tilldelats kustartilleriet:
Ovan ser vi Anton Edvin Johanssons stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats Marinen och närmare bestämt Kustartilleriet när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är F 343 21/1914. Han tillhör därmed Eksjö rullföringsområde (21) då ingående i Jönköpings inskrivningsområde. Det står bara KA i förbandsnummer kolumnen men om han kom från Småland så är det troligt att han gjorde sin värnplikt i Karlskrona på Karlskrona kustartilleriregemente, KA3. F i inskrivningsnumret står för flottan.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1330 (AID: v806530.b1330, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).
Värnpliktig som tilldelats Flottan:
Ovan ser vi Sven Gustav Bruuns stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats sjötjänst i Marinen när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är F80 14/1914. Han tillhör därmed Ljungby rullföringsområde (14) då ingående i Kronobergs inskrivningsområde. F i inskrivningsnumret står för flottan.Det står bara Fl i förbandsnummer kolumnen men om han kom från Småland så är det troligt att han gjorde sin värnplikt vid Karlskrona örlogsstation.Hans tjänst är som torpedeldare. Han civila yrke är dessutom sjöman.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1470 (AID: v806530.b1470, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).Nedan sida 2 av Bruuns stamkort:
Var arkiverades stamkorten?
Varje värnpliktig tilldelades ett stamkort (före 1919 stamrullor) som uppdaterades kontinuerligt till dess man utträdde ur värnpliktsåldern. Den ålder vid vilken man avregistrerades som värnpliktig har varierat enligt följande:•Åren 1902 – 1914: 40 år•Åren 1914 – 1936: 42 år•Åren 1937 – 1942: 45 år•Från 1942: 47 år.Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år).
Arkivering av stamkorten
Om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år.OBS, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Söka en värnpliktigs stamkort
Man kan alltid börja med att söka en persons stamkort i det inskrivningsområde där han mönstrades. Det var väl inte alltför vanligt att man flyttade långt för 100 år sedan. Om han inte hittas där bör man försöka ta reda på var han var mantalsskriven det år han utträdde ur värnpliktsåldern (ex:vis vid 47 års ålder). Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
Uniformen
Vilken typ av uniform bar vår värnpliktige Jonas Viklund?
Vilken typ av uniform bar vår värnpliktige Jonas Viklund ovan när han gjorde sin militärtjänstgöring vid Norrlands artilleriregemente åren 1911 - 1912? Den uniform som man bar vid denna tid var den grå m/1910 med den tresidiga mössan. Vapenrocken var grå ock knäppt med 6 knappar. Ståndfällkragen var blå och knäpptes både upptill och nedtill. Framtill hade vapenrocken två bröstfickor samt två större sidofickor. Byxorna m/1910 hade samma färg som vapenrocken. Längs yttersömmarna på byxorna fanns en blå 3 cm bred klädeslist.Vapenrocken hade blå axelklaffar där regementsbeteckningen fanns. Majoriteten av infanteriregementena hade till exempel gula siffror som regementsbetckning. Från och med denna uniform fick armén åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag.Man skall dock vara medveten om att när en ny uniform kom så tog det ett bra tag innan alla förband hade den nya uniformen fullt ut. Uniform m/1910 kom år 1910 och Viklund gjorde sin värnpliktstjänstgöring 1911 så det kan mycket väl ha varit så att han tjänstgjorde i en äldre uniform. I brist på nya persedlar användes m/1910 ofta ihop med persedlar från uniform m/1886 (infanteriet) och inte mist mössa m/1865-1899. Viklund låg vid artilleriet och kanske bar han år 1911 artilleriets attila m/1872 istället för m/1910.
Ovan är ett utdrag av Bruuns sida 2 av stamkortet. Som vi ser ovan råkade han i trångmål flera gånger och dömdes till flera dagar i arrest. Bl.a. har han olovligen varit frånvarande samt blivit tagen för fylleri.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1480 (AID: v806530.b1480, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).Nedan, bifogningskort till Bruuns stamkort:
På kartan ser både Piteå och Boden i Norrbotten (BD). Piteå tillhörde Norrbottens inskrivningsområde, Piteå rullföringsområde (Ro 72).
Bilderna nedan visar ett utdrag från rullföringsområdestabellen för 1902 - 1942.
Piteå, Norrbotten
Piteå socken ligger i Norrbotten, ingår sedan 1971 i Piteå kommun. Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Piteå landsförsamling och för de borgerliga frågorna till Piteå landskommun.Piteå socken ligger vid kusten närmast väster om Piteå kring Piteälven, Åbyälven och Lillpiteälven. Socknen är innanför kustbygden och utanför älvdalarna en kuperad myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i väster når 500 meter över havet.BodenKommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.1910 förlade och satte Norrlands artilleriregemente (A 4) upp "III divisionen" till Boden. Divisionen fick samtidigt beteckningen A 4B. Genom försvarsbeslutet 1925 kom divisionen att avskiljas från regementet och blev från den 1 januari 1928 ett självständigt förband under namnet Norrbottens artillerikår, samtidigt som beteckningen ändrades till A 5. En beteckning kåren ärvde från Upplands artilleriregemente som avvecklades 1927. Efter försvarsbeslutet 1948 kom kåren att uppgå 1951 i Bodens artilleriregemente (A 8). Bodens garnison är en av Sveriges största garnisoner.
Beredskapstjänstgöring under andra världskriget
Den upprustning av det svenska försvaret som skedde under beredskapsåren under andra världs kriget innebar att många nya förband sattes upp. Enligt 1941 års krigsorganisation skulle de stående infanteriregementena i Sverige omorganiseras till så-kallade depåregementen. Dessa infanteriregementen skulle sätta upp två fältregementen vardera, ett huvudregemente samt ett dubbleringsregemente. Dubbleringsregementena erhöll det ordinarie regementets förbandsnummerplus 30. Exempelvis fick, I15, Älvsborgs regementes dubbleringsregemente beteckningen I45 (I15 + 30) samt namnet Västgöte regemente. Dubbleringsregementena erhöll egna namn efter moderförbandets tradition eller från dess upptagningsområde. Till lokalförsvar fanns i början av andra världskriget speciella landstormsregementen uppsatta. Landstormen hade de äldre åldersklasserna av värnpliktiga som vid denna tid omfattade åldersklassen 35 - 42 år. Landstormen skulle användas till försvar av hemorten samt skydda fältarméns mobilisering. Landstormsregementenas förbandsnummer började på “L” följt av ett tal i intervallet 1 - 21. Siffrorna efter ”L” står för det inskrivningsområde de var uppsatta i. Exempelvis så betyder förbandsbeteckningen L7 ett landstormsregemente uppsatt i Malmöhus norra inskrivningsområde (Io7) och L11 betyder ett landstormsregemente uppsatt i Kronobergs inskrivningsområde (Io11).Ovanstående text om landstormsregementena avser tiden fram till 1942-års försvarsbeslut. Landstormsregementena blev då lokalförsvarsregementen. Dessa förband fick därefter beteckningar liknande I151 där förbandsnumrets två första siffror angav försvarsområde (Fo). Exempel: I151 var Blekinge regemente i Karlskrona (Fo15), I181 Ölands regemente (Fo18 = Kalmar försvarsområde), I 441-442 Stockholm (Fo44) och I 521-523 Karlstad (Fo52) etc.Nedan finns ett utdrag från ett stamkort där den värnpliktige tjänstgjort både i L7 och L11:
Ovan ser vi att den värnpliktige tjänstgjorde under beredskapsåren i både L7 och L11. Förklaring av dessa förbandsbeteckningar finns ovan.Mer information om beredskapsförbanden i Sverige under andra världskriget.
Ovan är ett utdrag på ett bifogningskort till Bruuns stamkortet. I Bruns fall har hans förseelser varit så många att att man lagt in ett så kallat "Bifogningskort" över hans straffregister. Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1490 (AID: v806530.b1490, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö)
Nedanstående exempel visar hur man forskar på en värnpliktig i den allmänna värnplikten under 1900-talet i de militära rullorna. Exemplet visar hur man söker en värnpliktig utifrån att man sett personens militära inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) i församlingsböckerna.Bilden till höger visar värnpliktiga i uniform m/1910 med med den tresidiga hatten. Fotot visas med tillstånd av Niclas Rosenbalck.
Allmän värnplikt
År 1901 när indelningsverket avskaffades infördes i stället ett system allmän värnplikt. De första värnpliktiga i det nya systemet ryckte in våren 1902. De allra flesta av de inskrivna rekryterna tilldelades till armén. År 1902 tilldelades armén ca: 28.600 värnpliktiga och flottan 1.900.Enligt riksdagsbeslutet om allmän värnplikt skulle de flesta värnpliktiga övas i 150 dagar följda av tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar under det 2:a till 4:e året, dvs totalt 240 dagar.Under de första åren, 1902 - 1907, användes en kortare utbildningstid än de beslutade 240 dagarna. Under denna period användes enbart 172 dagar för utbildningen med 112 dagar för grundutbildningen. Först 1908 förlängdes tiden till de stipulerade 240 dagarna.Det var också först år 1908 som kavalleriet hade värnpliktiga året runt, men det dröjde ytterligare många år innan kavalleriet med sin tidskrävande ridutbildning huvudsakligen bestod av värnpliktiga. Först efter första världskrigets slut 1918 kunde flottan fullt ut använda sig av värnpliktiga.I den allmänna värnplikten behölls värnpliktsåldern oförändrad, dvs från 21 till 40 år. År 1914 sänks värnpliktsåldern till 20 år.
Församlingsböckerna
När man släktforskar är det med andra ord mycket vanligt att man stöter på släktingars militära inskrivningsnummer i församlingsböckerna. Detta innebär att personen har mönstrats inför ståndande värnpliktstjänstgöring. Mönstring och inskrivning gjordes i regel då männen var 20 år gamla (21 år gamla före 1914).I detta exempel skall vi leta uppgifter om den värnpliktige Jonas Helmer Viklund i de militära rullorna.I en församlingsboken har vi hittat den värnpliktige Jonas Helmer Viklund, i Roknäs, Piteå landsförsamling, Norrbotten, född 1890-12-06.Källa: Piteå landsförsamling AIIa:2h (1913-1929) Bild 100 / sid 2803.Informationen i församlingsboken ger oss hans militära inskrivningsnummer: 100 72/1911.
Handledning 11b: Hur man
söker värnpliktiga
Ovan, utdrag från församlingsboken Piteå landsförsamling AIIa:2h (1913-1929) Bild 90 / sid 2802 (AID: v194281.b90.s2802, NAD: SE/HLA/1010154).Här ser vi familjen Jonas Helmer Viklund inklusive barn. Jonas Helmer är född 1890.År 1911, då 21 år gammal, kallas Jonas Helmer till mönstring för inskrivning till militärtjänstgöring.
På högersidan i kolumnen "Värnpliktsförhållanden" ser vi på rad 7 Jonas Helmers militära inskrivningsnummer: 100 72/1911.
Vad var en mönstring av
värnpliktiga
Det år alla män fyllde 21 år (från 1914 då de fyllde 20 år) kallades de in för mönstring för värnplikt och skrevs in i inskrivningslängden. Vad innebar då mönstringen? Mönstringen var en undersökning av de värnpliktigas kroppsbyggnad (fysik) samt deras medicinska och mentala status för att se om de var vapenföra, dvs lämpliga för militärtjänstgöring . De som blev godkända för tjänstgöring fick ett inskrivningsnummer som antecknades i inskrivningsrullan samt en tilldelning av truppslag (infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen m.fl.). De flesta tilldelades till infanteriet eftersom det var detta truppslag som behövde mest folk.Militärtjänstgöringen var en militär utbildning som gjordes sen vid något av de olika regementena. Tjänstgöringen skedde inledningsvis på respektive regementes övningshed. Allt eftersom regementena flyttade in i kaserner så sker utbildningen där.Vid mönstringen erhöll den värnpliktige en personlig inskrivningsbok. Denna inskrivningsbok skulle den värnpliktige ta med sig då han inställde sig till tjänstgöring i fred eller krig. Exempel på Inskrivningsbok för värnpliktiga i hären, 1940.
Inskrivningsnumret
Från år 1901 skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL RR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Jonas Helmer Viklunds inskrivningsnummer är 100 72/1911, vilket innebär att 100 är hans löpnummer i inskrivningslängden, 72 är rullföringsområdet han rullskrevs i samt 1911 är årtalet då han skrevs in som värnpliktig.Han är född 1890 och är 21 år gammal 1911 vilket är den ålder då de blev skyldiga att göra allmän värnplikt. Ibland hittar man ett F eller ett M framför inskrivningsnumret. F står för Flottan och M för marinen.Nästa uppgift är att ta reda på vilket regemente han gjorde sin värnplikt vid. Vi har då stor hjälp av inskrivningsnumret som bl.a. innehåller rullföringsområdet.I 1901-års värnpliktslag indelades Sverige i 26 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var mellan 1901 - 1942 knutet till länet och hade därför samma namn som länet, ex: Norrbottens inskrivningsområde.Inskrivningsområden delades i sin tur in i rullföringsområden. Själva inskrivningen gjorde per rullföringsområde vilket innebär att rullorna upprättades per rullföringsområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.Genom att tittat i tabellen över rullföringsområden kan vi översätta rullföringsområdesnumret till klartext. En sådan tabell finns på Militära inskrivningsnummer för värnpliktiga i hären och flottan (öppnas i nytt fönster)
På sidan som länkas till ovan går vi in på inskrivningsområden/rullföringsområden för perioden 1902 - 1942.Scrolla sen ned i tabellen och leta upp rullföringsområdesnumret som finns i den värnpliktiges inskrivningsnummer, i detta fall 72. Detta är den första kolumnen i tabellen märkt "RO".Här ser vi att rullföringsområdesnummer 72 är Piteå rullföringsområde som åren 1902-1942 ingick i Norrbottens inskrivningsområde (Jonas Helmer mönstrade 1911).
Vad säger då detta oss. Jo, vi vet nu att Jonas Helmer Viklund skevs in år 1911 i Piteå rullföringsområde ingående i Norrbottens inskrivningsområde. Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring.År 1918 moderniserades dock rullföringen och nu börjar man föra stamkort (kallas även värnpliktskort) istället för de tidigare stamrullorna. På stamkorten/värnpliktskorten finns samma uppgifter som den gamla stamrullan. Så, från och med 1919-år mönstringar upprättas inte längre några särskilda stamrullor utan istället upprättas nu ett särskilt registerkort kallat stamkort för varje värnpliktig. Även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande är i värnpliktsåldern upprättas stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten). Jonas Helmer mönstrade 1911 men då han var i värnpliktig ålder även 1919 så finns även han på stamkorten. Vi skall därför nu söka honom i stamkorten.
Stamkorten
I varje rullföringsområde fördes ett stamkort över respektive värnpliktig. Stamkorten innehåller namn på den värnpliktige, födelsetid och mot slutet av perioden personnummer. Tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, liksom ofta, men inte alltid, bostadsadress, eventuella bestraffningar, civilt yrke och resultat av inskrivningsproven framgår också.Vi skall nu leta fram Jonas Helmer Viklunds stamkort. Vid tidpunkten för mönstringen 1911 bor han i Roknäs no 1, Piteå Landsförsamling (BD). Källa: Piteå landsförsamling AIIa:2h (1913-1929) Bild 90 / sid 2802. Viklunds inskrivningsnummer är 100 72/1911.Vi vet också att Viklund tillhör Piteå rullföringsområde (72) som ingick i Norrbottens inskrivningsområde. Vi tar nu fram den volym som innehåller stamkorten för Piteå rullföringsområde. De värnpliktiga finns sorterade på inskrivningsnummer så vi får bläddra framåt till vi hittar nr 100 72/1911.Stamkorten finns tillgängliga online både hos Arkiv Digital (AD)och SVAR (RA). AD kräver abonnemang. Vad gäller Arkiv Digital så bedriver de för närvarande (2015) skanning av stamkorten för alla män som mönstrade (blev inskrivna) åren 1902-1941. Än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online, men nya volymer tillkommer löpande.Sök i AD på "Norrbottens inskrivningsområde" och välj Piteå rullföringsområde eller sök direkt på "Piteå rullföringsområde". Bland de volymer som finns för Piteå rullföringsområde, välj D4:2 som täcker åren 1911 – 1913.Öppna volymen och bläddra framåt inskrivningsnummer 100 72/1911.
Jonas Helmer Viklunds
stamkort/värnpliktskort:
Vi tittar nu på Viklunds stamkort.
Ovan, sida 1 av Jonas Helmer Viklunds stamkort. Detta finns i Piteå rullföringsområde ingående i Norrbottens inskrivningsområde. Källa: Norrbottens inskrivningsområde (Io 19), Piteå rullföringsområde (Ro 72) D4:2 (1911-1913) Bild 1530 (AID: v806613a.b1530, NAD: SE/KrA/0473/B19002Ö). Här får vi nu information att Viklund gjort sin militärtjänstgöring som värnpliktig vid Fältartilleriet som riktare. Vi ser även att han gjorde sin grundutbildning, dvs gick i rekrytskola åren 1911-1912 under 281 dagar. Han har även gjort repetitionsövningar under både 1912 och 1913.Under första världskriget var han mobiliserad för krigstjänstgöring 45 dagar respektive år 1914 och 1915. Han var även inkallad i 25 dagar 1916. Vidare ser vi att han tjänstgjort vid A4, dvs Norrlands artilleriregemente i Boden och där både vid 9 kompaniet och 10 kompaniet. Regementet fick från 1928 beteckningen A5.Vitsord:Kolumnen Vitsord innehåller ett betyg på hur den värnpliktige skött sig under tjänstgöringen. Betyg sattes både för tjänstbarhet och uppförande. Det är dock inte alltid man hittar några åsatta betyg i de tidiga stamkorten. Före 1945 fanns det en tregradig betygsskala. •1 = otillräcklig•2 = godkänd •3 = med beröm godkänd. Plus eller minus kunde läggas till betyget beroende på intresse, villighet, uppförande m.m. Källa: 1941 - Ao nr 333, KrA. Mer info om vitsorden.
Ovan,sida 2 av Jonas Helmer Viklunds stamkort. Detta finns i Piteå rullföringsområde ingående i Norrbottens inskrivningsområde. Källa: Norrbottens inskrivningsområde (Io 19), Piteå rullföringsområde (Ro 72) D4:2 (1911-1913) Bild 1540 (AID: v806613a.b1540, NAD: SE/KrA/0473/B19002Ö).
Fler stamkort
I exemplet ovan med Viklund så såg vi ett stamkort där den värnpliktige tilldelats artilleriet. Nedan följer fler exempel på stamkort där värnpliktiga tilldelats andra truppslag.
Värnpliktig som tilldelats infanteriet:
Ovan, visas ett stamkort där den värnpliktige Johan Bergwall, född 1894, tilldelats infanteriet när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 497 72/1914. Han tillhör därmed Piteå rullföringsområde (72) ingående i Norrbottens inskrivningsområde.Vilket infanteriregemente kan då detta vara. Ja, en kvalificerade gissning är Norrbottens regemente. Om vi tittar i kolumnen "Reg:te, station osv" i nedre delen av kortet ovan så ser vi förbandsnumret på den infanterienhet han tilldelats. Där står I19 (19:e infanteriregementet). I19 är just Norrbottens regemente (fanns i Boden) som fick denna beteckning (I19) 1892. Se mer om förbandsnummer.Vidare ser vi att har gjorde sin värnplikt vid 3:e kompaniet i Norrbottens regemente. Se kolumnen "Komp., skv., batt. osv". Här står en trea.Källa: Norrbottens inskrivningsområde (Io 19), Piteå rullföringsområde (Ro 72) D4:3 (1914-1922) Bild 7770 (AID: v806614a.b7770, NAD: SE/KrA/0473/B19002Ö).
Värnpliktig som tilldelats infanteriet:
Ovan ser vi Karl Oscar Åkermans stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats kavalleriet när han mönstrades 1913. Hans inskrivningsnummer är 444 46/1913. Han tillhör därmed Stockholms landtrullföringsområde (46) då ingående i Stockholms inskrivningsområde. Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det K1. K1 står för Livgardet till häst som fanns i Stockholm. Åkerman tjänstgjorde i 5:e skvadronen.Källa: Stockholms inskrivningsområde (Io 1), Inskrivningsområdesexpeditionen D4f:18 (1940-1940) Bild 50 (AID: v806683.b50, NAD: SE/KrA/0473/B01001Ö).
Värnpliktig som tilldelats trängen:
Ovan, ser vi Josef Leonard Bergmans stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats infanteriet när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 321 18/1914. Han tillhör därmed Oskarshamns rullföringsområde (18) då ingående i Kalmar inskrivningsområde. Även han har tilldelats till infanteriet för underbefälsutbildning och halvtroppchef.Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det I21. Kalmar regemente i Eksjö hade förbandsnumret I21 mellan 1892 - 1927. Bergman tjänstgjorde i 3:e kompaniet.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 190 (AID: v806530.b190, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).
Värnpliktig som tilldelats kavalleriet:
Ovan, ser vi Gustaf Harald Anderssons stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats trängen när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 374 37/1914. Han tillhör därmed Skövde rullföringsområde (37) då ingående i Skaraborgs inskrivningsområde. Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det T2. T2 står för Göta trängkår som fanns i Skövde. Andersson tjänstgjorde i 1:a kompaniet. Som befattning står hovslagare.Källa: Skaraborgs inskrivningsområde (Io 9), Skara rullföringsområde (Ro 33) D3:5 (1892-1894) Bild 4050 (AID: v806633.b4050, NAD: SE/KrA/0473/B09002Ö).
Värnpliktig som tilldelats
ingenjörtrupperna:
Ovan, ser vi Karl Hilmer Johanssons stamkort.Han är född 1893 och har tilldelats ingenjörtrupperna när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är 406 37/1914. Han tillhör därmed Skövde rullföringsområde (37) då ingående i Skaraborgs inskrivningsområde.Tittar vi på det förbandsnummer som står för honom i stamkortet så är det Ing2. Ing2 står för Göta ingenjörkår som vid denna tidpunkt fanns i Karlsborg (från 1928 i Eksjö). Johansson tjänstgjorde i 6:e kompaniet. Som befattning står militärarbetare.Källa: Skaraborgs inskrivningsområde (Io 9), Skara rullföringsområde (Ro 33) D3:5 (1892-1894) Bild 6870 (AID: v806633.b6870, NAD: SE/KrA/0473/B09002Ö)Överst på sidan
Värnpliktig som tilldelats kustartilleriet:
Ovan ser vi Anton Edvin Johanssons stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats Marinen och närmare bestämt Kustartilleriet när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är F 343 21/1914. Han tillhör därmed Eksjö rullföringsområde (21) då ingående i Jönköpings inskrivningsområde. Det står bara KA i förbandsnummer kolumnen men om han kom från Småland så är det troligt att han gjorde sin värnplikt i Karlskrona på Karlskrona kustartilleriregemente, KA3. F i inskrivningsnumret står för flottan.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1330 (AID: v806530.b1330, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).
Värnpliktig som tilldelats Flottan:
Ovan ser vi Sven Gustav Bruuns stamkort. Han är född 1893 och har tilldelats sjötjänst i Marinen när han mönstrades 1914. Hans inskrivningsnummer är F80 14/1914. Han tillhör därmed Ljungby rullföringsområde (14) då ingående i Kronobergs inskrivningsområde. F i inskrivningsnumret står för flottan.Det står bara Fl i förbandsnummer kolumnen men om han kom från Småland så är det troligt att han gjorde sin värnplikt vid Karlskrona örlogsstation.Hans tjänst är som torpedeldare. Han civila yrke är dessutom sjöman.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1470 (AID: v806530.b1470, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).Nedan sida 2 av Bruuns stamkort:
Var arkiverades stamkorten?
Varje värnpliktig tilldelades ett stamkort (före 1919 stamrullor) som uppdaterades kontinuerligt till dess man utträdde ur värnpliktsåldern. Den ålder vid vilken man avregistrerades som värnpliktig har varierat enligt följande:•Åren 1902 – 1914: 40 år•Åren 1914 – 1936: 42 år•Åren 1937 – 1942: 45 år•Från 1942: 47 år.Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år).
Arkivering av stamkorten
Om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år.OBS, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Söka en värnpliktigs stamkort
Man kan alltid börja med att söka en persons stamkort i det inskrivningsområde där han mönstrades. Det var väl inte alltför vanligt att man flyttade långt för 100 år sedan. Om han inte hittas där bör man försöka ta reda på var han var mantalsskriven det år han utträdde ur värnpliktsåldern (ex:vis vid 47 års ålder). Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
Uniformen
Vilken typ av uniform bar vår värnpliktige
Jonas Viklund?
Vilken typ av uniform bar vår värnpliktige Jonas Viklund ovan när han gjorde sin militärtjänstgöring vid Norrlands artilleriregemente åren 1911 - 1912? Den uniform som man bar vid denna tid var den grå m/1910 med den tresidiga mössan. Vapenrocken var grå ock knäppt med 6 knappar. Ståndfällkragen var blå och knäpptes både upptill och nedtill. Framtill hade vapenrocken två bröstfickor samt två större sidofickor. Byxorna m/1910 hade samma färg som vapenrocken. Längs yttersömmarna på byxorna fanns en blå 3 cm bred klädeslist.Vapenrocken hade blå axelklaffar där regementsbeteckningen fanns. Majoriteten av infanteriregementena hade till exempel gula siffror som regementsbetckning. Från och med denna uniform fick armén åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag.Man skall dock vara medveten om att när en ny uniform kom så tog det ett bra tag innan alla förband hade den nya uniformen fullt ut. Uniform m/1910 kom år 1910 och Viklund gjorde sin värnpliktstjänstgöring 1911 så det kan mycket väl ha varit så att han tjänstgjorde i en äldre uniform. I brist på nya persedlar användes m/1910 ofta ihop med persedlar från uniform m/1886 (infanteriet) och inte mist mössa m/1865-1899. Viklund låg vid artilleriet och kanske bar han år 1911 artilleriets attila m/1872 istället för m/1910.
Ovan är ett utdrag av Bruuns sida 2 av stamkortet. Som vi ser ovan råkade han i trångmål flera gånger och dömdes till flera dagar i arrest. Bl.a. har han olovligen varit frånvarande samt blivit tagen för fylleri.Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1480 (AID: v806530.b1480, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö).Nedan, bifogningskort till Bruuns stamkort:
På kartan ser både Piteå och Boden i Norrbotten (BD). Piteå tillhörde Norrbottens inskrivningsområde, Piteå rullföringsområde (Ro 72).
Bilderna nedan visar ett utdrag från rullföringsområdestabellen för 1902 - 1942.
Piteå, Norrbotten
Piteå socken ligger i Norrbotten, ingår sedan 1971 i Piteå kommun. Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Piteå landsförsamling och för de borgerliga frågorna till Piteå landskommun.Piteå socken ligger vid kusten närmast väster om Piteå kring Piteälven, Åbyälven och Lillpiteälven. Socknen är innanför kustbygden och utanför älvdalarna en kuperad myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i väster når 500 meter över havet.BodenKommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.1910 förlade och satte Norrlands artilleriregemente (A 4) upp "III divisionen" till Boden. Divisionen fick samtidigt beteckningen A 4B. Genom försvarsbeslutet 1925 kom divisionen att avskiljas från regementet och blev från den 1 januari 1928 ett självständigt förband under namnet Norrbottens artillerikår, samtidigt som beteckningen ändrades till A 5. En beteckning kåren ärvde från Upplands artilleriregemente som avvecklades 1927. Efter försvarsbeslutet 1948 kom kåren att uppgå 1951 i Bodens artilleriregemente (A 8). Bodens garnison är en av Sveriges största garnisoner.
Ovan ser vi att den värnpliktige tjänstgjorde under beredskapsåren i både L7 och L11. Förklaring av dessa förbandsbeteckningar finns ovan.Mer information om beredskapsförbanden i Sverige under andra världskriget.
Ovan är ett utdrag på ett bifogningskort till Bruuns stamkortet. I Bruns fall har hans förseelser varit så många att att man lagt in ett så kallat "Bifogningskort" över hans straffregister. Källa: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) D2:3 (1893-1894) Bild 1490 (AID: v806530.b1490, NAD: SE/KrA/0473/B12005Ö)
Beredskapstjänstgöring under andra
världskriget
Den upprustning av det svenska försvaret som skedde under beredskapsåren under andra världs kriget innebar att många nya förband sattes upp. Enligt 1941 års krigsorganisation skulle de stående infanteriregementena i Sverige omorganiseras till så-kallade depåregementen. Dessa infanteriregementen skulle sätta upp två fältregementen vardera, ett huvudregemente samt ett dubbleringsregemente. Dubbleringsregementena erhöll det ordinarie regementets förbandsnummerplus 30. Exempelvis fick, I15, Älvsborgs regementes dubbleringsregemente beteckningen I45 (I15 + 30) samt namnet Västgöte regemente. Dubbleringsregementena erhöll egna namn efter moderförbandets tradition eller från dess upptagningsområde. Till lokalförsvar fanns i början av andra världskriget speciella landstormsregementen uppsatta. Landstormen hade de äldre åldersklasserna av värnpliktiga som vid denna tid omfattade åldersklassen 35 - 42 år. Landstormen skulle användas till försvar av hemorten samt skydda fältarméns mobilisering. Landstormsregementenas förbandsnummer började på “L” följt av ett tal i intervallet 1 - 21. Siffrorna efter ”L” står för det inskrivningsområde de var uppsatta i. Exempelvis så betyder förbandsbeteckningen L7 ett landstormsregemente uppsatt i Malmöhus norra inskrivningsområde (Io7) och L11 betyder ett landstormsregemente uppsatt i Kronobergs inskrivningsområde (Io11).Ovanstående text om landstormsregementena avser tiden fram till 1942-års försvarsbeslut. Landstormsregementena blev då lokalförsvarsregementen. Dessa förband fick därefter beteckningar liknande I151 där förbandsnumrets två första siffror angav försvarsområde (Fo). Exempel: I151 var Blekinge regemente i Karlskrona (Fo15), I181 Ölands regemente (Fo18 = Kalmar försvarsområde), I 441-442 Stockholm (Fo44) och I 521-523 Karlstad (Fo52) etc.Nedan finns ett utdrag från ett stamkort där den värnpliktige tjänstgjort både i L7 och L11:
