Efter Folkskolans införande 1842 har det funnits en lång tradition av enskilda och privata skolor i det svenska skolsystemet. Detta var skolor som inte drevs av stat eller kommun och finansierades framför allt genom elevavgifter.Många av de enskilda och privata skolorna var internatskolor där eleverna kunde bo under sin studietid. Mest kända har internatskolorna varit, bland annat Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan (idag sammanslagna till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), Lundsbergs skola och Solbacka läroverk. Därtill fanns i de större städerna också privata skolor som till exempel Göteborgs högre samskola.En privatskola är en typ av skola som inte administreras av lokala, regionala eller nationella myndigheter. Privatskolan förbehåller sig rätten att välja de elever som tas in på skolan och finansieras delvis eller helt och hållet genom avgifter snarare än offentlig finansiering. Det finns bara ett mycket litet antal privatskolor i Sverige som följer svensk läroplan, exempelvis Grennaskolan och Lundsbergs skola.
Några privatskolor i Sverige
Ahlströmska skolan
Ahlströmska skolan (Nya Elementarskolan för flickor) var en privat flickskola och gymnasium i Stockholm som grundades 1902 av filosofie doktor Anna Ahlström. Skolan låg först på Kommendörsgatan 29 men flyttade 1926 till nybyggda lokaler i kvarteret bredvid, på Kommendörsgatan 31. Skolan löd under privatläroverksstadgan fram till kommunaliseringen den 1 juli 1973. Tio år senare, 1983, upphörde Ahlströmska skolan. Numera innehar en friskola, Carlssons skola, Ahlströmska skolans gamla lokaler på Kommendörsgatan 31.Skolans egentliga namn var Nya Elementarskolan för flickor men kom allmänt att kallas Ahlströmska skolan efter dess grundare fil.dr. Anna Ahlström (1863-1943).År 1907 anställde Anna Ahlström den några år yngre läraren Ellen Terserus (1867-1943) som blev skolans biträdande föreståndarinna vid sidan av Ahlström. De båda kallades allmänt för ”Ahlan och Tersan”.Bilden till höger visar Ahlströmska skolan på Eå Kommendörsgatan 31, Stockholm. Sen 1963 finns Carlssons skola på adressen. Fri bild Wikipedia.
Beskowska skolan
Beskowska skolan i Stockholm var en med förberedande klasser, realskola och gymnasium, från 1887 belägen på Engelbrektsgatan vid Humlegården. Skolan grundades 1867 av teologen och politikern Gustaf Emanuel Beskow.Skolan blev efter olika upplägg läroverk 1905 och hade samundervisning i de förberedande klasserna, vilka dock avvecklades 1940. Skolan var i övrigt länge exklusiv för pojkar, företrädesvis från de högre samhällsskikten. Först 1968 bereddes åter även flickor tillträde till skolan, som drevs fram till 1976.Bilden till höger visar Beskowska skolan på Engelbrektsgatan 9–11, Stockholm. Fri bild Wikipedia.
Whitlockska Samskolan
Whitlockska Samskolan i Stockholm var en privat reformpedagogisk skola verksam mellan 1878 och 1978, bestående av realskola och gymnasium, senare grundskola och gymnasieskola.Skolan grundades som flickskola 1878 av Anna Whitlock bland annat i samarbete med Ellen Key. År 1893 uppgick Whitlocks skola i den nybildade Stockholms nya samskola med Anna Whitlock som föreståndare. Tanken var att uppmuntra flickor med naturvetenskapliga intressen och pojkar med humanistiska intresse. Skolan hade ingen kristendomsundervisning, då tanken om religionsfriheten värderades högt. År 1905 bytte skolan namn till Whitlockska samskolan. År 1976 kommunaliserades skolan och lades sedan ned 1978.Bilden till höger visar Whitlockska Samskolan på Eriksbergsgatan 8A, Stockholm. Fri bild Wikipedia.
Lundsbergs skola
Lundsbergs skola är en privat internatskola och har varit ett av Sveriges riksinternat. Den är belägen ett tiotal kilometer norr om Kristinehamn, i orten Lundsberg, Storfors kommun. Skolan grundades 1896 av affärsmannen William Olsson med inspiration från de klassiska pojkinternaten i Storbritannien. Flera av dessa präglades i likhet med Lundsberg vid denna tid av idealen om att utbilda landets framtida makthavare genom en religiös fostran i en spartanskt lantlig miljö. Ursprungligen var utbildningen avsedd att motsvara realskolan. År 1904 utökades skolplanen med gymnasium, och 1908 fick man rätt att förrätta studentexamen.Skolan hade under läsåret 2012–2013 ungefär 220 elever. Årsavgiften uppgår till cirka 250 000 kronor.Bilden till höger visar Lundsbergs skola, Storfors, Värmland. Fri bild Wikipedia.
Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL)
Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL) var en internatskola i Sigtuna för högstadiet och gymnasiet. Sveriges konung Carl XVI Gustaf och före detta statsminister Olof Palme har varit elever vid skolan.SHL grundades 1926 av Manfred Björkquist, Harry Cullberg och Arvid Bruno. Skolan fick 1932 rätt examinera för studentexamen vilken därefter gavs till 1968. Realexamen gavs från omkring 1930 till omkring 1970. 1980 uppgick det i Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.Bilden till höger visar Humanistiska Läroverket i Sigtuna. Fri bild Wikipedia.
Sigtunaskolan (SS)
Sigtunaskolan var ett privat läroverk och senare gymnasieskola i Sigtuna. Skolan grundades 1924 av teologen Harry Cullberg med en fyraårig realskola och ett fyraårigt latin- och realgymnasium.Skolan fick 1931 rätt examinera för studentexamen vilken därefter gavs till 1968. Realexamen gavs från omkring 1928 till 1966. 1980 uppgick det i Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL)
År 1980 sker en sammanslagning av Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL). SSHL är beläget på den västra kullen i Sigtuna, på samma plats där SHL tidigare låg.
Solbacka läroverk
Solbacka läroverk var en internatskola nära Stjärnhov, Södermanlands län. Skolan, som grundades 1901 och lades ned 1973, var en real- och gymnasieskola med internat för pojkar och externat för lokala flickor. Från slutet av 1940-talet antogs även flickor till internatet.Läroverket grundades av Anders Jeurling. Det kom sedan att ägas av rektor Jean Berglund och dennes hustru Louise, född Kuylenstierna, som tidigare varit gift med Anders Jeurling. Som änka sålde Louise Berglund Solbacka läroverk till rektorn Folke Goding. Studentexamen gavs från 1934 till 1968, realexamen från 1924 till 1969.Läroverket har framför allt blivit känt genom journalisten och författaren Jan Guillou, som var elev på skolan från januari 1959 till och med vårterminen 1960.Vid 1970 års riksdagsbeslut om införandet av riksinternatskolor inkluderades inte Solbacka bland de internatskolor som fick status som riksinternat, därmed fick inte skolan del av de statsstöd och bidrag som följde av att vara riksinternat och skolan lades kort därefter ned. Riksinternatskolor med statsbidrag kunde hålla lägre elevavgifter och fick en stabilare ekonomi, något som Solbacka inte kunde dra nytta av.
Grennaskolan
Grennaskolan i Gränna är en internatskola som tidigare var en av Sveriges tre riksinternatskolor. Huvudbyggnaden, Borgmästargården från 1797, ligger vid torget i Gränna omgiven av en stor trädgård som gränsar mot Grennaberget. Huvuddelen av skolans byggnader och elevhem finns längs Bergsgatan. Kursverksamheten vid Stockholms Universitet såg fördelar med Gränna som skolstad och grundade Grennaskolan 1963.Vid Grennaskolan sker undervisning för både internat- och externatelever, med eleverna ungefär jämnt fördelade på de två grupperna. Skolan har plats för 145 internatelever, med boende på sex elevhem.Bilden till höger visar Grennaskolan, Gränna. Fri bild Wikipedia.
Göteborgs högre samskola
Skolan invigdes den 16 september 1901 som en privat samskola, en skola för både pojkar och flickor, med konfessionslös religionsundervisning, vilket då var ovanligt. Det var på initiativ av lektor P. G. Laurin som skolan bildades. Den skulle bli en provskola för nya pedagogiska idéer inom undervisningens olika områden, framför allt religionsundervisningens, men även vid det praktiska arbetet lades stor betoning.Skolan drevs fram till friskolereformen 1992 med en kombination av terminsavgifter och offentliga medel.Bilden till höger visar Göteborgs högre samskola. Fri bild Wikipedia.
Riksinternatskolor
År 1970 beslutade riksdagen om införandet av riksinternatskolor. I och med reformen blev det möjligt för privata internatskolor att erhålla stadsbidrag och därmed kunde dessa skolor hålla längre elevavgifter och därmed få en stabilare ekonomi. Riksinternatskolorna var avsedda för barn och ungdom ur någon av tre kategorier: 1.Barn och ungdomar med utlandssvenska föräldrar 2.Barn om var i behov av miljöbyte 3.Barn var från glesbygd och icke kunde beredas tillfredsställande inackorderingRiksinternatskolorna omfattades av särskilda bestämmelser i skollagen.Från början var flera privatskolor kandidater till att bli riksinternat men många ströks ett det blev enbart fyra kvar. Från 1980 fanns tre:1.Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (skolan bildades 1980 av två tidigare riksinternat)2.Grennaskolan3.Lundsbergs skolaDe privatskolor som inte inkluderades bland de internatskolor som fick status som riksinternat fick inte heller statsstöd och bidrag som följde av att vara riksinternat. Därmed hade de svårt att konkurrera med riksinternaten och många lades ned.Den 31 juli 2014 beslutade regeringen att avskaffa riksinternaten, och de skolor som tidigare var riksinternatskolor skall nu omfattas av samma regelverk som övriga friskolor.Sammanfattning:En stor orsak till att så många privatskolor försvann på 1970-talet var således riksdagsbeslutet från 1970 om att ge några få privatskolor status som riksinternatskolor. Dessa riksinternatskolor erhöll statsstöd vilket de övriga inte fick. De övriga privatskolorna kunde därför inte konkurrera på lika villkor varför de tvingades lägga ned en efter en. År 2014 avskaffades riksinternatskolornas speciella status.
Friskolor
Friskola, egentligen fristående skola, är en skola som inte drivs av offentliga sektorn, men som huvudsakligen finansieras av skattemedel. Detta skiljer friskolor från privatskolor, som helt eller delvis finansieras med elevavgifter. Friskolor kan ha olika typer av ägare, exempelvis stiftelser, vinstorienterade privata företag eller icke-vinstorienterade ideella organisationer. Svenska friskolor är skattefinansierade med skolpeng.Begreppet enskilda skolor kom år 1983 att ersättas med termen fristående skolor. I friskolereformen 1992 införde regeringen kommunala bidrag till fristående skolor. Kommunerna ålades att betala friskolorna minst 85 procent av vad en elev kostade i den kommunala skolan. Detta innebar större möjligheter att starta en fristående skola. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå.För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommuner. Skolan är skyldig att löpande delta i kommunala utvärderingar och Skolinspektionens regelbundna tillsyn.Friskolorna är från och med 2011 tvungna att följa samma läroplan som de kommunala skolorna. Vissa fristående skolor motsvarande grundskolan använder timplanens tid för "skolans val" för egen profilering, då man exempelvis undervisar i kristendom, judendom eller islam. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen.Svenska friskolor är skattefinansierade med skolpeng, och får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. Däremot står det friskolorna fritt att ta emot donationer.I USA finns en driftsform som drivs liknande de svenska friskolorna. De kallas "charter schools". Reglerna skiljer sig mellan delstaterna, men generellt gäller skattefinansiering (skolpeng) och stort föräldrainflytande. Det är en kraftigt växande marknad, men fortfarande är det - nationellt - bara en liten del av USA:s skolväsende som utgörs av charter schools.
Efter Folkskolans införande 1842 har det funnits en lång tradition av enskilda och privata skolor i det svenska skolsystemet. Detta var skolor som inte drevs av stat eller kommun och finansierades framför allt genom elevavgifter.Många av de enskilda och privata skolorna var internatskolor där eleverna kunde bo under sin studietid. Mest kända har internatskolorna varit, bland annat Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan (idag sammanslagna till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), Lundsbergs skola och Solbacka läroverk. Därtill fanns i de större städerna också privata skolor som till exempel Göteborgs högre samskola.En privatskola är en typ av skola som inte administreras av lokala, regionala eller nationella myndigheter. Privatskolan förbehåller sig rätten att välja de elever som tas in på skolan och finansieras delvis eller helt och hållet genom avgifter snarare än offentlig finansiering. Det finns bara ett mycket litet antal privatskolor i Sverige som följer svensk läroplan, exempelvis Grennaskolan och Lundsbergs skola.
Några privatskolor i Sverige
Ahlströmska skolan
Ahlströmska skolan (Nya Elementarskolan för flickor) var en privat flickskola och gymnasium i Stockholm som grundades 1902 av filosofie doktor Anna Ahlström. Skolan låg först på Kommendörsgatan 29 men flyttade 1926 till nybyggda lokaler i kvarteret bredvid, på Kommendörsgatan 31. Skolan löd under privatläroverksstadgan fram till kommunaliseringen den 1 juli 1973. Tio år senare, 1983, upphörde Ahlströmska skolan. Numera innehar en friskola, Carlssons skola, Ahlströmska skolans gamla lokaler på Kommendörsgatan 31.Skolans egentliga namn var Nya Elementarskolan för flickor men kom allmänt att kallas Ahlströmska skolan efter dess grundare fil.dr. Anna Ahlström (1863-1943).År 1907 anställde Anna Ahlström den några år yngre läraren Ellen Terserus (1867-1943) som blev skolans biträdande föreståndarinna vid sidan av Ahlström. De båda kallades allmänt för ”Ahlan och Tersan”.Bilden till höger visar Ahlströmska skolan på Eå Kommendörsgatan 31, Stockholm. Sen 1963 finns Carlssons skola på adressen. Fri bild Wikipedia.
Beskowska skolan
Beskowska skolan i Stockholm var en med förberedande klasser, realskola och gymnasium, från 1887 belägen på Engelbrektsgatan vid Humlegården. Skolan grundades 1867 av teologen och politikern Gustaf Emanuel Beskow.Skolan blev efter olika upplägg läroverk 1905 och hade samundervisning i de förberedande klasserna, vilka dock avvecklades 1940. Skolan var i övrigt länge exklusiv för pojkar, företrädesvis från de högre samhällsskikten. Först 1968 bereddes åter även flickor tillträde till skolan, som drevs fram till 1976.Bilden till höger visar Beskowska skolan på Engelbrektsgatan 9–11, Stockholm. Fri bild Wikipedia.
Whitlockska Samskolan
Whitlockska Samskolan i Stockholm var en privat reformpedagogisk skola verksam mellan 1878 och 1978, bestående av realskola och gymnasium, senare grundskola och gymnasieskola.Skolan grundades som flickskola 1878 av Anna Whitlock bland annat i samarbete med Ellen Key. År 1893 uppgick Whitlocks skola i den nybildade Stockholms nya samskola med Anna Whitlock som föreståndare. Tanken var att uppmuntra flickor med naturvetenskapliga intressen och pojkar med humanistiska intresse. Skolan hade ingen kristendomsundervisning, då tanken om religionsfriheten värderades högt. År 1905 bytte skolan namn till Whitlockska samskolan. År 1976 kommunaliserades skolan och lades sedan ned 1978.Bilden till höger visar Whitlockska Samskolan på Eriksbergsgatan 8A, Stockholm. Fri bild Wikipedia.
Lundsbergs skola
Lundsbergs skola är en privat internatskola och har varit ett av Sveriges riksinternat. Den är belägen ett tiotal kilometer norr om Kristinehamn, i orten Lundsberg, Storfors kommun. Skolan grundades 1896 av affärsmannen William Olsson med inspiration från de klassiska pojkinternaten i Storbritannien. Flera av dessa präglades i likhet med Lundsberg vid denna tid av idealen om att utbilda landets framtida makthavare genom en religiös fostran i en spartanskt lantlig miljö. Ursprungligen var utbildningen avsedd att motsvara realskolan. År 1904 utökades skolplanen med gymnasium, och 1908 fick man rätt att förrätta studentexamen.Skolan hade under läsåret 2012–2013 ungefär 220 elever. Årsavgiften uppgår till cirka 250 000 kronor.Bilden till höger visar Lundsbergs skola, Storfors, Värmland. Fri bild Wikipedia.
Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk
(SHL)
Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL) var en internatskola i Sigtuna för högstadiet och gymnasiet. Sveriges konung Carl XVI Gustaf och före detta statsminister Olof Palme har varit elever vid skolan.SHL grundades 1926 av Manfred Björkquist, Harry Cullberg och Arvid Bruno. Skolan fick 1932 rätt examinera för studentexamen vilken därefter gavs till 1968. Realexamen gavs från omkring 1930 till omkring 1970. 1980 uppgick det i Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.Bilden till höger visar Humanistiska Läroverket i Sigtuna. Fri bild Wikipedia.
Sigtunaskolan (SS)
Sigtunaskolan var ett privat läroverk och senare gymnasieskola i Sigtuna. Skolan grundades 1924 av teologen Harry Cullberg med en fyraårig realskola och ett fyraårigt latin- och realgymnasium.Skolan fick 1931 rätt examinera för studentexamen vilken därefter gavs till 1968. Realexamen gavs från omkring 1928 till 1966. 1980 uppgick det i Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket
(SSHL)
År 1980 sker en sammanslagning av Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL). SSHL är beläget på den västra kullen i Sigtuna, på samma plats där SHL tidigare låg.
Solbacka läroverk
Solbacka läroverk var en internatskola nära Stjärnhov, Södermanlands län. Skolan, som grundades 1901 och lades ned 1973, var en real- och gymnasieskola med internat för pojkar och externat för lokala flickor. Från slutet av 1940-talet antogs även flickor till internatet.Läroverket grundades av Anders Jeurling. Det kom sedan att ägas av rektor Jean Berglund och dennes hustru Louise, född Kuylenstierna, som tidigare varit gift med Anders Jeurling. Som änka sålde Louise Berglund Solbacka läroverk till rektorn Folke Goding. Studentexamen gavs från 1934 till 1968, realexamen från 1924 till 1969.Läroverket har framför allt blivit känt genom journalisten och författaren Jan Guillou, som var elev på skolan från januari 1959 till och med vårterminen 1960.Vid 1970 års riksdagsbeslut om införandet av riksinternatskolor inkluderades inte Solbacka bland de internatskolor som fick status som riksinternat, därmed fick inte skolan del av de statsstöd och bidrag som följde av att vara riksinternat och skolan lades kort därefter ned. Riksinternatskolor med statsbidrag kunde hålla lägre elevavgifter och fick en stabilare ekonomi, något som Solbacka inte kunde dra nytta av.
Grennaskolan
Grennaskolan i Gränna är en internatskola som tidigare var en av Sveriges tre riksinternatskolor. Huvudbyggnaden, Borgmästargården från 1797, ligger vid torget i Gränna omgiven av en stor trädgård som gränsar mot Grennaberget. Huvuddelen av skolans byggnader och elevhem finns längs Bergsgatan. Kursverksamheten vid Stockholms Universitet såg fördelar med Gränna som skolstad och grundade Grennaskolan 1963.Vid Grennaskolan sker undervisning för både internat- och externatelever, med eleverna ungefär jämnt fördelade på de två grupperna. Skolan har plats för 145 internatelever, med boende på sex elevhem.Bilden till höger visar Grennaskolan, Gränna. Fri bild Wikipedia.
Göteborgs högre samskola
Skolan invigdes den 16 september 1901 som en privat samskola, en skola för både pojkar och flickor, med konfessionslös religionsundervisning, vilket då var ovanligt. Det var på initiativ av lektor P. G. Laurin som skolan bildades. Den skulle bli en provskola för nya pedagogiska idéer inom undervisningens olika områden, framför allt religionsundervisningens, men även vid det praktiska arbetet lades stor betoning.Skolan drevs fram till friskolereformen 1992 med en kombination av terminsavgifter och offentliga medel.Bilden till höger visar Göteborgs högre samskola. Fri bild Wikipedia.
Riksinternatskolor
År 1970 beslutade riksdagen om införandet av riksinternatskolor. I och med reformen blev det möjligt för privata internatskolor att erhålla stadsbidrag och därmed kunde dessa skolor hålla längre elevavgifter och därmed få en stabilare ekonomi. Riksinternatskolorna var avsedda för barn och ungdom ur någon av tre kategorier: 1.Barn och ungdomar med utlandssvenska föräldrar 2.Barn om var i behov av miljöbyte 3.Barn var från glesbygd och icke kunde beredas tillfredsställande inackorderingRiksinternatskolorna omfattades av särskilda bestämmelser i skollagen.Från början var flera privatskolor kandidater till att bli riksinternat men många ströks ett det blev enbart fyra kvar. Från 1980 fanns tre:1.Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (skolan bildades 1980 av två tidigare riksinternat)2.Grennaskolan3.Lundsbergs skolaDe privatskolor som inte inkluderades bland de internatskolor som fick status som riksinternat fick inte heller statsstöd och bidrag som följde av att vara riksinternat. Därmed hade de svårt att konkurrera med riksinternaten och många lades ned.Den 31 juli 2014 beslutade regeringen att avskaffa riksinternaten, och de skolor som tidigare var riksinternatskolor skall nu omfattas av samma regelverk som övriga friskolor.Sammanfattning:En stor orsak till att så många privatskolor försvann på 1970-talet var således riksdagsbeslutet från 1970 om att ge några få privatskolor status som riksinternatskolor. Dessa riksinternatskolor erhöll statsstöd vilket de övriga inte fick. De övriga privatskolorna kunde därför inte konkurrera på lika villkor varför de tvingades lägga ned en efter en. År 2014 avskaffades riksinternatskolornas speciella status.
Friskolor
Friskola, egentligen fristående skola, är en skola som inte drivs av offentliga sektorn, men som huvudsakligen finansieras av skattemedel. Detta skiljer friskolor från privatskolor, som helt eller delvis finansieras med elevavgifter. Friskolor kan ha olika typer av ägare, exempelvis stiftelser, vinstorienterade privata företag eller icke-vinstorienterade ideella organisationer. Svenska friskolor är skattefinansierade med skolpeng.Begreppet enskilda skolor kom år 1983 att ersättas med termen fristående skolor. I friskolereformen 1992 införde regeringen kommunala bidrag till fristående skolor. Kommunerna ålades att betala friskolorna minst 85 procent av vad en elev kostade i den kommunala skolan. Detta innebar större möjligheter att starta en fristående skola. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå.För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommuner. Skolan är skyldig att löpande delta i kommunala utvärderingar och Skolinspektionens regelbundna tillsyn.Friskolorna är från och med 2011 tvungna att följa samma läroplan som de kommunala skolorna. Vissa fristående skolor motsvarande grundskolan använder timplanens tid för "skolans val" för egen profilering, då man exempelvis undervisar i kristendom, judendom eller islam. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen.Svenska friskolor är skattefinansierade med skolpeng, och får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. Däremot står det friskolorna fritt att ta emot donationer.I USA finns en driftsform som drivs liknande de svenska friskolorna. De kallas "charter schools". Reglerna skiljer sig mellan delstaterna, men generellt gäller skattefinansiering (skolpeng) och stort föräldrainflytande. Det är en kraftigt växande marknad, men fortfarande är det - nationellt - bara en liten del av USA:s skolväsende som utgörs av charter schools.
