Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-08-22

Fordonsregister och registreringsskyltar

Inledning

När man tittar på gamla fotografier så dyker en och annat fordon upp på bilderna; det kan vara en bil, motorcykel etc. Det kan då vara intressant och följa upp vem som ägde bilen och vilket bilmärke det rör sig om. Sverige började 1905 att länsvis registrera fordonen. Länsstyrelsen i varje län upprättade register över fordonen i länet och bilregistreringsnumren inleddes med en länsbokstav. Dessa bilregister har i stor utsträckning bevarats och kan ge svar på många frågor om ett fordon som syns på ett fotografi om registreringsnumret är synligt. Bilden till höger visar en Ford Zephyr på en landsväg med registreringsskylt för Stockholms stad, dvs länsbokstav “A”, A80596. Ford Zephyr tillverkades av Fords brittiska dotterbolag mellan åren 1950 och 1972. Bilen på bilden är den modell som tillverkades mellan 1956 och 1962 (Mk II). Foto 1961. Fotograf Herbert Lindgren, (1919-1987). Bild: Stockholms stadsmuseum, Fotonummer Fg 9316.

Om registreringsskyltarna

Sveriges första personbil tillhörde Knut Bonnier och registrerades år 1900. Registreringsskylt måste finnas synlig på samtliga motorfordon registrerade för färd på allmän väg utom moped klass II. De flesta fordon ska ha två skyltar synliga, framifrån respektive bakifrån. I Sverige är det Trafikregistret vid Transportstyrelsen som ger ut registreringsskyltar.

Registreringsskyltar före 1973

Fram till 1973 var varje fordon i Sverige registrerade i det län där fordonet hörde hemma. Det fanns med andra ord inget nationellt register före 1973. Den första förordningen om registreringsskyltar på fordon utfärdades 1906. Då "Förordningen om automobiltrafik av den 21 sept. 1906" trädde i kraft, skulle en Automobil vara försedd med ett "... särskilt ordningsnummer, hvilket, jämte en gemensam, länet betecknande bokstaf, utgör automobilens igenkänningsmärke". Registreringsskylten skulle således innehålla länsbokstav plus ett löpnummer med upp till 5 siffror. Under lång tid tillverkade bilägarna skyltarna själva genom att köpa en plåt och siffror som fästes på plåten. I Stockholm fick kronprinsen registreringsnummer A 1, i Göteborg fick konsul H. Grebst O 1 och i Malmö registrerades M 1 på byggmästare Frans Andersson. Fram till 1968 var Stockholms stad skild från Stockholms län. Stockholms stad lydde administrativt under Överståthållarämbetet men kom att ingå i Stockholms län från 1968. Därför hade fordon i Stockholms stad och Stockholms län olika ”länsbokstäver”. Stockholms stad hade ”A” som bokstav och Stockholms län ”B”. Om ett län hade fler än 99999 inregistrerade fordon utökades länsbokstaven med ett A och i förekommande fall med ett B. Stockholms stad hade först enbart ”A” som bokstav men beroende på många fordon användes så småningom även AA samt AB. Det samma gäller Stockholms län som först hade ”B” men senare även ”BA” och ”BB”. Detta gällde flera län i Sverige med många registrerade fordon. Registreringsskylten till höger visar en skylt från Stockholms län före 1973. Bild Wikipedia. Numret 1 var i många län reserverat för landshövdingens fordon, med undantag för Stockholms stad där A 1 var kungens fordon. Systemet byggde på att varje län höll ett register över samtliga fordon i länet. Skyltarna var vita med svart text. Det finns ytterligare fyra sorters skyltar. Dels interimsskylten som användes tillfälligt för nya bilar och som hade röd bakgrund. Dels saluvagnsskylten, som användes för bilar som stod hos bilfirma och användes vid provkörning och hade grön bakgrund. Båda hade vit länsbokstav och vita siffror. Dels fanns de militära skyltarna med gula siffror utan bokstav och svart bakgrund som finns kvar än idag. Den fjärde skylten var en så kallad turistvagnsskylt som hade röd text mot vit bakgrund.

Länsbeteckningar på registreringsskyltar före 1973

A, AA, AB - Stockholms stad AC - Västerbottens län B, BA, BB - Stockholms län BD - Norrbottens län C - Uppsala län D - Södermanlands län E, EA - Östergötlands län F, FA - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län L, LA - Kristianstads län M, MA, MB - Malmöhus län N - Hallands län O, OA, OB - Göteborgs och Bohus län P, PA - Älvsborgs län R - Skaraborgs län S, SA - Värmlands län T, TA - Örebro län U, UA - Västmanlands län W, WA - Kopparbergs län X, XA - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z, ZA - Jämtlands län ingen bokstav - militära fordon

Registreringsskyltar från 1973

I och med införandet av ett centralt bilregister den 1 maj 1973 avskaffades systemet med länsvisa registreringsskyltar. Man började nu använda tre bokstäver-tre siffror. Övergången till det nya systemet skedde länsvis med början i Uppsala län redan 1972. Alla fordon fick nya skyltar, inte bara nyregistrerade fordon. Vid införandet av de nya registreringsskyltarna 1973 delades skyltarna ut i alfanumerisk ordning från AAA 001 och fortsatte i nummerordning. Dock fanns det ett undantag vid konverteringen från det gamla till det nya systemet; slutsiffran i gamla numret behölls för att inte skjuta på bilbesiktningsperioden.

Kontrollmärke

År 1973 infördes även ett kontrollmärke som skulle klistras på den bakre skylten i mellanrummet mellan tecknen, dvs mellan bokstäverna och siffrorna. Kontrollmärket fungerade som ett bevis på att fordonet hade en giltig trafikförsäkring, hade betald fordonsskatt samt att fordonet hade en godkänd bilbesiktning. Kontrollmärket avskaffades den 1 januari 2010. Bilden till höger visar en registreringsskylt med kontrollmärke, efter 1973 men före 2003.

EU-skylten från 2003

Den enradiga skylten hade en längd av 480 mm innan den så kallade EU-skylten gjorde entré i Sverige den 1 april 2003. EU-skylten är 520 mm lång och längst till vänster har den ett blått område med EU-symbol och nationalitetsbokstaven S. Alla nyregistrerade fordon i Sverige förses med skyltar med EU-märke. De svenska registreringsskyltarna med EU-märke är till utseendet mycket lika de nyare skyltarna i Litauen och Ungern och kan därför förväxlas. Bilden till höger visar en registreringsskylt från 2003 med kontrollmärke och EU-symbol. Bild Wikipedia.

Registreringsskyltar från 2019

Under 2010-talet började det bli uppenbart att ett nytt system för bilregistreringsnumren skulle behövas då det system som användes då inte skulle räcka så länge till för alla nya fordons som skulle komma att registreras framöver. Lösningen blev att en bokstav infördes som sista tecken i registreringsnumret. Den 16 februari 2017 tog regeringen ett beslut möjliggjorde att Transportstyrelsen kunde tilldela registreringsnummer där det sista positionen är alfanumeriskt (dvs. siffra eller bokstav), t.ex. MLB 84A, dvs tre bokstäver-två siffror-en bokstav/siffra. Beslutet påverkade bara nyregistrerade fordon. Äldre fordon med befintliga registreringsnummer fick behålla sina gamla registreringsnummer. Det nya skyltsystemet innebar att antalet kombinationer utökades från 12,1 miljoner till 38,9 miljoner. Den nya typen av registreringsnummer började användas från 16 januari 2019. Bilden till höger visar ett exempel på en registreringsskylt från 2019 med en slutbokstav. Bilden till vänster visar ett exempel på en tvåradig registreringsskylt för motorcykel och moped klass 1. Transportstyrelsen. Vissa bokstäver används inte på registreringsnumren på skyltarna då de skulle kunna förväxlas med varandra. Exempelvis används inte bokstaven Q som kan förväxlas med O liksom bokstaven J som kan förväxlas med I. Bokstäverna Å, Ä och Ö används heller inte eftersom de kan förväxlas med A respektive O. Bokstaven V utnyttjas inte heller då den kan förväxlas med U (handstil) och W (talspråk). Bilden till höger visar ett exempel på en liten, enradig registreringsskylt som används på fordon med litet skyltutrymme (s.k. “USA-skylt”). Transportstyrelsen kan bevilja den efter en prövning av skyltutrymmet. Transportstyrelsen. Vissa trebokstavskombinationer i registreringsnumren spärras om de kan anses stötande, nedvärderande, bildar ordet för en siffra eller utgör akronymer på organisationer. Vidare är kombinationen MLB spärrad eftersom den används på bilar i reklamsammanhang och i testverksamhet.

Skyltarnas utformning

Det är Transportstyrelsen som föreskriver registreringsskyltarnas utformning. De finns i enradigt respektive tvåradigt utförande. Tecknen på en registreringsskylt grupperas med tre bokstäver, ett mellanrum och tre siffror/slutbokstav. Ovanför denna plats finns fordonets chassinummer angivet. För tvåradiga skyltar gäller samma gruppering, men med ett inledande mellanrum även på den övre raden. På skyltar tillverkade efter 1993 ses skyltens tillverkningsdatum längst upp i högra hörnet. Skyltarnas utformning har förändrats genom åren, men samtliga har haft reflekterande botten och bokstäver, siffror och kantbård i svart färg.

Skyltarnas olika utformning efter 1973

1973–1983: Aluminiumskylt med såväl registreringsnummer, chassinummer och kant i relief. 1984–1993: Skylt i plast med registreringsnummer och kant i relief. Tillverkare: SMC. 1994–2001: Ny plastmodell. Helt plan, med fetare bokstäver. Printades elektroniskt istället för att stansas mekaniskt. Tillverkare: Strålfors. 2002–2013: Aluminiumskylt med registreringsnummer och kant i relief och stansat chassinummer. Från april 2003 kunde denna skylt erhållas som EU-skylt, vilket idag är standard på nyregistrerade fordon. Tillverkare: SMC. 2014–: Från och med 1 januari 2014 kom en ny skyltmodell, där huvudskillnaden är att mellanrummet mellan bokstäver och siffror gjorts mycket mindre, i och med att kontrollmärke inte längre används. Dessa finns enbart som EU-skyltar. Motorcykel- och mopedskyltarna minskades något i storlek.

Fordonsregister och registreringsskyltar 1

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Relaterade länkar

https://riksarkivet.se/fordonsregister

Källor

Transportstyrelsen Körkortets historia i Sverige. En översikt. PM 2007-11-08 Jan-Olof Montelius, Vägverkets museum, Borlänge. Arkivcentrums forskarblad Nr 8. Forska om fordon Bilprovningen Riksarkivet Wikipedia Stockholmskällan DigitaltMuseum Tekniska Museet Motorhistoriska Riksförbundet Överst på sidan

Specialskyltar

Taxiskylt

Skylt för fordon som används yrkesmässigt i taxiverksamhet. Fordon registrerade för taxitrafik erhåller en skylt med gul reflekterande botten. Tidigare hade denna skylt även ett mindre "T" efter registreringsnumret men 2017 avskaffas den. Dessa skyltar saknar mellanrummet mellan sista bokstav och första siffra. Bilden till höger visar ett exempel på en taxiskylt före 2017. Bild Wikipedia. Bilden till vänster visar en taxiskylt, dvs efter 2017 utan “T”. Transportstyrelsen. Endast taxifordon med taxameter ska ha gula registreringsskyltar. Taxifordon utan taxameter (taxameterdispens) får ej ha gula registreringsskyltar, exempelvis hyrverk och limousiner.

Skylt för beskickningsfordon

Skylt som används istället för den ordinarie registreringsskylten på fordon som tillhör utländska beskickningar (ambassader och liknande) i Sverige. Fordon som är registrerade på ett lands ambassad (beskickning) i Sverige erhåller skylt med blå reflekterande botten och ett registreringsnummer med indelningen två bokstäver, tre siffror, en bokstav och slutligen ett mellanrum. De inledande två bokstäverna anger vilken beskickning (land) som fordonet tillhör och den sista vilken diplomatstatus som fordonets brukare har. Blå diplomatskyltar är internationell standard. Bilden till höger visar en diplomatskylt med kontrollmärke före 2010 för en bil som tillhört Frankrikes ambassad i Sverige. BL=Frankrike. B=ambassad. Wikipedia. Skylten under visar ett exempel på dagens diplomatskyltar. Transportstyrelsen.

Saluvagnsskylt

Skylt för oregistrerat eller avställt fordon. Skylten får bara användas av den som yrkesmässigt arbetar med tillverkning, handel eller transport av fordon. Det finns även en tidsbegränsad version med ett giltighetsdatum instansat i skylten. En saluvagnsskylt är inte bunden till ett visst fordon, utan kan användas på alla de fordon (dock ej samtidigt) som är registrerade på det företag som innehar saluvagnslicens. En saluvagnsskylt har grön reflekterande botten med tre bokstäver och tre siffror följt av en mindre bokstav; denna bokstav anger vilken typ av fordon som skylten avser. Det finns också skyltar som är tidsbegränsade och de har ett giltighetsdatum instansat i skylten. Fordon som körs med saluvagnsskylt omfattas av företagets saluvagnsförsäkring och behöver således inte vara skattat eller försäkrat. Bilden till höger visar ett exempel på en saluvagnsskylt. Transportstyrelsen.

Personlig fordonsskylt

Sedan 1988 finns möjligheten att köpa sig en egen uppsättning registreringsskyltar med minst två och maximalt sju tecken. Även de bokstäver i det svenska alfabetet som normalt inte förekommer på registreringsskyltar kan ingå. Personliga fordonsskyltar får inte ha kombinationerna tre bokstäver följt av tre siffror eller två bokstäver, tre siffror, en bokstav. Texter som anses anstötliga accepteras inte. Under 2010-talet skärptes lagen och politiskt kopplade texter såsom TRUMP avslås numera. Skyltarna kan tas med när ägaren byter fordon, vilket måste godkännas av myndighet. Skyltarna är giltiga i 10 år. Bilden till höger visar ett exempel på en personlig fordonsskylt. Transportstyrelsen.

Kunglig registreringsskylt

I samband med vissa kungliga parader, särskilt statsbesök, kan registreringsskylten på den bil som kungen eller utländsk statschef ska färdas i, bytas ut mot en med endast en kunglig krona på. Detta används framförallt vid officiella tillfällen, men användes förr ofta för kungens privata bilturer.

Militär skylt

Svenska Försvarsmaktens fordon har speciella registreringsskyltar som infördes 1941. Innan dess hade militära fordon vanligen civila registreringsskyltar och en tilläggsskylt med tre svarta kronor på vit botten, ett upplägg som fortfarande används för inhyrda och inmönstrade civila fordon. Militära skyltar är svarta med gula siffror, i regel fem eller sex stycken, men det förekommer även skyltar med tre eller fyra siffror, främst för motorcyklar och pansarfordon. Försvarets fordon har i regel alltid registreringsskylt, från stridsvagnar ned till snöskotrar och motorredskap avsedda för bogsering. Registreringsnumret benämns även individnummer. Skyltarna använder normalt samma typsnitt för siffrorna som förekommer på civila registreringsskyltar fram till 1973 men från 1990- talet har andra typsnitt använts allt oftare. Äldre skyltar var ibland gjutna men är mer vanligen målade med schablon eller tryckta. Pansarfordon har i regel registreringsnumret målat direkt på fordonet, med eller utan svart bakgrund. Skyltarna saknade kontrollmärken då de användes, men som på militära fordon i förekommande fall i regel satt i kupén. Numreringen är inte alltid slumpmässig. Det finns i vissa fall en logik i numreringen av fordonsserier, vilket tydligt kan ses på exempelvis terrängbilsserien 11, 13 och 20, där fordonets två första siffror börjar just med dessa nummer. Skyltar med nummer 1 till 300 var tidigare använda för provfordon och hade en gul ram. Bilden till höger visar ett exempel på en registreringsskylt för militära fordon. Wikipedia. Försvarets fordon är inte registrerade i Transportstyrelsens vägtrafikregister, utan i Militära fordonsregistret (MIFOR) som förs av Försvarets materielverk.

Tävlingsskylt

Under 2014 infördes en ny skylt för tävlingsfordon såsom rallybilar och enduro- och trialmotorcyklar. Dessa fordon får bara köras på allmän väg i begränsad utsträckning, eftersom de har undantag från vissa regler, såsom kontrollbesiktning och miljökrav. Skyltarna har orange bakgrund. Bilden till höger visar ett exempel på en tävlingsskylt. Transportstyrelsen.

Provisorisk skylt

Om ett fordon förlorat en eller båda registreringsskyltarna får fordonet endast köras kortast lämpliga väg till närmsta polisstation. Där efterlyser man de förlorade skyltarna och provisoriska registreringsskyltar utfärdas. Dessa skyltar är av gul plast och registreringsnumret textas med tuschpenna på skyltarna. Dessa skall vara stämplade med polisens stämpel i mitten av skyltarna. Polisanmälan av stölden är en förutsättning för att, efter utredning, slippa ansvar för parkeringsböter och annat som en skylttjuv orsakat. Bilden till höger visar ett exempel på en provisorisk registreringsskylt.

Interimsskylt

Interimsskylt utnyttjas vid tillfällig och tidsbegränsad användning i Sverige, till exempel vid import eller export av fordon. Kallas även tillfällig registrering. Skylten är röd med vit text. Bilden till höger visar ett exempel på en interimsskylt för tillfälligt bruk. Transportstyrelsen.

Självhäftande skylt

Enradig självhäftande registreringsskylt kan användas för terrängmotorfordon (till exempel snöskoter). Bilden till höger visar ett exempel på en självhäftande registreringsskylt. Transportstyrelsen.

Bilbesiktning i Sverige

Besiktning före 1965

Ansvaret för bilbesiktningarna låg på länsstyrelsen i respektive län fram till 1948 då Statens Bilinspektion bildades. Statens bilinspektion inrättades 1948. Ursprungligen fanns 14 distriktsmyndigheter, men antalet utökades senare. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var chefsmyndighet. Besiktningsmännens uppgifter var att typbesiktiga motorfordon, inspektera körskolor, utföra körkortsprövningar samt ha undervisning för polisen om motorfordon och flygande besiktning. Bilden visar Statens Bilinspektions hall i Västberga, Stockholm. Inspektionshallen togs i bruk hösten 1957. Fotograf okänd. Järnvägsmuseet. ID: JvmKDAF07326. DigitaltMuseum.

Besiktning från 1965

År 1965 infördes i Sverige en årlig obligatorisk kontrollbesiktning av bilar äldre än 3 år. Statligt ägda AB Svensk Bilprovning bildades i september 1963 och drygt ett år senare, den 1 januari 1965, blev periodisk kontrollbesiktning obligatorisk för alla registrerade motorfordon och släpvagnar i Sverige. Svensk Bilprovning tog då över kontrollbesiktningen av äldre fordon och registreringskontrollen av nya bilar som tidigare utförts av Statens Bilinspektion, den statligt ägda företrädaren. Bilinspektionen fortsatte sköta typbesiktning av bilar och körkortsprov till och med 1967 men uppgick från 1968 i det då nybildade Trafiksäkerhetsverket. Besiktning görs för att säkerställa att ett fordon är i det skick som krävs ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. Om bilen inte är besiktigad i tid så blir den automatiskt ålagd med körförbud. I början, innan verksamheten var fullt utbyggd, gjordes dock kontrollbesiktningarna enbart för fordon och släpvagnar som var 5 år eller äldre. År 1966 inkluderades även fyraåringarna, och 1967 även treåringarna. De första årens besiktningar visade dock på så dåliga besiktningsresultat även för de tre år gamla bilarna, att man 1970 bestämde att även besikta tvååringarna. Bilden visar en pågående fordonsbesiktning hos Svensk Bilprovning 1984. Wikipedia. Årlig kontrollbesiktning från två års ålder för alla registrerade motorfordon och släpvagnar var huvudregeln från 1971 till 1991. Åren 1992 - 1997 kontrollbesiktades personbilar och andra lätta fordon första gången vid två års ålder; nästa gång efter ytterligare två år och därefter årligen. Från 1998 kontrollbesiktas dessa fordon första gången efter tre år. En helt ny bil skulle från 1988 således besiktigas senast 3 år från dess att den först togs i bruk. Därefter skulle nästa besiktning ske inom 2 år och därefter skulle besiktning av bilen ske varje år. Fram till 2018 användes sista siffran i registreringsnumret som markör för vilken månad på året som fordonet skulle besiktas. Slutsiffra 0 innebar besiktning i december men besiktning kunde ske under perioden oktober – februari. Körförbud inträffade om den inte var besiktiga före 1 mars. Slutsiffra 1 innebar besiktning i januari men besiktning kunde ske under perioden november – mars. Körförbud inträffade om den inte var besiktiga före 1 april. Slutsiffra 2 innebar besiktning i februari men besiktning kunde ske under perioden december – april. Körförbud inträffade om den inte var besiktiga före 1 maj. Osv.

Bilprovningens monopol avskaffas 2010

Den 1 juli 2010 avskaffades Bilprovningens monopol på kontrollbesiktning av motorfordon och marknaden öppnades för konkurrenter. Under 2012 såldes delar av Bilprovningens stationsnät till nya aktörer. Efter genomförd försäljningsprocess av cirka två tredjedelar av stationsnätet är det kvarvarande Bilprovningen nu ett av staten helägt bolag. Bilbesiktningar utförs numera till stor del av privata företag. Det innebär att det är fordonsägaren själv som måste välja var denne vill besikta bilen och hålla reda på när det är dags att besikta bilen. För att ett företag ska få besikta bilar måste de vara ackrediterade av Swedac.

Besiktning från och med 2018

År 2018 infördes ett nytt system för kontrollbesiktning. De nya reglerna innebar att kommande kontrollbesiktningar baseras på månaden då besiktningen senast utfördes. Fordon skall från 2018 besiktas senast 36 månader efter att den togs i trafik för första gången. Andra gången ska bilbesiktningen ske senast 24 månader efter den första bilbesiktningen. Därefter ska fordonet besiktas senast 14 månader efter föregående besiktning. Reglerna började gälla den 20 maj 2018, och var en anpassning efter EU-regler.

Besiktningsprotokoll

Efter kontrollbesiktningen erhåller fordonsägaren ett protokoll avseende utfallet av besiktningen. En kontrollbesiktning kan ge fyra olika utfall: Utan anmärkning; besiktningsteknikern har inte hittat något fel på bilen och den är godkänd för trafik under ett år framöver. Anmärkning 2x (eller villkorstvåa), fordonet behöver ej återkomma för efterkontroll; ett mindre fel har upptäckts, till exempel en trasig lampa, och föraren får en uppmaning att åtgärda felet snarast möjligt, men behöver inte återkomma för efterkontroll. Anmärkning 2 (tvåa); fordonet har ett sådant allvarligt fel eller brist att det måste komma in för efterkontroll inom 30 dagar, annars utfärdas körförbud. Inom de 60 första dagarna kan en efterkontroll utföras till ett nedsatt pris. Anmärkning med omedelbart körförbud; fordonet har en eller flera så allvarliga brister att det inte får framföras. Bilen måste bärgas från besiktningen till verkstad. Bogsering är förbjuden. När bilen är lagad får den endast framföras på kortast, lämpligast väg till besiktningsstationen. Om polisen stoppar den som kör med fordon som har körförbud och föraren uppger att han eller hon är på väg till en verkstad eller till bilbesiktning för efterkontroll, är det troligt att de ringer upp anläggningen i fråga för att kontrollera uppgiften.
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-08-22

Fordonsregister och

registreringsskyltar

Inledning

När man tittar på gamla fotografier så dyker en och annat fordon upp på bilderna; det kan vara en bil, motorcykel etc. Det kan då vara intressant och följa upp vem som ägde bilen och vilket bilmärke det rör sig om. Sverige började 1905 att länsvis registrera fordonen. Länsstyrelsen i varje län upprättade register över fordonen i länet och bilregistreringsnumren inleddes med en länsbokstav. Dessa bilregister har i stor utsträckning bevarats och kan ge svar på många frågor om ett fordon som syns på ett fotografi om registreringsnumret är synligt. Bilden till höger visar en Ford Zephyr på en landsväg med registreringsskylt för Stockholms stad, dvs länsbokstav “A”, A80596. Ford Zephyr tillverkades av Fords brittiska dotterbolag mellan åren 1950 och 1972. Bilen på bilden är den modell som tillverkades mellan 1956 och 1962 (Mk II). Foto 1961. Fotograf Herbert Lindgren, (1919-1987). Bild: Stockholms stadsmuseum, Fotonummer Fg 9316.

Om registreringsskyltarna

Sveriges första personbil tillhörde Knut Bonnier och registrerades år 1900. Registreringsskylt måste finnas synlig på samtliga motorfordon registrerade för färd på allmän väg utom moped klass II. De flesta fordon ska ha två skyltar synliga, framifrån respektive bakifrån. I Sverige är det Trafikregistret vid Transportstyrelsen som ger ut registreringsskyltar.

Registreringsskyltar före 1973

Fram till 1973 var varje fordon i Sverige registrerade i det län där fordonet hörde hemma. Det fanns med andra ord inget nationellt register före 1973. Den första förordningen om registreringsskyltar på fordon utfärdades 1906. Då "Förordningen om automobiltrafik av den 21 sept. 1906" trädde i kraft, skulle en Automobil vara försedd med ett "... särskilt ordningsnummer, hvilket, jämte en gemensam, länet betecknande bokstaf, utgör automobilens igenkänningsmärke". Registreringsskylten skulle således innehålla länsbokstav plus ett löpnummer med upp till 5 siffror. Under lång tid tillverkade bilägarna skyltarna själva genom att köpa en plåt och siffror som fästes på plåten. I Stockholm fick kronprinsen registreringsnummer A 1, i Göteborg fick konsul H. Grebst O 1 och i Malmö registrerades M 1 på byggmästare Frans Andersson. Fram till 1968 var Stockholms stad skild från Stockholms län. Stockholms stad lydde administrativt under Överståthållarämbetet men kom att ingå i Stockholms län från 1968. Därför hade fordon i Stockholms stad och Stockholms län olika ”länsbokstäver”. Stockholms stad hade ”A” som bokstav och Stockholms län ”B”. Om ett län hade fler än 99999 inregistrerade fordon utökades länsbokstaven med ett A och i förekommande fall med ett B. Stockholms stad hade först enbart ”A” som bokstav men beroende på många fordon användes så småningom även AA samt AB. Det samma gäller Stockholms län som först hade ”B” men senare även ”BA” och ”BB”. Detta gällde flera län i Sverige med många registrerade fordon. Registreringsskylten till höger visar en skylt från Stockholms län före 1973. Bild Wikipedia. Numret 1 var i många län reserverat för landshövdingens fordon, med undantag för Stockholms stad där A 1 var kungens fordon. Systemet byggde på att varje län höll ett register över samtliga fordon i länet. Skyltarna var vita med svart text. Det finns ytterligare fyra sorters skyltar. Dels interimsskylten som användes tillfälligt för nya bilar och som hade röd bakgrund. Dels saluvagnsskylten, som användes för bilar som stod hos bilfirma och användes vid provkörning och hade grön bakgrund. Båda hade vit länsbokstav och vita siffror. Dels fanns de militära skyltarna med gula siffror utan bokstav och svart bakgrund som finns kvar än idag. Den fjärde skylten var en så kallad turistvagnsskylt som hade röd text mot vit bakgrund.

Länsbeteckningar på registreringsskyltar

före 1973

A, AA, AB - Stockholms stad AC - Västerbottens län B, BA, BB - Stockholms län BD - Norrbottens län C - Uppsala län D - Södermanlands län E, EA - Östergötlands län F, FA - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län L, LA - Kristianstads län M, MA, MB - Malmöhus län N - Hallands län O, OA, OB - Göteborgs och Bohus län P, PA - Älvsborgs län R - Skaraborgs län S, SA - Värmlands län T, TA - Örebro län U, UA - Västmanlands län W, WA - Kopparbergs län X, XA - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z, ZA - Jämtlands län ingen bokstav - militära fordon

Registreringsskyltar från 1973

I och med införandet av ett centralt bilregister den 1 maj 1973 avskaffades systemet med länsvisa registreringsskyltar. Man började nu använda tre bokstäver-tre siffror. Övergången till det nya systemet skedde länsvis med början i Uppsala län redan 1972. Alla fordon fick nya skyltar, inte bara nyregistrerade fordon. Vid införandet av de nya registreringsskyltarna 1973 delades skyltarna ut i alfanumerisk ordning från AAA 001 och fortsatte i nummerordning. Dock fanns det ett undantag vid konverteringen från det gamla till det nya systemet; slutsiffran i gamla numret behölls för att inte skjuta på bilbesiktningsperioden.

Kontrollmärke

År 1973 infördes även ett kontrollmärke som skulle klistras på den bakre skylten i mellanrummet mellan tecknen, dvs mellan bokstäverna och siffrorna. Kontrollmärket fungerade som ett bevis på att fordonet hade en giltig trafikförsäkring, hade betald fordonsskatt samt att fordonet hade en godkänd bilbesiktning. Kontrollmärket avskaffades den 1 januari 2010. Bilden till höger visar en registreringsskylt med kontrollmärke, efter 1973 men före 2003.

EU-skylten från 2003

Den enradiga skylten hade en längd av 480 mm innan den så kallade EU-skylten gjorde entré i Sverige den 1 april 2003. EU- skylten är 520 mm lång och längst till vänster har den ett blått område med EU- symbol och nationalitetsbokstaven S. Alla nyregistrerade fordon i Sverige förses med skyltar med EU-märke. De svenska registreringsskyltarna med EU-märke är till utseendet mycket lika de nyare skyltarna i Litauen och Ungern och kan därför förväxlas. Bilden till höger visar en registreringsskylt från 2003 med kontrollmärke och EU-symbol. Bild Wikipedia.

Registreringsskyltar från 2019

Under 2010-talet började det bli uppenbart att ett nytt system för bilregistreringsnumren skulle behövas då det system som användes då inte skulle räcka så länge till för alla nya fordons som skulle komma att registreras framöver. Lösningen blev att en bokstav infördes som sista tecken i registreringsnumret. Den 16 februari 2017 tog regeringen ett beslut möjliggjorde att Transportstyrelsen kunde tilldela registreringsnummer där det sista positionen är alfanumeriskt (dvs. siffra eller bokstav), t.ex. MLB 84A, dvs tre bokstäver-två siffror-en bokstav/siffra. Beslutet påverkade bara nyregistrerade fordon. Äldre fordon med befintliga registreringsnummer fick behålla sina gamla registreringsnummer. Det nya skyltsystemet innebar att antalet kombinationer utökades från 12,1 miljoner till 38,9 miljoner. Den nya typen av registreringsnummer började användas från 16 januari 2019. Bilden till höger visar ett exempel på en registreringsskylt från 2019 med en slutbokstav. Bilden till vänster visar ett exempel på en tvåradig registreringsskylt för motorcykel och moped klass 1. Transportstyrelsen. Vissa bokstäver används inte på registreringsnumren på skyltarna då de skulle kunna förväxlas med varandra. Exempelvis används inte bokstaven Q som kan förväxlas med O liksom bokstaven J som kan förväxlas med I. Bokstäverna Å, Ä och Ö används heller inte eftersom de kan förväxlas med A respektive O. Bokstaven V utnyttjas inte heller då den kan förväxlas med U (handstil) och W (talspråk). Bilden till höger visar ett exempel på en liten, enradig registreringsskylt som används på fordon med litet skyltutrymme (s.k. “USA-skylt”). Transportstyrelsen kan bevilja den efter en prövning av skyltutrymmet. Transportstyrelsen. Vissa trebokstavskombinationer i registreringsnumren spärras om de kan anses stötande, nedvärderande, bildar ordet för en siffra eller utgör akronymer på organisationer. Vidare är kombinationen MLB spärrad eftersom den används på bilar i reklamsammanhang och i testverksamhet.

Skyltarnas utformning

Det är Transportstyrelsen som föreskriver registreringsskyltarnas utformning. De finns i enradigt respektive tvåradigt utförande. Tecknen på en registreringsskylt grupperas med tre bokstäver, ett mellanrum och tre siffror/slutbokstav. Ovanför denna plats finns fordonets chassinummer angivet. För tvåradiga skyltar gäller samma gruppering, men med ett inledande mellanrum även på den övre raden. På skyltar tillverkade efter 1993 ses skyltens tillverkningsdatum längst upp i högra hörnet. Skyltarnas utformning har förändrats genom åren, men samtliga har haft reflekterande botten och bokstäver, siffror och kantbård i svart färg.

Skyltarnas olika utformning efter 1973

1973–1983: Aluminiumskylt med såväl registreringsnummer, chassinummer och kant i relief. 1984–1993: Skylt i plast med registreringsnummer och kant i relief. Tillverkare: SMC. 1994–2001: Ny plastmodell. Helt plan, med fetare bokstäver. Printades elektroniskt istället för att stansas mekaniskt. Tillverkare: Strålfors. 2002–2013: Aluminiumskylt med registreringsnummer och kant i relief och stansat chassinummer. Från april 2003 kunde denna skylt erhållas som EU-skylt, vilket idag är standard på nyregistrerade fordon. Tillverkare: SMC. 2014–: Från och med 1 januari 2014 kom en ny skyltmodell, där huvudskillnaden är att mellanrummet mellan bokstäver och siffror gjorts mycket mindre, i och med att kontrollmärke inte längre används. Dessa finns enbart som EU-skyltar. Motorcykel- och mopedskyltarna minskades något i storlek.

Fordonsregister och

registreringsskyltar 1

Specialskyltar

Taxiskylt

Skylt för fordon som används yrkesmässigt i taxiverksamhet. Fordon registrerade för taxitrafik erhåller en skylt med gul reflekterande botten. Tidigare hade denna skylt även ett mindre "T" efter registreringsnumret men 2017 avskaffas den. Dessa skyltar saknar mellanrummet mellan sista bokstav och första siffra. Bilden till höger visar ett exempel på en taxiskylt före 2017. Bild Wikipedia. Bilden till vänster visar en taxiskylt, dvs efter 2017 utan “T”. Transportstyrelsen. Endast taxifordon med taxameter ska ha gula registreringsskyltar. Taxifordon utan taxameter (taxameterdispens) får ej ha gula registreringsskyltar, exempelvis hyrverk och limousiner.

Skylt för beskickningsfordon

Skylt som används istället för den ordinarie registreringsskylten på fordon som tillhör utländska beskickningar (ambassader och liknande) i Sverige. Fordon som är registrerade på ett lands ambassad (beskickning) i Sverige erhåller skylt med blå reflekterande botten och ett registreringsnummer med indelningen två bokstäver, tre siffror, en bokstav och slutligen ett mellanrum. De inledande två bokstäverna anger vilken beskickning (land) som fordonet tillhör och den sista vilken diplomatstatus som fordonets brukare har. Blå diplomatskyltar är internationell standard. Bilden till höger visar en diplomatskylt med kontrollmärke före 2010 för en bil som tillhört Frankrikes ambassad i Sverige. BL=Frankrike. B=ambassad. Wikipedia. Skylten under visar ett exempel på dagens diplomatskyltar. Transportstyrelsen.

Saluvagnsskylt

Skylt för oregistrerat eller avställt fordon. Skylten får bara användas av den som yrkesmässigt arbetar med tillverkning, handel eller transport av fordon. Det finns även en tidsbegränsad version med ett giltighetsdatum instansat i skylten. En saluvagnsskylt är inte bunden till ett visst fordon, utan kan användas på alla de fordon (dock ej samtidigt) som är registrerade på det företag som innehar saluvagnslicens. En saluvagnsskylt har grön reflekterande botten med tre bokstäver och tre siffror följt av en mindre bokstav; denna bokstav anger vilken typ av fordon som skylten avser. Det finns också skyltar som är tidsbegränsade och de har ett giltighetsdatum instansat i skylten. Fordon som körs med saluvagnsskylt omfattas av företagets saluvagnsförsäkring och behöver således inte vara skattat eller försäkrat. Bilden till höger visar ett exempel på en saluvagnsskylt. Transportstyrelsen.

Personlig fordonsskylt

Sedan 1988 finns möjligheten att köpa sig en egen uppsättning registreringsskyltar med minst två och maximalt sju tecken. Även de bokstäver i det svenska alfabetet som normalt inte förekommer på registreringsskyltar kan ingå. Personliga fordonsskyltar får inte ha kombinationerna tre bokstäver följt av tre siffror eller två bokstäver, tre siffror, en bokstav. Texter som anses anstötliga accepteras inte. Under 2010-talet skärptes lagen och politiskt kopplade texter såsom TRUMP avslås numera. Skyltarna kan tas med när ägaren byter fordon, vilket måste godkännas av myndighet. Skyltarna är giltiga i 10 år. Bilden till höger visar ett exempel på en personlig fordonsskylt. Transportstyrelsen.

Kunglig registreringsskylt

I samband med vissa kungliga parader, särskilt statsbesök, kan registreringsskylten på den bil som kungen eller utländsk statschef ska färdas i, bytas ut mot en med endast en kunglig krona på. Detta används framförallt vid officiella tillfällen, men användes förr ofta för kungens privata bilturer.

Militär skylt

Svenska Försvarsmaktens fordon har speciella registreringsskyltar som infördes 1941. Innan dess hade militära fordon vanligen civila registreringsskyltar och en tilläggsskylt med tre svarta kronor på vit botten, ett upplägg som fortfarande används för inhyrda och inmönstrade civila fordon. Militära skyltar är svarta med gula siffror, i regel fem eller sex stycken, men det förekommer även skyltar med tre eller fyra siffror, främst för motorcyklar och pansarfordon. Försvarets fordon har i regel alltid registreringsskylt, från stridsvagnar ned till snöskotrar och motorredskap avsedda för bogsering. Registreringsnumret benämns även individnummer. Skyltarna använder normalt samma typsnitt för siffrorna som förekommer på civila registreringsskyltar fram till 1973 men från 1990- talet har andra typsnitt använts allt oftare. Äldre skyltar var ibland gjutna men är mer vanligen målade med schablon eller tryckta. Pansarfordon har i regel registreringsnumret målat direkt på fordonet, med eller utan svart bakgrund. Skyltarna saknade kontrollmärken då de användes, men som på militära fordon i förekommande fall i regel satt i kupén. Numreringen är inte alltid slumpmässig. Det finns i vissa fall en logik i numreringen av fordonsserier, vilket tydligt kan ses på exempelvis terrängbilsserien 11, 13 och 20, där fordonets två första siffror börjar just med dessa nummer. Skyltar med nummer 1 till 300 var tidigare använda för provfordon och hade en gul ram. Bilden till höger visar ett exempel på en registreringsskylt för militära fordon. Wikipedia. Försvarets fordon är inte registrerade i Transportstyrelsens vägtrafikregister, utan i Militära fordonsregistret (MIFOR) som förs av Försvarets materielverk.

Tävlingsskylt

Under 2014 infördes en ny skylt för tävlingsfordon såsom rallybilar och enduro- och trialmotorcyklar. Dessa fordon får bara köras på allmän väg i begränsad utsträckning, eftersom de har undantag från vissa regler, såsom kontrollbesiktning och miljökrav. Skyltarna har orange bakgrund. Bilden till höger visar ett exempel på en tävlingsskylt. Transportstyrelsen.

Provisorisk skylt

Om ett fordon förlorat en eller båda registreringsskyltarna får fordonet endast köras kortast lämpliga väg till närmsta polisstation. Där efterlyser man de förlorade skyltarna och provisoriska registreringsskyltar utfärdas. Dessa skyltar är av gul plast och registreringsnumret textas med tuschpenna på skyltarna. Dessa skall vara stämplade med polisens stämpel i mitten av skyltarna. Polisanmälan av stölden är en förutsättning för att, efter utredning, slippa ansvar för parkeringsböter och annat som en skylttjuv orsakat. Bilden till höger visar ett exempel på en provisorisk registreringsskylt.

Interimsskylt

Interimsskylt utnyttjas vid tillfällig och tidsbegränsad användning i Sverige, till exempel vid import eller export av fordon. Kallas även tillfällig registrering. Skylten är röd med vit text. Bilden till höger visar ett exempel på en interimsskylt för tillfälligt bruk. Transportstyrelsen.

Självhäftande skylt

Enradig självhäftande registreringsskylt kan användas för terrängmotorfordon (till exempel snöskoter). Bilden till höger visar ett exempel på en självhäftande registreringsskylt. Transportstyrelsen.

Bilbesiktning i Sverige

Besiktning före 1965

Ansvaret för bilbesiktningarna låg på länsstyrelsen i respektive län fram till 1948 då Statens Bilinspektion bildades. Statens bilinspektion inrättades 1948. Ursprungligen fanns 14 distriktsmyndigheter, men antalet utökades senare. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var chefsmyndighet. Besiktningsmännens uppgifter var att typbesiktiga motorfordon, inspektera körskolor, utföra körkortsprövningar samt ha undervisning för polisen om motorfordon och flygande besiktning. Bilden visar Statens Bilinspektions hall i Västberga, Stockholm. Inspektionshallen togs i bruk hösten 1957. Fotograf okänd. Järnvägsmuseet. ID: JvmKDAF07326. DigitaltMuseum.

Besiktning från 1965

År 1965 infördes i Sverige en årlig obligatorisk kontrollbesiktning av bilar äldre än 3 år. Statligt ägda AB Svensk Bilprovning bildades i september 1963 och drygt ett år senare, den 1 januari 1965, blev periodisk kontrollbesiktning obligatorisk för alla registrerade motorfordon och släpvagnar i Sverige. Svensk Bilprovning tog då över kontrollbesiktningen av äldre fordon och registreringskontrollen av nya bilar som tidigare utförts av Statens Bilinspektion, den statligt ägda företrädaren. Bilinspektionen fortsatte sköta typbesiktning av bilar och körkortsprov till och med 1967 men uppgick från 1968 i det då nybildade Trafiksäkerhetsverket. Besiktning görs för att säkerställa att ett fordon är i det skick som krävs ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. Om bilen inte är besiktigad i tid så blir den automatiskt ålagd med körförbud. I början, innan verksamheten var fullt utbyggd, gjordes dock kontrollbesiktningarna enbart för fordon och släpvagnar som var 5 år eller äldre. År 1966 inkluderades även fyraåringarna, och 1967 även treåringarna. De första årens besiktningar visade dock på så dåliga besiktningsresultat även för de tre år gamla bilarna, att man 1970 bestämde att även besikta tvååringarna. Bilden visar en pågående fordonsbesiktning hos Svensk Bilprovning 1984. Wikipedia. Årlig kontrollbesiktning från två års ålder för alla registrerade motorfordon och släpvagnar var huvudregeln från 1971 till 1991. Åren 1992 - 1997 kontrollbesiktades personbilar och andra lätta fordon första gången vid två års ålder; nästa gång efter ytterligare två år och därefter årligen. Från 1998 kontrollbesiktas dessa fordon första gången efter tre år. En helt ny bil skulle från 1988 således besiktigas senast 3 år från dess att den först togs i bruk. Därefter skulle nästa besiktning ske inom 2 år och därefter skulle besiktning av bilen ske varje år. Fram till 2018 användes sista siffran i registreringsnumret som markör för vilken månad på året som fordonet skulle besiktas. Slutsiffra 0 innebar besiktning i december men besiktning kunde ske under perioden oktober – februari. Körförbud inträffade om den inte var besiktiga före 1 mars. Slutsiffra 1 innebar besiktning i januari men besiktning kunde ske under perioden november – mars. Körförbud inträffade om den inte var besiktiga före 1 april. Slutsiffra 2 innebar besiktning i februari men besiktning kunde ske under perioden december – april. Körförbud inträffade om den inte var besiktiga före 1 maj. Osv.

Bilprovningens monopol avskaffas 2010

Den 1 juli 2010 avskaffades Bilprovningens monopol på kontrollbesiktning av motorfordon och marknaden öppnades för konkurrenter. Under 2012 såldes delar av Bilprovningens stationsnät till nya aktörer. Efter genomförd försäljningsprocess av cirka två tredjedelar av stationsnätet är det kvarvarande Bilprovningen nu ett av staten helägt bolag. Bilbesiktningar utförs numera till stor del av privata företag. Det innebär att det är fordonsägaren själv som måste välja var denne vill besikta bilen och hålla reda på när det är dags att besikta bilen. För att ett företag ska få besikta bilar måste de vara ackrediterade av Swedac.

Besiktning från och med 2018

År 2018 infördes ett nytt system för kontrollbesiktning. De nya reglerna innebar att kommande kontrollbesiktningar baseras på månaden då besiktningen senast utfördes. Fordon skall från 2018 besiktas senast 36 månader efter att den togs i trafik för första gången. Andra gången ska bilbesiktningen ske senast 24 månader efter den första bilbesiktningen. Därefter ska fordonet besiktas senast 14 månader efter föregående besiktning. Reglerna började gälla den 20 maj 2018, och var en anpassning efter EU-regler.

Besiktningsprotokoll

Efter kontrollbesiktningen erhåller fordonsägaren ett protokoll avseende utfallet av besiktningen. En kontrollbesiktning kan ge fyra olika utfall: Utan anmärkning; besiktningsteknikern har inte hittat något fel på bilen och den är godkänd för trafik under ett år framöver. Anmärkning 2x (eller villkorstvåa), fordonet behöver ej återkomma för efterkontroll; ett mindre fel har upptäckts, till exempel en trasig lampa, och föraren får en uppmaning att åtgärda felet snarast möjligt, men behöver inte återkomma för efterkontroll. Anmärkning 2 (tvåa); fordonet har ett sådant allvarligt fel eller brist att det måste komma in för efterkontroll inom 30 dagar, annars utfärdas körförbud. Inom de 60 första dagarna kan en efterkontroll utföras till ett nedsatt pris. Anmärkning med omedelbart körförbud; fordonet har en eller flera så allvarliga brister att det inte får framföras. Bilen måste bärgas från besiktningen till verkstad. Bogsering är förbjuden. När bilen är lagad får den endast framföras på kortast, lämpligast väg till besiktningsstationen. Om polisen stoppar den som kör med fordon som har körförbud och föraren uppger att han eller hon är på väg till en verkstad eller till bilbesiktning för efterkontroll, är det troligt att de ringer upp anläggningen i fråga för att kontrollera uppgiften.

Relaterade länkar

https://riksarkivet.se/fordonsregister

Källor

Transportstyrelsen Körkortets historia i Sverige. En översikt. PM 2007-11-08 Jan-Olof Montelius, Vägverkets museum, Borlänge. Arkivcentrums forskarblad Nr 8. Forska om fordon Bilprovningen Riksarkivet Wikipedia Stockholmskällan DigitaltMuseum Tekniska Museet Motorhistoriska Riksförbundet Överst på sidan