Uniformer vid den svenska armén, 1900 - 1940

Inledning

Under 1800-talets andra hälft övergår uniformerna till att bli allt mer fältmässiga. Vapenrocken ersatte fracken och istället för de otympliga höga huvudbonaderna infördes kasken och därefter skärmössan. Under 1800-talets sista hälft får uniformerna allt dunklare färger till skydd för upptäckt. Först vid slutet av 1800-talet börjar kamouflagefärgade uniformer komma till användning, bl.a. i boerkriget 1899 – 1902 där britterna börjar uppträda i kakiuniformen. Britternas röda uniformsjackor blev där levande måltavlor för boernas långskjutande gevär. I Tyskland övergår man till en fältgrå uniform 1910.

Uniform m/1903

År 1902 påbörjades i Sverige ett försök med en uniform av den nya typen, fm/02. Redan år 1903 utrustades det då nya Positionsartilleriregementet med denna nya uniform som fick beteckningen m/1903. Uniformen hade ett grått kläde med inslag av brunt och grönt (gråbrungrön). Ståndfällkragen var öppen, snedskuren och i blå färg. På framsidan av vapenrocken fanns fyra fickor. Var och en av dessa hade en bred veckning samt trespetsiga ficklock. Längst ned på ärmarna fanns en blå chevron (spetsen uppåt). Huvudbonaden var helt ny och hade inspiration från karolinertiden. Den var tresidig med uppvikta brätten och hade samma färg som själva uniformen. På det vänstra brättet fanns nio dubbla halmstrålar som var fastsatt på plåten. Axelklaffar saknas på m/1903. Bilden till vänster visar en soldat iförd uniform m/1903. Antagligen en soldat vid Positionsartilleriregementet. Fotograf: Hulda Nyberg, Grevgatan 38, Stockholm.

Uniform m/1906

Uniform m/1903 blev år 1906 gemensam för hela infanteriet med beteckningen m/1906. Vissa ändringar gjordes dock. Färgen blev helt grå. Byxorna blev försedda med mellanblå klädeslister. Uniformen hade fortfarande ståndfällkrage. Nedtill på ärmarna fanns en 6 cm bred mellanblå chevron med spetsen uppåt. Liksom m/1903 saknade m/1906 axelklaffar. Truppslagstecken placerades på en sköld av blått kläde på den högra överärmen, medan gradbeteckningarna fanns på den nedre delen av ärmarna och på hatten. Även kappan var av grått kläde. Till uniformen hörde även benläder och kängor. Soldaten till höger bär uniform m/1906 (kappa) med truppslagstecken på höger överärm. Truppslagstecknet är två korsande pilar vilket var Dalregimentets truppslagstecken. Fotot är från egen samling, 2012. Bilden till vänster visar en officer i uniform m/1906. Truppslagstecknet på högra överärmen visar två korslagda gevär över siffran 10 vilket innebär att officeren tjänstgjorde vid Södermanlands regemente. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017.

Uniform m/1910

Modell m/1906 var fortfarande att betrakta som en försöksmodell. Den ändrades i vissa detaljer år 1910 och blev nu definitivt fastställd för armén med beteckningen m/1910. Till skillnad från m/1903 och m/1906 får m/1910 axelklaffar. Axelklaffarna hade blå färg. Regementsbeteckningen för meniga flyttades från ärmen till axelklaffarna och fick truppslagets färg. De var av tyg och fastsydda på axelklaffarna. Majoriteten av infanteriregementena hade till exempel gula siffror. Vissa truppslag hade även truppslagsbeteckning på axelklaffarna. Majoriteten av infanteriregementena hade dock inte det. Vidare flyttades gradbeteckningarna för befälen från ärmarna till axelklaffarna. Officerarnas regementsbeteckningar var i guld eller silver och fästade på axeltränsarna. Kvar från m/1903 fanns dekorationen nedtill på ärmarna, dvs en 6 cm bred mellanblå chevron med spetsen uppåt, likaså ståndfällkragen. Vapenrocken var grå ock knäppt med 6 knappar. Ståndfällkragen var fortfarande blå och knäpptes både upptill och nedtill. Framtill hade vapenrocken två bröstfickor samt två större sidofickor. Byxorna m/1910 hade samma färg som vapenrocken. Längs yttersömmarna på byxorna fanns en blå 3 cm bred klädeslist. Vid tjänstgöring till häst bars alltid ridbyxa m/1910. Vid kallare väderlek bars även en grå kappa, m/1910. Framtill fanns två knapprader om vardera 5 knappar. Även på kappan fanns axelklaffar. Den blå chevron som fanns på vapenrocken fanns däremot inte på kappan. Till uniform m/1910 bars skor m/1897 och hatt m/1910. Hatten var av grå filt och tresidig efter karolinsk förebild. På brättets vänstra sida fanns tre stycken kronor m/1906. Under kronorna bar manskapet kompanisiffran. År 1914 införs gradbeteckning på hatten som nu får beteckningen m/1910-1914. Även en pälsmössa fanns till uniformen, m/1909. Den var tillverkad av vit ullpäls med grått vadderat foder och mössan hade en rund form. Skärmen var utvikbar och av brunt läder, svart på insidan. Mössan hade två tryckknappar framtill så att fodret kunde öppnas för att stoppa in skärmen om man inte ville ha den utvikt. Baktill på mössan fanns en rem av brunt läder för reglering av mössvidden. Denna grå uniform med den tresidiga hatten har blivit känd som m/1910. År 1905 kom även en grågrön päls, m/1905. År 1913 kom den mer kända livpäls m/1913 av vitt fårskinn. Denna livpäls hade en enradig knapprad om sex knappar. På vardera ärm finns ett 10 cm högt ärmuppslag. Livpälsen har även två större sidofickor. Denna uniform kom att bäras i huvudsak oförändrat skick ändra fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser, inte minst i landstormen. I brist på nya persedlar användes m/1910 ofta ihop med persedlar från uniform m/1886 och inte mist mössa m/1865-1899. Från och med denna uniform fick armén åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag.

Lägermundering m/1913

År 1913 infördes en ny lägermundering. Den bestod av stallrock m/1913 och lägerbyxa m/1913. Stallrocken bars av manskapet och underbefäl medan officerare och underofficerare istället bar lägerrock m/1913. Lägermunderingen var ett enklare plagg som användes då det inte var lämpligt att använda den ordinarie uniformen. Både stallrock/lägerrock och lägerbyxorna var tillverkade i grå linneväv. Både stallrocken och lägerrocken hade öppen snedskuren ståndkrage samt axelklaffar. Bilden till höger visar lägerrock m/1913, fänrik vid Hälsinge regemente. Bilen visas med tillstånd av Fredrik Röjd.

Bilder på uniform m/1910

Föregående sida

Uniformer vid den svenska armén - 1900-tal (1)

Uniformsmodeller, 1900-tal:

Överst på sidan

Uniform m/1923

År 1923 kom en ny uniform m/1923 som efter första världskrigets erfarenheter erbjöd ytterligare fältmässighet. Den helt grå färgen ersattes nu med en gråbrungrön färg. Ståndkragen fanns fortfarande kvar på uniformen. Den ålderdomliga trekantiga hatten ersattes nu med en skärmmössa m/1923 med en mjuk uppstående kulle. Mössan påminner utseende om den gamla m/1865-1899 men hade samma färg som på uniform m/1923, dvs gråbrungrön. Manskapet bar kompaninummer i vita siffror i mössan. Officerarna bar agraff med gul sidenkokard och mössknapp m/1865 i mössan. Nytt på mössa m/1923 jämfört med mössa m/1865 var att sergeanter fick en lodrät galon på mössans sidor. År 1926 får fanjunkare en smal galon runt mösskullen. Bilden till höger visar agraff m/1923 med kokard och mössknapp för en kapten. Wikipedia. Gradbeteckningarna flyttades på vapenrocken m/1923 från axelklaffarna till ståndkragen medan regementsbeteckningarna fanns kvar på axelklaffarna. På kappan fanns dock gradbeteckningarna kvar på axelklaffarna tillsammans med regementsbeteckningarna. Regementsbeteckningarna bestod av siffror i tyg. De olika truppslagen hade olika färger på förbandsbeteckningarna, gul för infanteriet, vitt för kavalleriet, rött för artilleriet, blått för trängkåren och svart för ingenjörstrupperna. Dessa satt på axelklaffarna. Gradbeteckningarna var i silver och fanns på kragen. Officerarna får koppel efter engelsk förebild med livrem och axelrem. Vapenrocken hade en knapprad med sex knappar. Vapenrocken hade två utanpåliggande bröstfickor samt två insydda sidofickor. Axelklaffarna hade samma färg som vapenrocken. Vapenrock m/1910-1923 är en modifierad m/1910 där axelklaffarna ersatts av axelklaffar av samma färg som vapenrocken. Till uniformen fanns kappa m/1910-1923. På både vapenrock och kappa är ärmuppslagen raka. Chevronen som fanns på underärmarna till m/1910 är borta på m/1923. Nu införs även stålhjälm som skydd för soldaterna. Hjälmen får beteckningen m/1921. Byxor m/1923 hade samma färg som vapenrocken och fanns både som raka byxor och ridbyxor. Stridsvagnsmössa m/1930 är den första baskern i det svenska försvaret. Baskern var först blå men färgen ändrades senare till svart. Redan 1926 togs en ny stålhjälm fram som fick beteckningen m/1926.

Bilder på uniform m/1923

Uniform m/1923-1937

Uniform m/1923 ändras till vissa delar år 1937, m/1923-1937. Kragen görs nu nedvikt och skulle vara hopknäppt. Detta år fastställdes även en lägermössa m/1937 och en ny hjälm, m/1937. Denna hjälm hade en mer av konvex form än den gamla m/1921 och hade tre läderkuddar på insidan. Mössan var utformad så att den skulle gå att använda under hjälmen. Hjälm m/1937 får senare beteckningen m/1937-1965. Uniform m/1923 blev aldrig fullt ut införd. Under 1920-talet var det stora neddragningar i försvaret och många regementen lades ned. Det ekonomiska läget var kärvt för försvaret och de gamla uniformerna fick slitas ut först innan den nya uniformen fick införskaffas. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen som de införskaffade för egna medel. Den gamla m/1910 fick i många fall användas ute på kompanierna vanligen i en modifierad form, m/1910-1923 där de blå axelklaffarna på m/1910 ersatts med axelklaffar i samma färg som vapenrocken, dvs grå.

Facktecken m/1923

Till uniform m/1923 överfördes en del facktecken från uniform m/1910. Bakgrund ändrades dock att den matchade uniformens färg, dsv gråbrungrön. Exempel på facktecken som överfördes: • Sjukvårdspersonal inklusive värnpliktiga läkare, rött kors på blå botten • Spel av manskap: Blå lyra Facktecknen var från början av tyg på m/1923 men från 1929 började man använda metallbrickor. År 1934 infördes helt nya facktecken. Exempel på dessa: • Sjukvårdsmanskap - Rött kors på vit bakgrund • Spel tillhörande manskapet - Lyra på blå bakgrund • Värnpliktig veterinär - Hästhuvud på blå bakgrund • Hovslagarmanskap - Hästsko på blå bakgrund • Vapenhantverkare - Två korslagda hammare på blå bakgrund

Skoltecken m/1923

Från början fanns inga skoltecken till uniform m/1923 men 1925 tog man fram skoltecken även för denna uniform i form av 10 cm långa band, m/1925. De bars på vänster överärm med undantag för examenstecknet för sjukvårdskorpralsskola eller kurs för utbildning av gevärshantverkskorpraler samt för sjukvårdssergeantkurs vilka bars på höger överärm. • Vicekorpralsutbildning - Ett vitt redgarnsband • Korpralsutbildning - En silvergalon • Furirutbildning - Två silvergaloner • Underofficersutbildning - Tre silvergaloner • Sjukvårdskorprals- eller gevärshantverkskorpralskola - En galon • Sjukvårdssergeantkurs - Två galoner

Förbandsbeteckningar m/1923

Förbandsbeteckningarna satt på axelklaffarna och hade arabiska siffror eller bokstäver i respektive truppförbands färg och var tillverkade av tyg. År 1934 fastställdes dock en förbandsbricka i grå metall, m/1934. Exempel: • Infanteriet - gula siffror • Kavalleri - vita siffror • Artilleri - röda siffror • Trängen - blått "T", från 1934 blå siffror • Ingenjörtrupperna - svarta siffror

Gradbeteckningar, m/1923

Gradbeteckningarna på vapenrocken till m/1923 bars på kragen, på kappan bars de däremot på axelklaffarna. • 3 stjärnor plus galon längs kragkanten - Överste • 2 stjärnor plus galon längs kragkanten - Överstelöjtnant • 1 stjärna plus galon längs kragkanten - Major • 3 Stjärnor - Kapten/Ryttmästare • 2 stjärnor - Löjtnant • 1 stjärna - Fänrik • 1 stjärnknapp - Fanjunkare/Styckjunkare. Före 1925 bar dock fanjunkare 3 vinklar. • 2 vinklar - Sergeant • 3 streck - Furir • 2 streck - Korpral/ konstapel • 1 streck - vice korpral/vice konstapel Gradbeteckningar m/1923 för axelklaffar: Från vänster: Furir, Sergeant, Fanjunkare, Löjtnant och Major.

Facktecken, m/1939

Facktecknen på m/1939 bars på båda kragsslagen och var gjorda i brons förutom för sjukvårdarna för manskapet som bar ett rött kors på vit matta. Exempel: • Hovslagare - hästsko • Sjukvårdspersonaltillhörande manskapet - rött kors på vit botten • Musikpersonal - lyra • Vapen- och pjäsmekaniker - två korsade hammare

Skoltecken m/1939

Till uniform m/1939 bar man skol- och examenstecken som i stort påminde om skoltecken m/1925. De bars på vänster överärm med undantag för examenstecknet för sjukvårdskorpralsskola eller kurs för utbildning av gevärshantverkskorpraler samt för sjukvårdssergeantkurs vilka bars på höger överärm. • Reservunderbefäls- och vicekorpralsutbildning - Ett gult redgarnsband • Korpralsutbildning - En bronsgalon • Furirutbildning - Två bronsgaloner • Underofficersutbildning - Tre bronsgaloner År 1941 gjordes en förändring i skoltecknen. Nu skulle alla tecken bäras på vänster ärm. År 1946 fick skoltecknen ett nytt utseende, m/1946, och såg olika ut för värnpliktiga och stamanställd personal. Tecknen för stamanställda blev en eller flera chevroner (vinklar med spetsen uppåt). Tecknen för värnpliktiga bestod av streck. Skoltecken för stamanställda: • Volontärrekrytutbildning - 1 vinkel • Korprals/konstapel utbildning - 2 vinklar • Furirsutbildning - 3 vinklar • Underofficersskola - 4 vinklar Skoltecken för värnpliktiga: • Gruppchefsskola - 1 streck • Plutonchefsskola - 2 streck • Särskild skola - 3 streck • Kadettskola - 4 streck

Gradbeteckningar, m/1939

Gradbeteckningarna på uniform m/1939 bars på axelklaffarna. Regementsofficerarnas stjärnor var något större än kompaniofficerarnas. På axelklaffarna bar befälen liksom manskapet även förbandsbeteckning. • 3 stjärnor plus galon längs axelklaffens kanter - Överste • 2 stjärnor plus galon längs axelklaffens kanter - Överstelöjtnant • 1 stjärna plus galon längs axelklaffens kanter - Major • 3 stjärnor plus smal bård längs axelklaffens kanter - Kapten/Ryttmästare • 2 stjärnor plus smal bård längs axelklaffens kanter - Löjtnant • 1 stjärna plus smal bård längs axelklaffens kanter - Fänrik • 2 stjärnor - Förvaltare. Från år 1946 tre stjärnknappar. • 1 stjärna - Fanjunkare/Styckjunkare. Från år 1946 två stjärnknappar. • 2 vinklar - Sergeant. Från år 1946 en stjärnknapp. • 4 streck - Överfurir. Ny tjänstegrad från och med 1942. • 3 streck - Furir • 2 streck - Korpral/ konstapel • 1 streck - vice korpral/vice konstapel • Enbart förbandsbeteckning för meniga Exempel på gradbeteckningar: Från vänster: Furir, Sergeant, Sergeant (fr. 1946), Löjtnant och Major.

xxxx Mil xxxxx

xxxxxxxxxxxxx

xxx Uniformer xxx

xxxxxxxxxxxxxxxxx

Soldaten i mitten har uniform m/1910 med den tresidiga mössan och de stående soldaterna m/1886 med mössa m/1865-1899. (Södermanlands regemente) Soldater i uniform m/1910 med mössa m/1865-1899. (Södermanlands regemente) Tresidig hatt m/1910. Blå krage samt blå axelklaffar med förbandsnummer (9 = Skaraborgs regemente). Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Den 6 cm breda chevronen som fanns nedtill på ärmarna till uniform m/1910. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007. Uniform m/1910 med ridbyxor och stövlar. Fotot visas med tillstånd av Åsa Nilsson. Soldaten som sitter till vänster är Åsas farfar: Bror Valdemar Nilsson Bergström. Soldater i uniform m/1910 med den tresidiga hatten, troligen tillhörande Hallands regemente. Fotot visas med tillstånd av Niclas Rosenbalck. Soldat i uniform m/1910 med gevär och ammunitionsbälte. Fotot är från egen samling, 2012. Pälsmössa m/1909 med brättet invikt. Pälsmössa m/1909 med brättet utvikt. Livpäls m/1913 i vitt fårskinn. Kavallerisoldater till häst i uniform m/1910 med ridbyxor och stövlar. Fotot visas med tillstånd av Theresé Hällsten. Kapten i uniform m/1910. En kapten har tre stjärnor men på bilden är enbart två synliga på axeltränsen. Bilden är från 1916/17 och personen är friherre Knut Gustaf Axel Leijonhufvud då regementskvartermästare och kapten vid Södermanlands regemente. Foto Arsenalen Bildarkivet 2017.

Hjälm m/1937 Bilden visas med tillstånd av Krister Lihdén. Bilderna intill visar uniform m/1939 vid infanteriet. Observera damaskerna vid fotlederna. Hjälmen är m/1926. På kragspeglarna finns två korslagda musköter = infanteriet. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Båtmössa m/1939 med nationalitetsmärke m/1941. Bilden visas med tillstånd av Krister Lihdén. Armékänga m/1939. Bilden visas med tillstånd av Krister Lihdén. Soldater i uniform m/1939. Egen samling, Hans Högman 2012. Artilleriofficer i uniform m/1939 med koppel och pistol. Officerare i uniform m/1939 med koppel. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017.

Facktecken m/1910

Facktecken användes på uniformerna för att visa vilken särskild yrkeskunskap soldaten hade. Till uniform m/1910 användes ursprungligen 12 st olika facktecken men antalet utökades sen under de kommande åren. Facktecknen bars på antingen höger eller vänster underärm och var i regel blå till färgen. Om inget annat anges nedan bars facktecknen på en bakgrund av grått kläde. Exempel på facktecken; • Avståndsbedömare vid infanteriet, blå stjärna • Riktare vid artilleriet, två blå korslagda kanonrör • Signalist vid infanteriet, kavalleriet och artilleriet, två blå korslagda signalflaggor • Manskap som genomgått pionjärskurs: en blå yxa • Velocipedordinans: Ett blått hjul med sex ekrar • Sjukvårdspersonal inklusive värnpliktiga läkare, rött kors på vit botten • Kulsprutemanskap, rött K (bokstaven "K") • Bilförare: Ett blått hjul med åtta ekrar • Bilmekaniker: Ett blått hjul med åtta ekrar samt ett M över • Spel av manskap: Blå lyra Exempel på facktecken:

Från vänster: Velocipedordinans, signalist, sjukvårdspersonal och avståndsbedömare (infanteriet). Armémuseum.

Skoltecken m/1910

Medan facktecken användes för att utmärka en soldats yrkesskicklighet/yrkeskunskap användes skoltecken för att visa vilken befälsutbildning en soldat genomgått, exempelvis korpralsskola. Skoltecken anbringades på vänster överärm i form efter avslutad skola på trupplinjen eller på höger överärm på yrkes- och specialkurser. Skoltecknen bestod av en-, två- eller tre blå streck. Streck kunde antigen vara smala (9 mm) eller bredare (13 mm). Vänster överärm: • Ett smalt streck - reservunderbefälsutbildning, vicekorpralsutbildning • Ett bredare streck - korpralsskola eller motsvarande • Två bredare streck - furirskola eller volontärskola • Tre bredare streck - underofficersskola eller officersaspiranter efter avslutad officersaspirantskola. Se bild till höger. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Höger överärm: • Ett smalt streck - Kommissarie skola och där befunnen lämplig som vaktmästare eller skrivbiträde • Ett bredare streck - Sjukvårdskorpralsskola eller gevärshantverkarkorpralsskola / hovslagarkorpralsskola • Två bredare streck - Kommissarieskola och där befunnen lämplig som kommissarie eller förvaltare. Hovslagarfurirskola, Furirskola för sjukvårdare eller gevärshantverkare.

Gradbeteckningar, m/1910

Axelträns: • 3 stjärnor - kapten • 2 stjärnor - Löjtnant • 1 stjärna - Underlöjtnant Fanjunkare/styckjunkare saknade från början gradbeteckningar på axeltränsarna men fick senare en stjärnknapp som gradbeteckning. Även sergeanter saknade gradbeteckning på axeltränsarna men hade istället ett beläggningssnöre i gult (vitt) redgarn. Axelklaffar: • Furir - guld (silver) galon längs axelklaffens kanter • Korpral - gult (silver) redgarnsband längs axelklaffens kanter • Vicekorpral - gult (silver) redgarnssnöre längs axelklaffens kanter Exempel på gradbeteckningar m/1910:

Axelträns, kapten (3 stjärnor). “13” är förbandsnr. Axelklaff, korpral. “13” är förbandsnr. Axelträns, fanjunkare.

Hattmärke m/1910 samt mössmärke m/1914

Hattmärkena hade en knapp med de svenska tre kronorna. Officerarna hade en blåemaljerad knapp med tre kronor medan underofficerarna en mässingsknapp. Bilden till höger visar den blåemaljerade knapp m/1914 som användes av officerare. I övrigt fanns på mössmärket en eller flera vinklar med spetsen nedåt. Längst upp satt en gul knapp, en sk. kokard. OBS, mössmärke m/1910 och m/1914 ser inte likadana ut men gradbeteckningarna i sig ser ut på ett liknande sätt. Mössmärke m/1914 bars på pälsmössa m/1909. • Mässingsknapp med en vinkel. - Sergeant • Mässingsknapp med två vinklar. - Fanjunkare/styckjunkare • Blåemaljerad knapp med en vinkel - Underlöjtnant (från 1915 även fänrik) • Blåemaljerad knapp med två vinklar - Löjtnant • Blåemaljerad knapp med tre vinklar - Kapten/Ryttmästare • Blåemaljerad knapp med en smal vinkel och en bred vinkel - Major • Blåemaljerad knapp med två smala vinklar och en bred vinkel - Överstelöjtnant • Blåemaljerad knapp med tre smala vinklar och en bred vinkel - Överste Exempel på hatt- och mössmärken:

Mössmärke m/1914, kapten. Mössmärke m/1914, fanjunkare Hattmärke m/1910, kapten. Hattmärke m/1910, fanjunkare Mössmärke m/1914, major

Soldaten på bilden bär uniform m/1923 samt hjälm m/1921 med brett hjälmbrätte. Personen är prins Sigvard och bilden är tagen 1928. Bilden visas med tillstånd av Thomas Wictor. Hjälm m/1921. Hjälm m/1921 med brett hjälmbrätte. Nationalitetsmärket med tre kronor på hjälm m/1921. Bilderna på hjälmarna visas med tillstånd av Krister Lihdén. Hjälm m/1926 Bilden visas med tillstånd av Krister Lihdén. Officersvolontär i uniform m/1923.Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Underlöjtnant i uniform m/1923 och hjälm m/1921. En stjärna på kragen. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Major i uniform m/1923 och hjälm m/1921. En stjärna på kragen samt ljus bård längst upp på kragen.Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Skärmmössa m/1923, kapten.

Siffran “13” är förbandsnumret = Dalregementet.

Försvarsbeslutet 1936

I 1936 års försvarsbeslut tillsköts mer pengar till Försvarsmakten för modernisering av material. Exempelvis infördes hjälm m/1937 som ett resultat av försvarsbeslutet 1936 och mången militär utrustning har just därför modellbeteckningen m/1937. Men vad gäller hjälm m/1937 finns ett frågetecken när den togs i bruk på förbanden. Mellan 6 juni 1939 och 15 juli 1944 beställde nämligen Luftinspektionen som representant för staten, mer än 610 000 hjälmar m/1926 av Eskilstuna Stålpressnings AB. Hjälmen beställdes utan kam, dynfästen, kantband och sköld, men med fastsatt inredning enligt arméns tre-kuddars system. Man undrar varför det beställdes hjälm m/1926 under andra världskriget då en ny hjälm fastställts 1937?

Uniform m/1939

Strax före andra världskriget fastställdes en ny uniform. Tanken var att både en fältuniform och en permissionsuniform skulle tas fram men andra världskriget bröt ut och endast fältuniformen togs fram. Fältuniformen fick istället även fungera som permissionsuniform. Färgen på uniformen m/1939 var liksom den tidigare gråbrungrön. Vapenrocken får slag såsom på en vanlig kavaj. Kragen är nedvikt. På framsidan fanns två utanpåliggande bröstfickor samt två sidofickor. Vidare hade vapenrocken en knapprad med 4 knappar. Skärpet var av läder. Kappa m/1939 var även den i gråbrungrön färg. Det fanns tre typer av byxor till m/1939; fältbyxor där det nedtill på byxbenen fanns en tillslutsanordning, raka byxor samt ridbyxor. Fältbyxorna hölls ihop vid vristerna av damasker. Skjortan till uniform m/1939 var grå till färgen. Fältmössan m/1939 var en båtmössa i samma färg som uniformen. Permissionsmössan var även den en båtmössa. Bilden till höger visar båtmössa m/1939 med nationalitetsmärke. Foto: Krister Lihdén. Manskapet bar till en början kompaninummer i mössan men från år 1941 användes istället nationalitetsmärke, m/1941. Nationalitetsmärket var en rund knapp med gul bakgrund och en blå ring. År 1951 återinfördes kompaninumret i mössan men enbart för värnpliktiga vid grundutbildning. Vid repövningar bars istället nationalitetsmärke, m/1941 i mössan. Kompanimärke m/1951 var helt i metall och med siffrorna upphöjda. Bilden till vänster visar nationalitetsmärke m/1941. Regementsbeteckningarna var placerade på axelklaffarna. Detta gällde både för manskap och befäl. Truppslagsbeteckningarna var och gjorda i brons och fäst på båda kragsnibbarna och utgjordes nu av symboler; för infanteriet av två korslagda musköter, för kavalleriet av två korslagda sablar. Artilleriet hade en granat, luftvärnet en granat med vingar. Gradbeteckningarna bars på axelklaffarna. Vintertid användes även en vit fårskinnspäls, m/1913. Det fanns även en vit snödräkt bestående av snöblus m/1940 samt snöbyxor m/1940. De användes som överdragskläder. Till uniformen fanns även en finare permissionsrock i diagonalsnitt med nedfälld öppen krage. Till den hörde en gråbrungrön skjorta och slips samt en permissionsmössa. För befälet fanns dessutom en skärmmössa efter engelsk förebild. Även kopplet fanns kvar för officerarna och underofficerarna på m/1939. Kopplet bestod av en blankputsad brun livrem som var kopplad till en axelrem som lades under höger axelklaff. Axelremmen var till för att avlasta livremmen som bar officerarnas och underofficerarnas pistol. Underbefälen bar inte koppel utan bar istället ett kartfodral i axelrem av läder. Uniform m/1939 var den sista uniformen som både var fältuniform och daglig dräkt/permissionsuniform. Bilden till höger visar skärmmössa m/1939, officer. Foto Krister Lihdén.

Bilder på uniform m/1939

English

Truppslagstecken för både befäl och manskap bars av på båda kragsnibbarna. De var gjorda i brons och bestod av symboler för respektive truppslag. Infanteriet hade exempelvis två korsade musköter medan kavalleriet hade två korsade sablar.

Mössmärke m/1940

Mössmärke m/1940 bars både på fältmössa/permissionsmössa m/1939 samt på pälsmössa m/1909. Själva märket är ellipsformat och längst upp satt först en gul sidenkokard men från 1941 nationalitetsmärke m/1941. Gradbeteckningarna på mössmärket symboliserades av en eller flera vinklar med spetsen nedåt, för officerare i form av galoner och för underofficerare i form av beläggningssnören. Från 1946, m/1946, bar officerarna även en blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865 nertill på mössmärket. Underofficerarna fick istället knapp m/ä (mässingknapp med tre kronor). Mössmärke m/1940 påminner i stort om mössmärke m/1914. Exempel på mössmärken: Från vänster: Furir (fr. 1946), Sergeant, Sergeant (fr. 1946), Löjtnant (fr. 1946) och Major (fr. 1946).

Mössmärke m/1939 för skärmmössa

Mössmärke m/1939 bars till skärmmössa m/1939. Mössmärket bestod av två korslagda svärd, kunglig krona och lagerkvistar av bronsfärgad metall. Märket hade blå emaljknapp med tre kronor m/1865 för officerare och knapp m/ä (mässingknapp med tre kronor) för underofficerare. Underbefäl bar enbart knapp m/ä istället för mössmärke m/1939 i mössan. På mössan satt även nationalitetsmärke m/1941 (före 1941 en gul kokard). Bilden till höger visar mössmärke m/1939 för officerare.

Relaterade länkar

• Förbandsnr • Förbandstkn / truppslagstkn • Marinens uniformer • Uniformer vid det svenska Flygvapnet • Pansartruppernas uniformer • Uniformer för kvinnlig personal • Beredskapsåren 1939 - 1945 • Norska- och danska polistruppernas uniform i Sverige • Svenska frivilligkårens uniform i Finland • Referenslitteratur Överst på sidan

1 stjärnknapp

1 stjärna

2 stjärnknappar

2 stjärnor

1940 - 2000

Nyheter på sidorna om arméns uniformer!

Made with Xara

Uniformer vid den svenska

armén, 1900 - 1940

Inledning

Uniform m/1903

Uniform m/1906

Uniform m/1910

Lägermundering m/1913

Bilder på uniform m/1910

Uniformer vid den svenska

armén - 1900-tal (1)

Överst på sidan

Uniform m/1923

År 1923 kom en ny uniform m/1923 som efter första världskrigets erfarenheter erbjöd ytterligare fältmässighet. Den helt grå färgen ersattes nu med en gråbrungrön färg. Ståndkragen fanns fortfarande kvar på uniformen. Den ålderdomliga trekantiga hatten ersattes nu med en skärmmössa m/1923 med en mjuk uppstående kulle. Mössan påminner utseende om den gamla m/1865-1899 men hade samma färg som på uniform m/1923, dvs gråbrungrön. Manskapet bar kompaninummer i vita siffror i mössan. Officerarna bar agraff med gul sidenkokard och mössknapp m/1865 i mössan. Nytt på mössa m/1923 jämfört med mössa m/1865 var att sergeanter fick en lodrät galon på mössans sidor. År 1926 får fanjunkare en smal galon runt mösskullen. Bilden till höger visar agraff m/1923 med kokard och mössknapp för en kapten. Wikipedia. Gradbeteckningarna flyttades på vapenrocken m/1923 från axelklaffarna till ståndkragen medan regementsbeteckningarna fanns kvar på axelklaffarna. På kappan fanns dock gradbeteckningarna kvar på axelklaffarna tillsammans med regementsbeteckningarna. Regementsbeteckningarna bestod av siffror i tyg. De olika truppslagen hade olika färger på förbandsbeteckningarna, gul för infanteriet, vitt för kavalleriet, rött för artilleriet, blått för trängkåren och svart för ingenjörstrupperna. Dessa satt på axelklaffarna. Gradbeteckningarna var i silver och fanns på kragen. Officerarna får koppel efter engelsk förebild med livrem och axelrem. Vapenrocken hade en knapprad med sex knappar. Vapenrocken hade två utanpåliggande bröstfickor samt två insydda sidofickor. Axelklaffarna hade samma färg som vapenrocken. Vapenrock m/1910- 1923 är en modifierad m/1910 där axelklaffarna ersatts av axelklaffar av samma färg som vapenrocken. Till uniformen fanns kappa m/1910-1923. På både vapenrock och kappa är ärmuppslagen raka. Chevronen som fanns på underärmarna till m/1910 är borta på m/1923. Nu införs även stålhjälm som skydd för soldaterna. Hjälmen får beteckningen m/1921. Byxor m/1923 hade samma färg som vapenrocken och fanns både som raka byxor och ridbyxor. Stridsvagnsmössa m/1930 är den första baskern i det svenska försvaret. Baskern var först blå men färgen ändrades senare till svart. Redan 1926 togs en ny stålhjälm fram som fick beteckningen m/1926.