Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2022-06-03

Stridsflygplan vid det svenska Flygvapnet

Flygvapnet 1936 –

Flygvapnet bildades som egen försvarsgren den 1 juli 1926, men redan under 1910-talet fanns flygverksamhet inom armén. År 1912 sker den första militära flygningen på Lilla Värtans is utanför Stockholm. Även i Marinen pågick tidig flygverksamhet och i februari 1919 förlade Marinen sin vinterflygskola till Hägernäs strax norr om Stockholm. Vid denna tid var spaningsverksamhet flygets viktigaste uppgift. Försvarsbeslutet 1925 innebar bl.a. skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926. Flygvapenchefen skulle tillträda redan 1 juli 1925. År 1936 inleddes en stor satsning för Flygvapnet. Satsningen innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab grundades 1937. Mer om Svenska flygvapnets historia.

Svenska flygvapnets beteckningar på de militära flygplanen

De svenska militära flygplanen har en beteckning som har ett prefix som består av en bokstav följt av 2 siffror och avslutas med ett suffix som också det är en bokstav. Planen har i regel också ett namn förutom beteckningen, exempelvis J 35A Draken. Prefixet anger typ av flygplan avseende användningsområde. Siffrorna är modellbeteckning och suffixet versionen av flygplanet. Prefix: J – Jaktflygplan B – Bombflygplan S – Spaningsplan A – Attackflygplan (mot mark- eller sjömål) T - Torpedflygplan Tp – Transportflygplan Sk - Skolflygplan Hkp - Helikoptrar Modellbeteckningen består av en eller två siffror. Exempel J 35A, Där ”J” står för jaktflyg, 35 är den modellbeteckning som användes för Draken och ”A” indikerar att detta är den första versionen av Draken. Stridsflygplanen har på senare årtionden utvecklats för att kunna utföra många olika typer av uppdrag och har då ett prefix som består av två till tre bokstäver. Exempel JA 37A Viggen, AJ 37A Viggen eller JAS 39E Gripen. JA – Jaktflygplan som även klarar av attack uppdrag (sekundär roll som attackflyg) AJ – Attackflygplan som även klarar av jaktuppdrag (sekundär roll som jaktflyg) JAS Jaktflygplan som även klarar av både attack och spaningsuppdrag (Jakt-Attack-Spaning). Före 1940 hade varje flygplanstyp i det Svenska flygvapnet sin egen nummerserie på flygplanen. Om vi tar Hawker Hart som exempel så hade den beteckningen B 3 som bombflygplan men S 9 som spaningsflygplan. År 1940 ändras systemet av flygplanens beteckningar och Caproni Ca 313 blev det första flygplanet som tilldelas beteckning enligt 1940-års beteckningssystem. I detta system fick blev flygplansmodeller tilldelade ett flygplansnummer och Caproni Ca 313 blev Flygplan 16, istället för olika typnummer beroende på sin tilldelade roll. Detta gjorde att flygplansmodellen behöll sitt nummer oberoende av sin funktion, här B 16, T 16, S 16 och Tp 16.

Flygplanstyper

Ett jaktflygplan är ett stridsflygplan som är konstruerat för att främst bekämpa andra flygplan. Jaktflygplan är jämförelsevis små, snabba och manövrerbara. Attackflygplan är stridsflygplan avsedda för bekämpning av markmål eller sjöstridskrafter. Exempel på mål för attackflygplan är därmed marktrupper, stridsfordon och fartyg. Men också broar, vägar, hamnar och byggnader är vanliga mål för attackflygplan. Detta kan ske med hjälp av automatkanoner, raketer, robotar eller bomber. Attackflygplan bekämpar mål på slagfältet (taktiska mål) till skillnad från bombflygplan som bombar mål bortom fronten (strategiska mål). Attackflygplan kan även vara utrustade för en sekundär roll, som till exempel jaktkapacitet. Spaningsflygplan, ibland kallade spionflygplan eller spionplan, är stridsflygplan som medför utrustning för spaning, oftast fotospaning men även signalspaning. Enhetsflygplan (engelska: Multirole combat aircraft "multirollflygplan") är ett stridsflygplan som kan användas både som ett jakt-, attack- eller spaningsflygplan (svensk förkortning JAS). Enhetsflygplan är i grunden byggda som jaktflygplan men får full spanings- och attackkapacitet genom en mängd av interna och externa system. Det är konstruerat på så sätt att det primärt skall kunna fungera i någon av de olika rollerna, utan att de andra blir sekundära. Ett bra exempel på denna typ av stridsflygplan är Saab JAS 39 Gripen. Bombflygplan är en typ av stridsflygplan som är konstruerat för att primärt bära och bruka flygbomber som attackmetod. Bomberna bärs antingen internt eller externt och varierar i storlek och mängd beroende på bombplanstyp och flygplansmodell. Interna bomber sitter i ett så kallat bombrum medan externa bomber sitter på så kallade bombbalkar. Bombplan används generellt för att bomba mål bortom fronten (strategiska mål) till skillnad från attackflygplan som generellt bombar mål vid fronten som en form av understöd. Bombplanen skyddas vanligen av jaktplan, så kallat eskort. Störtbombning är en teknik där piloten flyger nästan lodrätt ner mot målet innan bomberna fälls och flygplanet snabbt tas upp igen. Torpedflygplan är stridsflygplan som är speciellt konstruerade för att fälla torpeder. De utgör en speciell typ av attackflygplan eller bombflygplan och kallas ibland för torpedbombare eller torpedbombplan, och var framför allt vanliga under propellerflygplanens tid.

Stridsflygplan vid det svenska Flygvapnet

Propellerflygplan

Bombflygplan Jaktflygplan Spaningsflygplan Torpedflygplan Transportflygplan Helikoptrar

Jetflygplan

Jetflygplan

Flygvapnets uniformer

När det svenska militära flyget efter första världskriget fick en permanent och självständig ställning 1926 uppkom frågan om deras uniformering. Svenska flygvapnet fick nu en uniform efter fransk förebild, uniform m/1930, en uniform som byggde på den traditionella sjöofficersuniformen fast med enkel knäppning. Flygvapnets uniformer

Svenska stridsflygplan - 1

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Innehåll denna sida:

Relaterade länkar

Propellerflygplan Jetflygplan Nationalitetsmärkning Flygvapnets historia Förbandsnummer vid flygvapnet Flygvapnets uniformer Luftbevakning & luftbevakningslottor Beredskapsåren 1939 - 1945 Beredskapsbilder Svenska flygflottiljen F 19 i Finland Svenska stridsvagnar

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Wikipedia 5. Digitaltmuseum Överst på sidan
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2022-05-20

Stridsflygplan vid det svenska

Flygvapnet

Flygvapnet 1936 –

Flygvapnet bildades som egen försvarsgren den 1 juli 1926, men redan under 1910-talet fanns flygverksamhet inom armén. År 1912 sker den första militära flygningen på Lilla Värtans is utanför Stockholm. Även i Marinen pågick tidig flygverksamhet och i februari 1919 förlade Marinen sin vinterflygskola till Hägernäs strax norr om Stockholm. Vid denna tid var spaningsverksamhet flygets viktigaste uppgift. Försvarsbeslutet 1925 innebar bl.a. skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926. Flygvapenchefen skulle tillträda redan 1 juli 1925. År 1936 inleddes en stor satsning för Flygvapnet. Satsningen innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab grundades 1937. Mer om Svenska flygvapnets historia.

Svenska flygvapnets beteckningar på de

militära flygplanen

De svenska militära flygplanen har en beteckning som har ett prefix som består av en bokstav följt av 2 siffror och avslutas med ett suffix som också det är en bokstav. Planen har i regel också ett namn förutom beteckningen, exempelvis J 35A Draken. Prefixet anger typ av flygplan avseende användningsområde. Siffrorna är modellbeteckning och suffixet versionen av flygplanet. Prefix: J – Jaktflygplan B – Bombflygplan S – Spaningsplan A – Attackflygplan (mot mark- eller sjömål) T - Torpedflygplan Tp – Transportflygplan Sk - Skolflygplan Hkp - Helikoptrar Modellbeteckningen består av en eller två siffror. Exempel J 35A, Där ”J” står för jaktflyg, 35 är den modellbeteckning som användes för Draken och A” indikerar att detta är den första versionen av Draken. Stridsflygplanen har på senare årtionden utvecklats för att kunna utföra många olika typer av uppdrag och har då ett prefix som består av två till tre bokstäver. Exempel JA 37A Viggen, AJ 37A Viggen eller JAS 39E Gripen. JA – Jaktflygplan som även klarar av attack uppdrag (sekundär roll som attackflyg) AJ – Attackflygplan som även klarar av jaktuppdrag (sekundär roll som jaktflyg) JAS Jaktflygplan som även klarar av både attack och spaningsuppdrag (Jakt-Attack-Spaning). Före 1940 hade varje flygplanstyp i det Svenska flygvapnet sin egen nummerserie på flygplanen. Om vi tar Hawker Hart som exempel så hade den beteckningen B 3 som bombflygplan men S 9 som spaningsflygplan. År 1940 ändras systemet av flygplanens beteckningar och Caproni Ca 313 blev det första flygplanet som tilldelas beteckning enligt 1940-års beteckningssystem. I detta system fick blev flygplansmodeller tilldelade ett flygplansnummer och Caproni Ca 313 blev Flygplan 16, istället för olika typnummer beroende på sin tilldelade roll. Detta gjorde att flygplansmodellen behöll sitt nummer oberoende av sin funktion, här B 16, T 16, S 16 och Tp 16.

Flygplanstyper

Ett jaktflygplan är ett stridsflygplan som är konstruerat för att främst bekämpa andra flygplan. Jaktflygplan är jämförelsevis små, snabba och manövrerbara. Attackflygplan är stridsflygplan avsedda för bekämpning av markmål eller sjöstridskrafter. Exempel på mål för attackflygplan är därmed marktrupper, stridsfordon och fartyg. Men också broar, vägar, hamnar och byggnader är vanliga mål för attackflygplan. Detta kan ske med hjälp av automatkanoner, raketer, robotar eller bomber. Attackflygplan bekämpar mål på slagfältet (taktiska mål) till skillnad från bombflygplan som bombar mål bortom fronten (strategiska mål). Attackflygplan kan även vara utrustade för en sekundär roll, som till exempel jaktkapacitet. Spaningsflygplan, ibland kallade spionflygplan eller spionplan, är stridsflygplan som medför utrustning för spaning, oftast fotospaning men även signalspaning. Enhetsflygplan (engelska: Multirole combat aircraft "multirollflygplan") är ett stridsflygplan som kan användas både som ett jakt-, attack- eller spaningsflygplan (svensk förkortning JAS). Enhetsflygplan är i grunden byggda som jaktflygplan men får full spanings- och attackkapacitet genom en mängd av interna och externa system. Det är konstruerat på så sätt att det primärt skall kunna fungera i någon av de olika rollerna, utan att de andra blir sekundära. Ett bra exempel på denna typ av stridsflygplan är Saab JAS 39 Gripen. Bombflygplan är en typ av stridsflygplan som är konstruerat för att primärt bära och bruka flygbomber som attackmetod. Bomberna bärs antingen internt eller externt och varierar i storlek och mängd beroende på bombplanstyp och flygplansmodell. Interna bomber sitter i ett så kallat bombrum medan externa bomber sitter på så kallade bombbalkar. Bombplan används generellt för att bomba mål bortom fronten (strategiska mål) till skillnad från attackflygplan som generellt bombar mål vid fronten som en form av understöd. Bombplanen skyddas vanligen av jaktplan, så kallat eskort. Störtbombning är en teknik där piloten flyger nästan lodrätt ner mot målet innan bomberna fälls och flygplanet snabbt tas upp igen. Torpedflygplan är stridsflygplan som är speciellt konstruerade för att fälla torpeder. De utgör en speciell typ av attackflygplan eller bombflygplan och kallas ibland för torpedbombare eller torpedbombplan, och var framför allt vanliga under propellerflygplanens tid.

Stridsflygplan vid det svenska

Flygvapnet

Propellerflygplan

Bombflygplan Jaktflygplan Spaningsflygplan Torpedflygplan Transportflygplan Helikoptrar

Jetflygplan

Jetflygplan

Flygvapnets uniformer

När det svenska militära flyget efter första världskriget fick en permanent och självständig ställning 1926 uppkom frågan om deras uniformering. Svenska flygvapnet fick nu en uniform efter fransk förebild, uniform m/1930, en uniform som byggde på den traditionella sjöofficersuniformen fast med enkel knäppning. Flygvapnets uniformer

Svenska stridsflygplan - 1

Relaterade länkar

Propellerflygplan Jetflygplan Nationalitetsmärkning Flygvapnets historia Förbandsnummer vid flygvapnet Flygvapnets uniformer Luftbevakning & luftbevakningslottor Beredskapsåren 1939 - 1945 Beredskapsbilder Svenska flygflottiljen F 19 i Finland Svenska stridsvagnar

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Wikipedia 5. Digitaltmuseum Överst på sidan