Mönstring och

värnpliktsutbildning 1903

Inledning

Indelningsverket varade mellan 1682 och 1901. Mellan 1812 och 1901 fanns även ett värnpliktssystem, Beväringen, parallellt med indelningsverket. Både indelningsverket och beväringen avskaffades 1901 och ersattes med ett försvar helt baserad allmän värnplikt. Den allmänna värnplikten innebar också längre och sammanhängande utbildningstider, vilket även omfattade vintertid. Detta ställde krav på bättre förläggningar. För varje regemente utsågs en stad i landskapet där regementet stationerades. I dessa städer började man nu uppföra kaserner för de värnpliktiga. Innan dessa kaserner var byggda fick man rusta upp de förläggningar som fanns vid respektive regementes övningshedar. Kaserneringsprogrammet var mycket omfattande och det fanns inte den byggkapacitet som behövdes för att snabbt bygga kasernerna. Det tog en bra bit in på 1920-talet innan alla regementen var förlagda i kaserner. Södermanlands regemente (I 10) flyttade in i sina nybyggda kaserner i Strängnäs först 1921.

Ett mönstringsmöte av

värnpliktiga 1903 i Trosa

I Nyköpings rullföringsområde (43), Södermanlands inskrivningsområde, hölls år 1903 ett mönstringsmöte för värnpliktiga i Trosa med alla 21-åriga ungdomar inom rullföringsområdet. Mellan åren 1886 och 1914 mönstrades alla unga män vid 21-års ålder. Mötet hölls den 26 februari i Trosa och senast klockan 8:00 på morgonen skulle alla kallade ungdomar ha inställt sig på Trosas rådhuskällare. Kallade var de 21-åringar som var mantalsskrivna i de 5 socknarna i Hölebo härad (Hölö, Mörkö, Trosa, Vagnshärad och Västerljung), Trosa stad samt i 2 socknar i Rönö härad. Mönstringen inleddes klockan 9:00 och skedde sockenvis, dvs socken för socken. Mönstringen var klar klockan 12:00 och alla mönstrade samlades därefter i rådhussalen. För att hålla ordning på alla mönstrade ungdomar fanns även respektive sockens fjärdingsman närvarande samt länsman. De såg till att alla som mönstrades höll sig nyktra. All spritförsäljning var stängd men stadens restaurang var öppen och där kunde man beställa alkoholhaltiga drycker om man samtidigt tog något att äta för de som hade råd. I rådhussalen fick de mönstrade nu reda på att de nu stod under krigslagarna och varje värnpliktig erhöll sin inskrivningsbok (Inskrivningsbok för värnpliktiga). De som underkänts vid mönstringen fick istället frisedel. De som skulle göra värnplikten skulle vid denna tid (1903) fullgöra 172 dagars utbildning.

Inskrivningsboken

Från 1885 fick varje värnpliktig en personlig inskrivningsbok när de mönstrades. Inskrivningsböckerna var den värnpliktiges personliga egendom och skulle alltid tas med när han inställde sig för tjänstgöring. Då inskrivningsböckerna var den värnpliktiges egendom är de dåligt bevarade; de finns inte på arkiven. I de fall de finns kvar har de bevarats av den värnpliktiges barn och barnbarn etc I respektive värnpliktigs inskrivningsbok fanns personliga uppgifter samt värnpliktsnumret (inskrivningsnumret) som var tre-ställigt, exempelvis 242 63/1907. Siffrorna efter snedstrecket, 1907, är inskrivningsåret. “63” är rullföringsområdet vilket talar om var han inskrevs. “242” är hans löpnummer i inskrivningsrullan. Mer om Militära inskrivningsnummer för värnpliktiga Bilden till höger visar en värnpliktigs inskrivningsbok och har tillhört Emil Walfrid Sjöberg, Krokom, Jämtland. Titta i inskrivningsboken från 1907. År 1901 avskaffade indelningsverket till förmån för ett system med allmän värnplikt. De första värnpliktiga i det nya systemet ryckte in våren 1902.

Mönstringarna

Mönstringarna var militär Inskrivning av unga män som skulle göra sin värnplikt och inskrivningslängder upprättades vid mönstringarna. Inskrivningarna skedde rullföringsområde för rullföringsområde per inskrivningsområde. Inom inskrivningsområdet det var bostadsorten där den blivande värnpliktige var mantalsskriven vid inskrivningstillfället som avgjorde vid vilket rullföringsområde som han skulle mönstras. Vid mönstringen gjordes en undersökning av de värnpliktigas kroppsbyggnad (fysik) samt deras medicinska och mentala status för att se om de var vapenföra, dvs lämpliga för militärtjänstgöring. De som blev godkända för tjänstgöring fick ett inskrivningsnummer som antecknades i inskrivningsrullan samt en tilldelning av truppslag (infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen m.fl.). De flesta tilldelades till infanteriet eftersom det var detta truppslag som behövde mest folk. Militärtjänstgöringen var en militär utbildning som gjordes vid något av de olika regementena. Tjänstgöringen skedde inledningsvis på respektive regementes övningshed. Allt eftersom regementena flyttade in i kaserner så sker utbildningen där. Mönstringarna gjordes det år de unga männen inträdde i värnpliktsåldern. Den ålder då man blev värnpliktig har varierat genom tiderna enligt följande: • Åren 1886 – 1914: 21 år • Åren 1914 – 1950: 20 år • Åren 1950 – 1954: 19 år • Åren 1954 – 2010: 18 år

Utbildningstiden

Enligt riksdagsbeslutet om allmän värnplikt från 1901 skulle de flesta värnpliktiga övas i 150 dagar följda av tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar under det 2:a till 4:e året, dvs totalt 240 dagar. Under de första åren, 1902 - 1907, användes en kortare utbildningstid än de beslutade 240 dagarna. Under denna period användes enbart 172 dagar för utbildningen med 112 dagar för grundutbildningen. Först 1908 förlängdes tiden till de stipulerade 240 dagarna. År 1914, inför första världskriget, utökades övningstiden till 340 dagar (250 dagars grundutbildning plus 3 x 30 dagars repetitionsövningar) för infanteriet. Värnpliktstiden förlängdes också med ett år genom att pliktåldern sänktes från 21 till 20 år. År 1941, mitt under andra världskriget, höjdes övningstiden till 450 dagar fördelat på en första tjänstgöring om 360 dagar samt 3 repetitionsövningar om vardera 30 dagar.

Värnpliktsutbildning vid

Södermanlands regemente år

1903

De som vid mönstringen i Trosa i februari 1903 uttagits till värnpliktsutbildning vid Södermanlands regemente gjorde sin utbildning på Malma hed i Malmköping. Inryckningsdagen var 1903 satt till 23 april. Eftersom de flesta i länet hade lång väg att färdas till Malma hed fick resan påbörjas redan den 22 april, dvs dagen innan. Många av ungdomarna i de södra delarna av Södermanland tog sig med tåg till Sparreholm. Därifrån fick man sen gående ta sig den dryga milen till Malmköping. Då de kom fram till Malmköping på kvällen innan inställningen som skedde morgonen därpå fick de ordna inkvartering på egen hand. Ofta gick det att få tak över huvudet för en billig penning hos någon bonde i trakten. På inryckningsdagen ställdes alla värnpliktiga upp för räkning och avprickning. Därefter fick de tåga till förrådet för tilldelning av uniform och annan utrustning. Vid denna tid var infanteriets uniform den mörkblå m/1886 samt mössa m/1865. De civila kläder de kom i låstes in i rustkammaren. Bilden till höger visar en docka i infanteriets uniform m/1886 och mössa m/1865. Foto Hans Högman, 2003. Vid den här tiden utrustades de värnpliktiga enbart med själva uniformen. Underkläder fick hålla sig med själva. Varje värnpliktig skulle ha med sig 2 skjortor, två par kalsonger, fyra par strumpor, ett par stövlar samt ett par lågskor. Som kompensation fick de 20 öre om dagen i slitpengar samt 4 öre för strumpor, 8 öre för skor, dvs totalt 32 öre om dagen. Åren 1878 - 1879 byggdes fyra förläggningsbaracker på sydöstra delen av Malma hed för manskapet. Där kunde soldaterna sova på träbritsar med halmmadrasser. Därutöver fanns de så-kallade lägerhyddorna på Malma hed. Bilden visar lägerhyddorna på Malma hed. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. I början av 1900-talet byggdes fem lägerhyddor, uppförda i en länga; de två första 1902, nästa 1904 och de två sista 1911. Dessa var en klar förbättring mot förläggningsbaracker. Respektive barack eller lägerhydda rymde 300 värnpliktiga vardera, men de var inte byggda för vinterbruk. Detta innebar att regementets värnpliktiga enbart kunde utbildas på Malma hed under sommarhalvåret (mitten av april – mitten av oktober). Under vinterhalvåret var utbildningen av regementets värnpliktiga förlagd till andra förband, exempelvis hos Livregementets grenadjärer, I3, i Örebro vars kaserner stod klara tidigt. Oberoende om de värnpliktiga i april 1903 blev inkvarterade i barackerna eller lägerhyddorna så fick de själva stoppa sina madrassbolster och kuddvar med halm. Först på eftermiddagen denna första dag kunde de värnpliktiga räkna med att få mat. Bilden till vänster visar nyinryckta värnpliktiga på Malma hed i full färd med att stoppa sina madrasser med halm. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Följande morgon fördelades ett antal värnpliktiga för diverse handräckningsuppdrag såsom i kök och förråd. I lägerhyddorna, och kanske framförallt i barackerna, var det stora problem med vägglöss som plågade de sovande soldaterna. Regementsläkaren John Nordlund skriver i en inspektionsrapport ”att förläggningsutrymmena besvärades svårt av väggohyra och att genomförda bekämpningsåtgärder ej kunnat råda bot för denna plåga”. John Nordlund (1853 - 1927) var regementsläkare vid Södermanlands regemente mellan 1900 och 1912. När detta hände skulle både uniformer och sängkläder tvättas. För ändamålet fanns en mobil ångtvättmaskin där uniform och sängkläder kunde kokas. Detta brukade ske i den så-kallade trumslagarskogen på heden. Bilden till höger visar värnpliktiga på Malma hed i fältmundering, m/1886. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Bilden till vänster visar soldater som beordrats till kökshandräckning, Malma hed. På Malma hed fanns ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente uppfört år 1886 (dagens Plevnagården) där soldaterna kunde få vård. Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Vid midsommar 1903 fick de värnpliktiga tre-dagars permission. De allra flesta inryckta passade då på att besöka hemmet. Man fick då stiga upp riktigt tidigt för att hinna med resan hem, ofta så tidigt som tre på morgonen. De från södra länsdelarna gick då till Sparreholm där man sen tog tåget till hemorten. Från närmaste station intill hemmet fick man sen knalla de få milen hem. Annars hade de värnpliktiga möjlighet att spendera några timmar på kvällarna på soldathemmet i Malmköping. Livet som värnpliktig soldat på heden följde ett inrutat schema. Så här kunde en dag se ut i början av 1900-talet för soldaterna. • 05:00 Revelj • 06:00 Frukost; växelvis kaffe eller te samt bröd • 07:00 - 09:00 Övningar, vanligtvis exercis och instruktioner • 09:00 - 10:00 Grötfrukost • 10:00 - 12:00 Övningar • 12:00 - 15:00 Middag med middagsrast • 15:00 - 18:00 Övningar • 18:30 Aftonmål

Utryckning

De inkallade värnpliktiga år 1903 hade sin utryckning den 30 oktober. Då hade de fullgjort sin grundutbildning. Redan dagen innan skedde avrustningen då kronans kläder och utrustning lämnades in och de civila kläderna hämtades ut. Klockan 9:00 utryckningsdagen ställes alla upp för avräkning. De inkallade tog sedan avsked av varandra och därefter begav sig var och en hemåt, säkerligen glada att den militära utbildningen var avklarad. Bilden till höger visar värnpliktiga under avrustning på Malma hed. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Överst på sidan

Relaterade länkar

• Malma hed, Södermanlands regementes övningshed • Inskrivningsbok för värnpliktig i hären, 1907 • Militära inskrivningsnummer för värnpliktiga i hären och flottan • Allmän värnplikt • Svenska försvarets organisation under värnpliktsepoken 1901 - 2010 • Hur man söker värnpliktiga i rullorna • Svenska arméns uniformer • Svenska regementen

Referenslitteratur

1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 2. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg 3. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Dunkers socken, Evert Wahlberg, 1989 4. Södermanlands regemente, Historier. Evert Wahlberg, 1994. 5. Indelningsverket vid Södermanlands regemente, Evert Wahlberg 6. Kungl. Södermanlands regemente, översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning, 1935. 7. Eric Carlsson ur Minnenas värld, berättelser från Västerljung och Lästringe Överst på sidan