Karl XI:s krig med Danmark m.fl.

1675-1679

De svenska fredsfördragen 1679 - inledning

På grund av ett militärt förbund med Frankrike drogs Sverige mot sin vilja in i ett krig på den europeiska kontinenten år 1672. Sverige skicka trupper till Brandenburg under slutet av 1674 men deltog i striderna först 1675. Kriget avslutas under 1679 med en serie fredsfördrag mellan med de stridande parterna. Nedan följer en summering av de svenska fredsfördragen:

Första freden i Nijmegen den 26 januari

1679 - med det tysk-romerska riket 

Detta var den första fredsfördraget i en serie föredrag som avslutade kriget för Sveriges del. Både Frankrike och Holland var år 1676 intresserade av en fred och inledde förhandlingar om en separatfred. Spanien och den tysk-romerske kejsaren vägrade dock godkänna en separatfred. Däremot så sammankallades en fredskongress i Nijmegen samma år. Villkoren för Sverige var hårda, det var stora risker att Sverige skulle förlora sina nordtyska besittningar. Något slutgiltigt resultat nåddes varken under 1676 eller följande år. Den 15 april 1678 lägger Frankrike ett ultimatum i vilket man krävde att Sverige skulle återfå samtliga sina provinser i Tyskland. Den 10 augusti 1678 undertecknar Frankrike och Nederländerna en separat fred. Detta fredsfördrag inkluderar dock inte Sverige. Däremot innehöll föredraget en klausul som tvingade Nederländerna att inta en neutral hållning gentemot Sverige tills en formell fred undertecknats av de båda länderna. Den 17 september 1678 undertecknar Frankrike även en separat fred med Spanien. Den tysk- romerske kejsaren står nu mer eller mindre ensam mot Frankrike / Sverige. För att inte hamna i ett besvärligt läge inleder han förhandlingar med Frankrike under hösten 1678. Den 26 januari 1679 undertecknar både Frankrike och Sverige ett fredsfördrag med den tysk-romerske kejsaren i Nijmegen, Holland. Det var två fredsfördrag som kejsaren undertecknande, ett med Frankrike och ett med Sverige. Egentligen undertecknades Sverige fördrag först den 27 januari men båda avtalen har fått den 26 januari som officiellt datum. Detta var en katastrof för Danmark och Brandenburg som nu stod helt ensamma. Resultatet för Sveriges del var att: • Villkoren enligt fredsfördraget i Westfalen 1648 stadsfästs • Sverige får behålla sina nordtyska besittningar. Frankrike och den tysk-romerske kejsaren kommer överens om att medla i fredsfördragen mellan Sverige och övriga nationer i kriget. Om dessa nationer skulle vägra acceptera villkoren hade Frankrike rätt att ta till våld för att tvinga fram en fred utan att Sverige skulle behöva göra landavträdelser.

Freden i Celle den 26 januari 1679 – med

Lüneburg

Fredsfördraget undertecknas med furstehuset Lüneberg den 26 januari 1679 i Celle. I detta fördrag håller inte Frankrike löftet att Sverige skulle slippa landavträdelser. • Sverige får avträda länet Thedinghausen samt Dörverden med ett område mellan Weser och bifloden Aller. • Sverige får behålla området runt Bremen. • Karlsburg, Stade och Buxhöwden återlämnas till Sverige. • Sverige får avstå från intäkterna från grevskapen Hoya och Diepholtz.

Den andra freden i Nijmegen den 19 mars

1679 – med Münster

Detta fredsfördrag undertecknades med furstendömet Münster den 19 mars i Nijmegen. • Münster skall återställa erövringarna i Bremen och Verden till Sverige. • Münsters trupper i danska tjänst skall återkallas. • Münster får länet Wildeshausen som pant för en summa av 100.000 riksdaler som Sverige skall erlägga i skadestånd.

Freden i S:t Germain den 19 juni 1679 – med

Brandenburg

Brandenburg vägrade att underteckna något fredsfördrag såvida de inte fick behålla svenska Pommern. För att sätta press på dem låter Frankrike en här marschera mot Brandenburg. Detta fick Brandenburg på andra tankar. Förhandlingarna var dock fortfarande mycket tröga och Brandenburg accepterande inget som de inte tvingades till. • Brandenburg får återlämna alla de svenska landområden i nordtyskland som de ockuperat. Detta var landområden som tillföll Sverige i freden i Westfalen 1648. • Brandenburg får däremot behålla en smal remsa på den östra sidan av floden Oder. Detta var ett område som Sverige fick enligt fördraget i Stettin 1653. • Sverige avstår från tullarna i Stettin, Damm och Gollnow. • Vidare behåller Brandenburg staden Gollnow som pant för en summa av 50.000 riksdaler som Sverige skall betala till Brandenburg.

Freden i Fontainbleu den 23 augusti 1679 –

med Danmark

Förhandlingarna påbörjades under sommaren men de två parterna stod mycket långt från varandra. Sverige krävde en återgång till de gränser som rådde innan kriget medan den danske kungen Christian V bl.a. krävde Landskrona och Hälsingborg. Den franske kungen Ludvig XIV griper nu in och förklarar att om danskarna inte går med på villkoren från freden i Köpenhamn 1660 så kommer Frankrike att med våld tvinga danskarna till detta. För att sätta press på Danmark ockuperar Frankrike de danska länen Oldenburg och Delmenhorst. Detta hade avsedd effekt och Danmark är beredd att skriva på avtalet. Fredsfördraget undertecknas den 23 augusti 1670 i Fontainbleu. • Danmark måste återställa alla svenska landområden som de ockuperat under kriget. • En kommision skall undersöka missbruket av den svenska tullfriheten i Bälen och Öresund • I en separat klausul mellan Frankrike och Danmark tvingas danskarna även att återställa allt som hertigen av Holstein förlorat under kriget

Den tredje freden i Nijmegen den 2 oktober

1679 – med Holland

Nederländerna förklarade Sverige krig den 15 juni 1675. Däremot så förekom inga strider mellan den svenska och holländska armén under kriget. Fredsfördraget var enkelt till sin natur. Fred skulle råda mellan nationerna och Sverige skulle erlägga 102.323 riksdaler som ersättning för ett antal holländska handelsfartyg som svenskarna lagt beslag på under kriget. Vidare innehöll fördraget ett handelsavtal som var mycket fördelaktigt för holländarna Detta var det sista fredfördraget för Sveriges del i detta krig. Trots att Sverige var förlorade kriget blev de territoriella förlusterna minimala. Frankrike skyddade Sverige i fredsfördragen och hade garanterat Sverige att inga landavträdelser skulle behöva göras. Sverige var trots allt Frankrikes allierade i kriget. Nu blev det trots allt några mindre landavträdelser i Tyskland. Frankrike brydde sig inte alltid om vad Sverige ville ha ut av förhandlingarna utan tvingade fram några av fredsfördragen på egen hand. Spanien och Sverige ingår fred utan något fredsfördrag, istället ratificeras ett gemensam fredsförklaring den 6 augusti 1679.  

Relaterade länkar

• Berömda svenska slag • Sammanställning av krigen per land • Den indelte soldaten • Båtsmanshållet • Referenslitteratur Överst på sidan