Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-08

Sjörullföringsområden 1902 - 1941

Sjörullföringsområden 1902 - 1941

Innehåll denna sida:

Sjörullföringsområdesnumret

Identifiera rullföringsområdesnumret i ditt inskrivningsnummer. Rullföringsområdesnumret finns näst sist i numret, precis före snedstrecket. Om vi tar ett inskrivningsnummer som 116 212/10 så är rullföringsområdesnumret 212. Med detta nummer som utgångspunkt scrollar du nedåt i tabellen nedan till du hittar sökt nummer. Där hittar du då sjömanshusets namn samt namnet på sjörullföringsområdet. I detta fall Helsingborgs sjömanshus (212) som 1910 (10) tillhörde Malmö sjörullföringsområde tillhörande Karlskrona örlogsstation.

Sjörullföringsområden 1902 - 1941

Inskrivningen av värnpliktiga till flottan skedde fram till 1901 i respektive inskrivningsområde. Från 1902 kom de som redan var inskrivna vid någon landets 30 sjömanshus att tillhöra ett av de 6 sjörullföringsområden som då bildades. Detta gällde enbart de värnpliktiga som var sjömän till yrket. Mellan 1902 - 1927 fanns det 6 sjörullföringsområden, 1927 - 1937 fanns det 4 st och 1938 - 1941 fanns det 5 st enligt nedan: • 1902 - 1925: Göteborg, Härnösand, Karlskrona, Malmö, Stockholm och Strömstad • 1927 - 1937: Göteborg, Härnösand, Malmö och Stockholm • 1938 - 1941: Göteborg, Härnösand, Karlskrona, Malmö och Stockholm Från och med 1942 avskaffades sjörullföringsområdena och inskrivningarna skedde åter vid inskrivningsområdena. Om man hittar en person i församlingsboken med ett militärt inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) med ett rullföringsområde större än 82 och ligger i 200-serien så är detta numret på ett sjömanshus ingående i ett av sjörullföringsområdena enligt nedan. Exempel: Exempel: om vi har ett inskrivningsnummer F 116 212/10 så ser vi av tabellen nedan att denna värnpliktige skrevs in vid Helsingborgs sjömanshus (212) som 1910 (10) tillhörde Malmö sjörullföringsområde tillhörande Karlskrona örlogsstation. ”F” i numret står för Flottan, vilket innebär att denna värnpliktige gjorde sin militärtjänstgöring i flottan. En annan bokstav som också användes var M (Marinen). Med andra ord, använd siffrorna för sjörullföringsområdet (RRR) i inskrivningsnumret, i detta exempel 212, och gå in i tabellen nedan och leta upp värdet 212 för att få fram namnet på sjömanshuset samt namnet på sjörullföringsområdet . Med hjälp av sjörullföringsområdet kan man sen ta reda på vilket förband den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att söka honom i de individuella stamkorten/värnpliktskorten. Man söker då efter stamkortet i det rullföringsområde som fanns i samma område som sjömanshuset. I detta fall har vi en sjöman som fanns registrerad vid Helsingborgs sjömanshus och vi börjar då med att leta honom i Helsingborgs rullföringsområde, nr 6.

Sjömanshusen

Karlskrona station:

Göteborgs sjörullföringsområde • 204 – Uddevalla sjömanshus • 205 – Marstrands sjömanshus • 206 – Kungälvs sjömanshus • 207 – Göteborgs sjömanshus • 208 – Lidköpings sjömanshus • 209 – Varbergs sjömanshus • 210 – Falkenbergs sjömanshus • 211 – Halmstads sjömanshus Malmö sjörullföringsområde • 212 – Helsingborgs sjömanshus • 213 – Landskronas sjömanshus • 214 – Malmös sjömanshus • 215 – Trelleborgs sjömanshus • 216 - Ystads sjömanshus • 217 – Simrishamns sjömanshus • 218 – Kristianstads sjömanshus Karlskrona sjörullföringsområde • 219 – Sölvesborgs sjömanshus • 220 – Karlshamns sjömanshus • 221 – Ronneby sjömanshus • 222 – Karlskrona sjömanshus • 223 – Kalmar sjömanshus • 224 – Oskarshamns sjömanshus • 225 – Västerviks sjömanshus • 226 – Söderköpings sjömanshus • 227 – Norrköpings sjömanshus • 228 – Linköpings sjömanshus • 229 – Vadstena sjömanshus • 230 – Jönköpings sjömanshus

Stockholms station

Strömstads rullföringsområde • 201 – Strömstads sjömanshus • 202 – Lysekils sjömanshus • 203 – Karlstads sjömanshus Stockholms rullföringsområde • 231 – Nyköpings sjömanshus • 232 – Södertälje sjömanshus • 233 – Stockholms sjömanshus • 234 – Västerås sjömanshus • 235 – Uppsala sjömanshus • 236 – Visby sjömanshus Härnösands rullföringsområde • 237 – Gävle sjömanshus • 238 – Söderhamns sjömanshus • 239 – Hudiksvalls sjömanshus • 240 – Sundsvalls sjömanshus • 241 – Härnösands sjömanshus • 242 – Örnsköldsviks sjömanshus • 243 – Umeå sjömanshus • 244 – Skellefteå sjömanshus • 245 – Piteå sjömanshus • 246 – Luleå sjömanshus • 247 – Haparanda sjömanshus

Exempel på ett stamkort (värnpliktskort) i Flottan för civil sjöman

Ovan, sida 1 av ett stamkort/värnpliktskort för en värnpliktig i flottan (se sektion 2 i kortet ovan) som var sjöman. Den värnpliktiges namn är Sven Mauritz Svensson, född 1889, och mönstrades år 1910 (sektion 1 i kortet ovan). Hans inskrivningsnummer är F 116 212/1910 (F = Flottan). Svensson skrevs in vid Helsingborgs rullföringsområde (6) som då tillhörde Malmöhus norra inskrivningsområde (Se sektion 1 i kortet ovan). “212” står dock för Helsingborgs sjömanshus tillhörande Malmö sjörullföringsområde. Anledningen till att Svensson fått ett sjömanshusnummer (212) och inte ett vanligt rullföringsområdesnummer var att han var sjöman till yrket (se yrke i sektion 1 i kortet ovan). Sektion 5 i kortet ovan innehåller information om den värnpliktiges tjänstgöringar; år, tjänstgöringens benämning och antal dagar. Svensson gjorde sin värnplikt i flottan i allmän tjänst, däckavdelningen som artillerimatros, 300 dagar, vilket framgår av sektion 2 ovan. Av sektion 5 ovan framgår att Svensson gjorde militärtjänst till sjöss 1910 - 1911. Uppe till vänster på kortet står “Tillhör R.O. (S.R.O) “ vilket syftar på vilket rullföringsområde den värnpliktige tillhörde, i detta fall 6. Så, R.O. betyder rullföringsområde och S.R.O. sjörullföringsområde. Källa: Malmöhus norra inskrivningsområde (Io 6), Helsingborgs rullföringsområde (Ro 6) (L, M) D3a:5 (1909-1911) Bild 13990 (AID: v832198.b13990, NAD: SE/KrA/0473/B06003Ö)

Om sjömanshusen i Sverige

De svenska sjömanshusen var en institution för sjömän som grundades i och med Kofferdireglementet från den 30 mars 1748 och en kunglig förklaring 1752. Syftet med sjömanshusen var att samla och meddela upplysningar om sjöfolk och handelsfartyg som hade sin hemort i Sverige, att hålla förteckning över sjömanskap och fartyg, utöva kontroll av sjömännen samt ge understöd till dem och deras efterlämnade änkor och barn. Varje svensk sjöman i handelssjöfart skulle vara inskriven vid ett sjömanshus, normalt det inom vars distrikt han var kyrkobokförd. Arkivhandlingarna från sjömanshusen är därför ett mycket användbart material för släktforskare. Sveriges första sjömanshus var Stockholms sjömanshus som uppfördes 1748 vid Gaffelgränd 1 i Gamla stan. Den 1 juli 1961 upphörde de sista sjömanshusen att vara en självständig institution.

Relaterade länkar

• Svenska regementen • Truppslagstecken • Förbandstecken • Svenska Arméns uniformer • 1885-års värnpliktslag • Om inskrivningsnumren • Bildandet av nya inskrivningsområden 1902 • Handledning: Hur man söker beväringar i de militära rullorna (1800-tal) • Handledning: Hur man söker värnpliktiga i de militära rullorna (1900-tal) • Wikipedia

Källor

• Beståndsöversikt, Krigsarkivet, del 3. Meddelanden från Krigsarkivet XV:1, 1994 • Tabell utvisande sjörullföringsområdena och till dem hörande sjömanshus Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
xxxx inskr. nr. xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-08

Sjörullföringsområden 1902 -

1941

Sjörullföringsområden 1902

- 1941

Sjörullföringsområden 1902 - 1941

Inskrivningen av värnpliktiga till flottan skedde fram till 1901 i respektive inskrivningsområde. Från 1902 kom de som redan var inskrivna vid någon landets 30 sjömanshus att tillhöra ett av de 6 sjörullföringsområden som då bildades. Detta gällde enbart de värnpliktiga som var sjömän till yrket. Mellan 1902 - 1927 fanns det 6 sjörullföringsområden, 1927 - 1937 fanns det 4 st och 1938 - 1941 fanns det 5 st enligt nedan: • 1902 - 1925: Göteborg, Härnösand, Karlskrona, Malmö, Stockholm och Strömstad • 1927 - 1937: Göteborg, Härnösand, Malmö och Stockholm • 1938 - 1941: Göteborg, Härnösand, Karlskrona, Malmö och Stockholm Från och med 1942 avskaffades sjörullföringsområdena och inskrivningarna skedde åter vid inskrivningsområdena. Om man hittar en person i församlingsboken med ett militärt inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) med ett rullföringsområde större än 82 och ligger i 200-serien så är detta numret på ett sjömanshus ingående i ett av sjörullföringsområdena enligt nedan. Exempel: Exempel: om vi har ett inskrivningsnummer F 116 212/10 så ser vi av tabellen nedan att denna värnpliktige skrevs in vid Helsingborgs sjömanshus (212) som 1910 (10) tillhörde Malmö sjörullföringsområde tillhörande Karlskrona örlogsstation. ”F” i numret står för Flottan, vilket innebär att denna värnpliktige gjorde sin militärtjänstgöring i flottan. En annan bokstav som också användes var M (Marinen). Med andra ord, använd siffrorna för sjörullföringsområdet (RRR) i inskrivningsnumret, i detta exempel 212, och gå in i tabellen nedan och leta upp värdet 212 för att få fram namnet på sjömanshuset samt namnet på sjörullföringsområdet . Med hjälp av sjörullföringsområdet kan man sen ta reda på vilket förband den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att söka honom i de individuella stamkorten/värnpliktskorten. Man söker då efter stamkortet i det rullföringsområde som fanns i samma område som sjömanshuset. I detta fall har vi en sjöman som fanns registrerad vid Helsingborgs sjömanshus och vi börjar då med att leta honom i Helsingborgs rullföringsområde, nr 6.

Sjömanshusen

Karlskrona station:

Göteborgs sjörullföringsområde • 204 – Uddevalla sjömanshus • 205 – Marstrands sjömanshus • 206 – Kungälvs sjömanshus • 207 – Göteborgs sjömanshus • 208 – Lidköpings sjömanshus • 209 – Varbergs sjömanshus • 210 – Falkenbergs sjömanshus • 211 – Halmstads sjömanshus Malmö sjörullföringsområde • 212 – Helsingborgs sjömanshus • 213 – Landskronas sjömanshus • 214 – Malmös sjömanshus • 215 – Trelleborgs sjömanshus • 216 - Ystads sjömanshus • 217 – Simrishamns sjömanshus • 218 – Kristianstads sjömanshus Karlskrona sjörullföringsområde • 219 – Sölvesborgs sjömanshus • 220 – Karlshamns sjömanshus • 221 – Ronneby sjömanshus • 222 – Karlskrona sjömanshus • 223 – Kalmar sjömanshus • 224 – Oskarshamns sjömanshus • 225 – Västerviks sjömanshus • 226 – Söderköpings sjömanshus • 227 – Norrköpings sjömanshus • 228 – Linköpings sjömanshus • 229 – Vadstena sjömanshus • 230 – Jönköpings sjömanshus

Stockholms station

Strömstads rullföringsområde • 201 – Strömstads sjömanshus • 202 – Lysekils sjömanshus • 203 – Karlstads sjömanshus Stockholms rullföringsområde • 231 – Nyköpings sjömanshus • 232 – Södertälje sjömanshus • 233 – Stockholms sjömanshus • 234 – Västerås sjömanshus • 235 – Uppsala sjömanshus • 236 – Visby sjömanshus Härnösands rullföringsområde • 237 – Gävle sjömanshus • 238 – Söderhamns sjömanshus • 239 – Hudiksvalls sjömanshus • 240 – Sundsvalls sjömanshus • 241 – Härnösands sjömanshus • 242 – Örnsköldsviks sjömanshus • 243 – Umeå sjömanshus • 244 – Skellefteå sjömanshus • 245 – Piteå sjömanshus • 246 – Luleå sjömanshus • 247 – Haparanda sjömanshus

Exempel på ett stamkort

(värnpliktskort) i Flottan för civil

sjöman

Kompaniområdesnumret

Identifiera kompaniområdesnumret i ditt inskrivningsnummer. Kompaniområdesnumret finns näst sist i numret, precis före snedstrecket. Om vi tar ett inskrivningsnummer som 117 112/96 så är kompaniområdesnumret 112. Med detta nummer som utgångspunkt scrollar du nedåt i tabellen nedan till du hittar sökt nummer. Där hittar du då kompaniområdets namn samt vilket inskrivningsområde det tillhört vid olika tidsperioder. I detta fall Strängnäs kompaniområde (112) som 1896 (96) tillhörde Södermanlands regementes inskrivningsområde.
Ovan, sida 1 av ett stamkort/värnpliktskort för en värnpliktig i flottan (se sektion 2 i kortet ovan) som var sjöman. Den värnpliktiges namn är Sven Mauritz Svensson, född 1889, och mönstrades år 1910 (sektion 1 i kortet ovan). Hans inskrivningsnummer är F 116 212/1910 (F = Flottan). Svensson skrevs in vid Helsingborgs rullföringsområde (6) som då tillhörde Malmöhus norra inskrivningsområde (Se sektion 1 i kortet ovan). “212” står dock för Helsingborgs sjömanshus tillhörande Malmö sjörullföringsområde. Anledningen till att Svensson fått ett sjömanshusnummer (212) och inte ett vanligt rullföringsområdesnummer var att han var sjöman till yrket (se yrke i sektion 1 i kortet ovan). Sektion 5 i kortet ovan innehåller information om den värnpliktiges tjänstgöringar; år, tjänstgöringens benämning och antal dagar. Svensson gjorde sin värnplikt i flottan i allmän tjänst, däckavdelningen som artillerimatros, 300 dagar, vilket framgår av sektion 2 ovan. Av sektion 5 ovan framgår att Svensson gjorde militärtjänst till sjöss 1910 - 1911. Uppe till vänster på kortet står “Tillhör R.O. (S.R.O) “ vilket syftar på vilket rullföringsområde den värnpliktige tillhörde, i detta fall 6. Så, R.O. betyder rullföringsområde och S.R.O. sjörullföringsområde. Källa: Malmöhus norra inskrivningsområde (Io 6), Helsingborgs rullföringsområde (Ro 6) (L, M) D3a:5 (1909-1911) Bild 13990 (AID: v832198.b13990, NAD: SE/KrA/0473/B06003Ö)

Om sjömanshusen i Sverige

De svenska sjömanshusen var en institution för sjömän som grundades i och med Kofferdireglementet från den 30 mars 1748 och en kunglig förklaring 1752. Syftet med sjömanshusen var att samla och meddela upplysningar om sjöfolk och handelsfartyg som hade sin hemort i Sverige, att hålla förteckning över sjömanskap och fartyg, utöva kontroll av sjömännen samt ge understöd till dem och deras efterlämnade änkor och barn. Varje svensk sjöman i handelssjöfart skulle vara inskriven vid ett sjömanshus, normalt det inom vars distrikt han var kyrkobokförd. Arkivhandlingarna från sjömanshusen är därför ett mycket användbart material för släktforskare. Sveriges första sjömanshus var Stockholms sjömanshus som uppfördes 1748 vid Gaffelgränd 1 i Gamla stan. Den 1 juli 1961 upphörde de sista sjömanshusen att vara en självständig institution.

Relaterade länkar

• Svenska regementen • Truppslagstecken • Förbandstecken • Svenska Arméns uniformer • 1885-års värnpliktslag • Om inskrivningsnumren • Bildandet av nya inskrivningsområden 1902 • Handledning: Hur man söker beväringar i de militära rullorna (1800-tal) • Handledning: Hur man söker värnpliktiga i de militära rullorna (1900-tal) • Wikipedia

Källor

• Beståndsöversikt, Krigsarkivet, del 3. Meddelanden från Krigsarkivet XV:1, 1994 • Tabell utvisande sjörullföringsområdena och till dem hörande sjömanshus Överst på sidan