Copyright © Hans Högman 2021-06-22
Prästsläkten Hornaeus i
Ytterlännäs
Inledning
Släkten Hornaeus har varit präster i 3 generationer
i Ytterlännäs socken i södra Ångermanland.
Laurentius Christophori Hornaeus var den förste i
släkten att bli präst i Ytterlännäs. Han tillträdde sin
tjänst 1672. Om man räknar in hans svärfar har
släkten bestått av 4 generationer präster i
Ytterlännäs.
Ytterlännäs socken
Ytterlännäs socken ligger i Ångermanland,
Västernorrlands län, och ingår sedan 1974 i
Kramfors kommun. Tätorterna är Bollstabruk och
Nyland. Ytterlännäs gamla kyrka och Ytterlännäs nya
kyrka ligger i socknen (församlingen). Ytterlännäs
socken motsvarar från 2016 Ytterlännäs distrikt.
Vid kommunreformen 1862 ombildades den gamla
socknen till Ytterlännäs församling respektive
Ytterlännäs landskommun.
Det omtalade Häxberget ligger vid
"tresockenmötet" Ytterlännäs-Torsåker-Dal.
Ytterlännäs gamla kyrka
Kyrkans äldsta delar är från 1200-talet. Under 1400-
talet byggdes sakristian samt vapenhuset och
korpartiet breddades jäms med långhusets väggar.
Fönstren gjordes större och taket höjdes avsevärt då
tegelvalv slogs med spiralformade pelare. Kyrkan
målades också på 1400-talet eftersom bilder och
helgon är viktiga i den katolska kyrkan.
Vid mitten av 1800-talet fanns en stark opinion för
att riva kyrkan eftersom man byggt Ytterlännäs nya
kyrka. Domaren Carl Martin Schönmeyer på Angsta
gård motsatte sig detta och det beslöts 1850 att den
gamla kyrkan skulle "orubbat förblifva".
Kofferdikaptenen Johan Nyberg på Johannisbergs
gård gjorde stora donationer och bidrog till kyrkans
räddning.
Den 22 oktober 1854 hölls den sista ordinarie
gudstjänsten vid
Ytterlännes gamla
kyrka.
Bilden till höger visar
Ytterlännäs gamla
kyrka 2010. Bild:
Wikipedia.
Ytterlännäs nya kyrka
Kyrkan byggdes 1848-1854 på Näsholmen, sedan
Ytterlännäs gamla kyrka blivit för trång. Sakristian
var tidigare inrymd i en
utbyggnad i öster som
1896 byggdes om till
kor. En ny sakristia
byggdes till i nordost.
Bilden till höger visar
Ytterlännäs nya kyrka
2012. Bild: Wikipedia.
Prästerna Hornaeus i Ytterlännäs
Laurentius Christophri Hornaeus (gen 1)
Lars Christoffersson eller Laurentius Christophri
Hornaeus som var det namn han använde som
präst är född 1645 i Härnösand, död den 27 maj
1719 i Nordanåker, Ytterlännäs. Laurentius är
begrav inne i Ytterlännäs gamla kyrka. Mellan
altarringen och dörren till sakristian finns en lucka i
golvet till gravplatsen. Lars studerade till präst och
han finns inskriven vid Uppsala universitet 1667
tillsamman med brodern Petrus. De båda bröderna
reser även runt i Tyskland.
Laurentius prästvigdes 1672 och fick en tjänst som
kaplan i Ytterlännäs socken, Torsåkers- pastorat.
Han var även präst i Dals socken, vid sidan av
tjänsten i Ytterlännäs. Efter att ha fått
kaplanstjänsten bodde sig paret först i gamla
prästbostället i Sunnanåker. Efter 1675 (ev. 1677)
tog de över ett ödehemman i Nordanåker som de
ställde i ordning.
Laurentius var en nitisk häxjägare under
trolldomsprocesserna i Ytterlännäs 1674 - 1675.
Laurentius fick i uppdrag av kyrkoherden i Torsåker,
Johannes Wattrangius att försöka spåra upp alla
häxor i pastoratet. Detta gjorde den unge kaplanen
med stor nitiskhet. I Torsåkers pastorat där
Ytterlännäs ingick kulminerade det hela 1674-1675
då 71 personer i pastoratet dömdes till yxa och bål.
Avrättningarna skedde på ett berg i gränstrakten
mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar
(öster om Lesjön). Detta berg har sedan kallats
Bålberget eller Häxberget.
Laurentius gifte sig 1672 (troligen) med Brita
Olofsdotter Rufinia (1651 – 1730). Paret fick 10
barn. Brita var dotter till förre kaplanen i
Ytterlännäs. Hon var därmed född och uppväxt på
prästbolet i Sunnanåker. Brita var under
trolldomsprocesserna i Ytterlännäs 1674 - 1775 ett
tag misstänkt för att vara häxa. Hon frikändes dock.
Hennes far, Olaus Erici Rufinius, föddes i
Hälsingland och dog omkring 1672 i Sunnanåker,
Ytterlännäs. Olaus var kaplan i Ytterlännäs socken
1637 - 1672.
Lars Larsson-Hornaeus är född 1682-01-07 i
Nordanåker, Ytterlännäs. Han dog den 1751-04-29 i
Nordanåker, Ytterlännäs, i lungsot. Lars var son till
komministern i Ytterlännäs, Laurentius Christophri
Hornaeus och hans hustru Brita Olofsdotter Rufinia.
Lars var student i Uppsala 1706 och prästvigdes
1708 till pastorsadjunkt i Torsåker. Lars hade en
komministertjänst i Luleå mellan 1715 - 1717.
Familjen fick fly hals över huvud från Luleå då
ryssarna i slutet av Stora nordiska kriget anföll
staden. Väl tillbaka i Ytterlännäs 1717, fick Lars på
sin fars begäran bli hans medhjälpare och
designerade efterträdare. Efter att hans far,
komminister Laurentius Christophri, avlidit 1719
erhöll Lars fullmakt som komminister i Ytterlännäs
den 15 juli 1719. Lars med familj bosätter sig på
fädernegården i Nordanåker. Lars mor Britta bor
kvar med familjen på gården i Nordanåker fram till
sin död den 1 september 1730.
I första giftet från 1709 var Lars gift med Elisabeth
”Lisken” Wattrang (1682 - 1743). Lars och Elisabeth
fick 6 barn. Elisabeth var dotter till kyrkoherden i
Torsåker, Hans Wattrangius.
Lisken was dotter till Johannes (Hans) Wattrangius
och dennes hustru Catharina Blanchovia. Catharina
kom från den kända släkten Blanck i Hammar,
Ytterlännäs.
I sitt andra gifte från 1747 var Lars gift med
Margareta Klingberg.
Jöns Hornaeus (gen 3)
Jöns Hornaeus föddes i Ytterlännäs socken år den 3
juni 1715 och dog där den 3 maj 1778. Han var präst
(komminister) i Ytterlännäs liksom sin far och farfar.
Jöns var student i Uppsala 1735 och prästvigdes
1742. År 1746 blev han sockenpredikant i Dals
socken. Han blev sen utsedd till komminister i
Ytterlännäs (Torsåkers pastorat) efter fadern 1753.
Han dog i andtäppa 1778 efter långvarigsjukdom.
Liksom sin far och farfar bosätter sig Jöns på
fädernegården i Nordanåker.
I första giftet från 1745 var han gift med Katharina
Elisabeth Pihlwall (1727 – 1771). Jöns och
Katharina fick 8 barn. Katharina var dotter till den
förste bruksinspektoren vid Bollsta Bruk Carl
Pihlwall (1688 – 1745) på Bollsta herrgård och hans
hustru var Elisabeth Dorothea Fabricia (1702 –
1774). Carl Pihlwall dog den 20 oktober 1745, bara
ett par månader efter Jöns och Katharinas brölllop.
I sitt andra gifte från 1773 var Jöns gift med
Margareta Pehrsdotter-Molin (1739 – 1809).
Jöns Hornaeus (dvs sonson Laurentius Hornaeus)
gjorde på sin tid en utredning av vad som hände
under häxprocesserna i Ytterlännäs på 1670-talet.
Detta uppdrag fick Jöns av prosten i Torsåker
omkring 1735, dvs 60 år senare. Utredningen kom
att heta "En Sannfärdig berättelse". Jöns hade ett
första utkast av sin utredning klar år 1741 men den
trycktes upp för allmänheten först den 24 maj 1771.
År 1750 engagerar sig Jöns i ett projekt att starta ett
glasbruk i Ytterlännäs. Detta gör han tillsammans
med två andra personer och glasbruket anlades på
Sandö.
Den 24 mars 1760 köper Jöns och hans bror,
inspektoren Lorents, mark vid Lesjöns utlopp till
Edsån av Eds byamän. Marken var avsedd för ett
pappersbruk. Jöns andel togs senare över av Erik
Edström, som i kompanjonskap med Lorents byggde
upp pappersbruket. De båda kompanjonerna var
svågrar och gifta med var sin dotter till ägaren till
Åvike bruk, Carl Pelt.
Pappersbruket har i olika sammanhang haft olika
namn genom tiderna, bl.a. Hornöström, men senare
fick bruket namnet Nyede.
År 1764 tar Jöns äveninitiativet till byggande av en
bro över Svedjesundet mellan Bollsta och landet
öster om sundet där bl.a. kyrkan fanns. Se vidare
nedan.
Jöns och Katharinas dotter Catharina Hornea
(1754- 1809) gifter sig den 28/11 1773 med Grels
Henriksson (1746 – 1824) i Östergraninge,
Graninge socken. Grels var nämndeman och bonde
i Östergraninge efter fadern. Med Catharina
kommer släkten Hornaeus in i min släkt på farmors
sida.
Följande text finns i vigselboken: "Hemmansägaren
Grels Henrikson Österberg ifrån Östergraninge vigdes
den 28 november med jungfru Catharina Hornea ifrån
Nordanåker." Catharinas förfäder har i fyra
generationer, alltsedan 1637 varit komministrar i
Ytterlännäs (Y). Följande finns antecknat om
Catharinas far, Jöns Hornaeus: "Fadern ägde ovanligt
gott praktiskt förstånd och hade omfattande intressen
samt synes även av modern (Elisabeth Wattrang,
kyrkoherdedotter från Torsåker) ärvt poetiska anlag.”
Vigselförrättare i Ytterlännäs var Catharinas far,
komminister Jöns Hornaeus.
Bron över Svedjesundet 1764
1764 tar Jöns initiativet till byggande av en bro över
Svedjesundet samt byggande av en ny väg mellan
Nordanåker och Nyland.
Som den praktiska människa Jöns är tar han upp
den gamla frågan om en bro över Svedjesundet,
vilket skulle förkorta den gamla vägen runt om
Edsfjärden mellan Bollsta och Ytterlännäs med ca 3
km. Projektet hade diskuterats i ett par hundra år.
Genom landhöjningen hade sundet nu blivit så
smalt att det skulle underlätta ett brobygge. På Jöns
initiativ kom brobygget till utförande 1764 samtidigt
som vägarna fick nya sträckningar. Bron är också
angiven på bykartona från 1780.
För mycket viktiga händelser i socknen brukade
prästerna göra anteckningar om i kyrkböckerna. Så
tyckte också Jöns, med all rätt, om detta projekt,
varför han förde in följande rader. {Källa:
Ytterlännäs C:1 2/5.}
”År 1764 byggdes bron över Svedjesundet som annars
varit påtänkt över 200 de år, men ej kommit till någon
verkställighet förrän comminister Hornaeus gienom
höga landshöfdingeämbetets åtgierd dref saken till
slut.”
Kartan visar Bollstafjärden och Edsfjärden samt
centralorten Bollstabruk till vänster om fjärden.
Svedjesundet är idag inte mer än en å. Bild:
Lantmäteriet.
Samma år uppbröts den nya landsvägen emellan
Nyland och Nordanåker ”gienom berörde
comministers förfordran, och bedrifwande”.
Johannes Wattrangius, kyrkoherde i
Torsåker
Johannes Erici Wattrangius (1639 - 1684) var
kyrkoherde i Torsåkers socken och chef över
Torsåkers pastorat där även socknarna Ytterlännäs
och Dal ingick. Han blev hjälp-präst i Torsåker 1662
till sin far och "pastor loci" 1670. Johannes
studerade i Uppsala 1658 och prästvigdes i
Härnösand 1668. Han var gift med Catharina
Blanchovia (1643 - 1708).
Johannes och Catharina hade sex barn.
Johannes far var Ericus Andreae Wattrangius (1600 –
1670), kyrkoherde i Torsåkers pastorat. Han kom till
Torsåker 1654. Innan dess hade han varit fältpräst i
Tyskland, även under Gustav II Adolfs tid. Han
studerade i Uppsala 1625 och var fältpräst från och
med 1628.
Catharinas far var Jöns Bryngelsson Blanck (1613 -
1667). Familjen ägde en stor gård i Hammar,
Ytterlännäs.
Under häxprocesserna i Torsåkers pastorat under
1674 - 1675 fick Laurentius Hornaeus fick i uppdrag
av kyrkoherden i Torsåker, Johannes Wattrangius, att
försöka spåra upp alla häxor i pastoratet. Johannes
höll en straffpredikan i Torsåkers kyrka för de
dödsdömda innan de avrättades och brändes på bål
på Häxberget våren 1675.
Johannes Wattrangius dotter Elisabeth (f. 1682) och
Laurentius Hornaeus son Lars (f. 1682) gifte sig
sedermera med varandra (1709).
Släkten Hornaeus antavla
•
Antavla för prästsläkten Hornaeus
•
Grafisk antavla för släkten Hornaeus
•
Häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675
Bolstabruk
Bollstabruk, även Bollsta, är en tätort i Kramfors
kommun belägen vid Bollstafjärden av
Ångermanälven cirka 10 km nordväst om
centralorten Kramfors. Tätorten omfattar såväl den
gamla byn Bollsta som flera andra byar vid
Bollstafjärden.
Under 1680-talet planerade greve Carl Larsson
Sparre, landshövding i Västernorrlands län och
innehavare av Graninge bruk, att anlägga en
masugn och hammarsmedja vid Bollstaån. Sparres
planer kom emellertid aldrig att förverkligas.
I början av 1700-talet väcktes tanken på en masugn
och hammarsmedja på nytt, nu av Graninge bruks
nuvarande ägare, Johan Clason, och av ägaren till
Holms säteri och Gålsjö bruk, Jacob Polack.
År 1737 anlade de tillsammans ”Bollsteå masugn”
vid Bollstaåns fall strax före utloppet i
Bollstafjärden, huvudsakligen på mark som hörde
till Blästa by.
Det mesta av utrustningen flyttades dit från
Sollefteå, där en masugn tidigare uppförts av
Graninge Bruks ägare. År 1741 stod masugnen i
Bollsta färdig. Masugnen var sen i drift fram till
februari 1899.
Förutom framställning av tackjärn för hamrarna har
det även vid masugnen varit
gjuteriverksamhet. Det är
åtskilliga spishällar som gjutits
här med det för Bollstabruk
fastställda märket: siffran XII
inom en cirkel och bokstaven
B.
År 1853 kompletterades järnbruket i Bollsta med en
vattensåg med fyra ramar och en kantbänk. Den
efterträddes 1860 av en ångsåg med fem ramar och
två kantbänkar.
När sågverksindustrin expanderade byggdes
1887–1894 arbetarkaserner som fick namnet
Kejsarstaden.
Varken Johan Clason eller Jacob Pollack bodde vid
bruket utan det sköttes av förvaltare.
Den förste bruksinspektoren vid Bollsta Bruk var
Carl Pihlwall (1688 – 1745). Hans hustru var
Elisabeth Dorothea Fabricia (1702 – 1774). Pihlwall
hade ett stort socialt umgänge och bjöd ofta på
stora middagar. Då hans egen förmögenhet inte
räckte till började han ”låna” pengar ur
bruksföretaget. Hans skulder växte och när det hela
uppdagades var skulden uppe i 13.345 daler, en
mycket stor summa på den tiden. Som en
jämförelse kan nämnas att hans egen årslön som
bruksinspektor var 1.200 daler.
Pihlwall fick skriftligen erkänna sin skuld till bruket
och fick pantsatt alla sina tillgångar som säkerhet
för skulden. Bruksägarna nöjde sig med detta och
förde inte saken vidare. Varken hans hustru och
barn kände till något om detta.
När Carl Pihlwall dog några år senare, den 20
oktober 1745, och först nu fick hans änka och barn
reda på hur det stod till. Detta blev naturligtvis ett
hårt slag för familjen när den stora skulden
uppdagades.
När bouppteckningen var avklarad stod sterbhuset
med en förlust på 3.328 daler. Tillsammans med
den skulden som Pihlwall tidigare skriftligen erkänt,
uppgick den totala skulden till 16.000 daler kmt.
Familjen var med andra ord utblottad och fick flytta
ut ur inspektorsbostaden.
Elisabeth enda alternativ var nu att flytta hem till
dottern Katharina och hennes make, komministern
Jöns Hornaeus i Nordanåker.
Bollstabruk gick sen i arv till Clasons söner och
sonsöner i Graninges namn.
Herrgården på bruket
Herrgården och dess två flyglar var ursprungligen
vänd mot Bollstafjärden men vid en renovering år
1813 flyttade man huvudbyggnaden till dess
nuvarande plats. Den dåvarande ägare till Graninge
bruk, Isak Ifraim Clason, flyttade då in i herrgården
vid Bollstabruk. Vid mitten av 1800-talet
renoverades åter herrgårdens huvudbyggnad och
förlängdes då med två tillbyggnader.
Annars har herrgården var bostad åt brukets
förvaltare och till herrgården ingick också ett stort
jordbruk. Nuvarande utseende fick huset på 1940-
talet.
Bollsta sågverk
Den första vattendrivna ramsågen byggde Graninge
och Holms bruk år 1853 nära Bollstaåns mynning. År
1863 byggde Graninge en ångsåg på platsen.
Därmed var sågen inte längre beroende av
vattenflödet i ån och kunde vara i drift så gott som
hela året.
I början var ångsågen försedd med fem sågramar,
men år 1890 fick den tio ramar.
Johannisbergs herrgård
Sjökapten Johan Nyberg (1801 - 1875) byggde
herrgården Johannisberg som bostad åt sig själv.
Johan Nyberg uppförde såväl huvudbyggnaden som
de båda flyglarna och gav platsen namn efter sitt
eget dopnamn, Johannes. Exakt när byggnaderna
uppfördes är inte helt klarlagt men det var i slutet av
1840-talet.
Han var en mycket framgångsrik affärsman och han
började sin bana som sjökapten och redare med
egna fartyg. År 1836 köpte Nyberg skeppsvarvet i
Bollsta, som tidigare tillverkat båtar för brukets
behov sedan 1700-talet. Nyberg bedrev
internationell handel med trävaror som fraktades på
hans egna båtar. Johan Nyberg hade avlagt
sjökaptensexamen vid navigationsskolan i
Härnösand. Bland Nybergs egna fartyg fanns bl.a.
briggen Lisette och skeppen Atlantic, Weidenhielm
och Carl XV.
Han investerade i flera sågar och bedrev dessutom
jordbruk. Förmögenheten växte och efter några år
uppförde han sin herrgård, Johannisberg.
Bilden visar Johannisberg herrgård i Bollstabruk,
Ytterlännäs. Oljemålning av G W Palm, år 1856. Bild:
Wikipedia..
Senare i sitt liv upprättade Nyberg ett
donationsbrev på 167 000 riksdaler. Det skulle gå
till välgörande ändamål, såsom sjukvård, fattigvård,
skola m.m. Nyberg var emot kyrkorådets planer på
att riva den gamla kyrkan när den nya stod färdig.
Han donerade därför 1 500 riksdaler för underhåll
och reparation av gamla kyrkan. Johan Nyberg
avlider några år efter donationerna och blev 74 år
gammal. Nyberg och hans hustru Cajsa Lisa fick inga
egna barn med de tagit sig an brorsonen Nils Johan
Nyberg som fosterson. Nils Johan blev även han
sjökapten, ärvde Johannisbergs herrgård.
Ytterlännäs kommun köpte herrgården år 1928
för att använda nedre planet som kommunkontor.
Det övre plan bevarades intakt.
Prästsläkten Hornaeus
i Ytterlännäs
