Antavla Nils Fredrik Lindgren (1)

Innehåll

Följande Antavla utgår från min mormors mormors far Nils Fredrik Lindgren (1805-1869), Gallsätter (Y). Antavlan är uppställd i tabellform. Min mormor är Anna Strindberg (född Pettersson). För att klättra uppåt eller nedåt i antavlan, klicka på länkarna "Barn", “Far” eller “Mor” för att komma till nästa eller föregående generation för personen i fråga. • Anor till Anna Strindberg (född Pettersson) [mormor] • Länkar

Proband

Nils Fredrik Lindgren. Garvare. Född 1805-04-06 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). Död 1869-05-15 i Gallsätter, Skog (Y). Flyttade 1831-05-22 från Helgum (Y) till Skog (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1831-11-29 i Skog (Y) med Magdalena Ersdotter. ( Född 1804-04-05 i Grössjö, Bjärtrå (Y). Döpt 1804-04- 08. Död 1875-11-29 i Gallsätter, Skog (Y).) Barn: 1. Anna Margareta Lindgren. Född 1835-02-07 i Gallsätter, Skog (Y). Döpt 1835-02-12 i Gallsätter, Skog (Y). Död 1919-07-20 i Västergransjö, Helgum (Y). Arbetar som piga i Fantskog 1855-1857, Skog sn samt 1857-1860 i Ytterlännäs sn. Efter giftemålet 1860 flyttar hon med maken till Helgum sn, Vnrl. 2. Magdalena Lindgren. Född 1837-03-11 i Gallsätter, Skog (Y). 3. Christina Lindgren. Född 1841-03-22 i Gallsätter, Skog (Y). 4. Nils Erik Lindgren. Född 1843-03-20 i Gallsätter, Skog (Y). Död 1851-05-17 i Gallsätter, Skog (Y). 5. Johan Lindgren. Född 1846-04-24 i Gallsätter, Skog (Y). Död 1932-01-05.  

Generation I

I:1 f

Erik Lindgren. Bruksinspektor. Född 1744-06-14 i Nyttinge, Glanshammar (T). Död 1816-03-30 i Skön- Vike Glasbruk, Skön (Y). Tog namnet Lindgren, var född Larsson. Flyttade 1780 från Kungsgården, Ovansjö (X) till Tolvfors Bruk, Valbo (X). Levde mellan 1794 och 1795 i Lögdö Bruk, Lögdö bruksförs (Y). Levde mellan 1795 och 1812 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). (Barn Proband, Far II:1, Mor II:2) Gift 1782-09-08 med efterföljande ana. Barn: 1. Lars Erik Lindgren. Född 1783-06-23 i Tolvfors Bruk, Valbo (X). 2. Christina Elisabeth Lindgren. Född 1784-07-26 i Gävle (X). 3. Johan Gustav Lindgren. Född 1786-06-10 i Gävle (X). Död 1845-06-08. 4. Charlotta Regina Lindgren. Född 1788-01-01 i Gävle (X). Död 1878-01-28. 5. Carl Petter Lindgren. Född 1790-02-26 i Franshammar, Hassela (X). 6. Margaretha Catharina Lindgren. Född 1792-01- 22 i Franshammar, Hassela (X). 7. Jakob Ulrik Lindgren. Född 1794-06-15 i Forsa (X). 8. Ulrica Jakobina Lindgren. Född 1795-11-15 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). 9. ???? Lindgren. Född 1799-03-02 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). Död 1799-03-02 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). 10. Nils Fredrik Lindgren. Född 1800-09-28 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). Död 1801-08-21 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). 11. Eva Fredrika Lindgren. Född 1801-12-11 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). 12. Nils Fredrik Lindgren. Född 1805-04-06 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). Död 1869-05-15 i Gallsätter, Skog (Y). (Se Proband).  

I:2 m

Margaretha Christina Ewerdt. Född 1765-06-09 i Gävle (X). Död 1843-12-14 i Håsjö (Z). (Barn Proband,, Far II:3, Mor II:4) Gift 1782-09-08 med föregående ana.  

Generation II

II:1 ff

Lars Jakobsson. Bonde. Född 1714-08-.. i Bandtorp, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1714-08-22. Död 1795-02-22. Levde huvudsakligen i Glanshammar sn (T) och Lillkyrka sn (T). (Barn I:1, Far III:1, Mor III:2) Gift 1737-09-29 med efterföljande ana. Barn: 1. Margaretha Jakobsdotter. Född 1742-02-02 i Åshuvud, Glanshammar (T). Död 1747. 2. Erik Lindgren. Född 1744-06-14 i Nyttinge, Glanshammar (T). Död 1816-03-30 i Skön-Vike Glasbruk, Skön (Y). Levde mellan 1794 och 1795 i Lögdö Bruk, Lögdö  bruksförsamling (Y). Levde mellan 1795 och 1812 i Ledingeå sågverk, Helgum (Y). (Se I:1). 3. Lars Jakobsson. Född 1747-06-14 i Åshuvud, Glanshammar (T). 4. Anna Jakobsdotter. Född 1751-03-26 i Gunnarsökna, Lillkyrka-Ödeby (T). 5. Jakob Jakobsson. Född 1755-02-16 i Gunnarsökna, Lillkyrka-Ödeby (T). Död 1755-07- 27 i Gunnarsökna, Lillkyrka-Ödeby (T).  

II:2 fm

Elisabeth Ersdotter. Född 1712-09-.. i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1712-09-14. Död 1791-01-18. (Barn I:1, Far III:3, Mor III:4) Gift 1737-09-29 med föregående ana.  

II:3 mf

Johan Uddo Ewerdt. Bagare. Född 1733-04-22 i Gävle (X). Död 1768-03-29. (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6) Gift 1762-09-23 med efterföljande ana. Barn: 1. Johan Uddo Ewerdt. Född 1763-06-13 i Gävle (X). 2. Margaretha Christina Ewerdt. Född 1765-06-09 i Gävle (X). Död 1843-12-14 i Håsjö (Z). (Se I:2).  

II:4 mm

Elisabeth Christina Hedberg. Madam. Född 1737-08- 06 i Gävle (X). Död 1805-02-09. (Barn I:2, Far III:7, Mor III:8) Gift 1:o 1762-09-23 med föregående ana. Gift 2:o 1769-08-20 med Nils zätterberg. (Bagare. Född 1743 i Södermanland (D). Död 1790-01-27 i Gävle (X).)  

Generation III

III:1 ff f

Jakob Larsson. Född 1688. Död 1758-02-13. (Barn II:1) Gift 1712-10-18 med efterföljande ana. Barn: 1. Lars Jakobsson. Född 1714-08-.. i Bandtorp, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1714-08-22. Död 1795- 02-22. (Se II:1). 2. Jakob Larsson. Född 1719-05-.. i Skogstorp, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1719-05-17. 3. Erik Larsson. Född 1721-09-.. i Skogstorp, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1721-09-29. 4. Nils Larsson. Född 1723-03-25 i Skogstorp, Lillkyrka-Ödeby (T). 5. Pehr Larsson. Född 1725-10-18 i Skogstorp, Lillkyrka-Ödeby (T).  

III:2 ff m

Brita Pehrsdotter. Född 1686 i Åsen, Lillkyrka-Ödeby (T). Död 1756-01-15. (Barn II:1) Gift 1712-10-18 med föregående ana.  

III:3 fm f

Erich Pehrsson. Bonde. Född 1672 i Götlunda (U). Död 1748-06-09 i Lillkyrka-Ödeby (T). (Barn II:2) Gift 1706-02-02 med efterföljande ana. Barn: 1. Anna Pehrsdotter. Född 1711-04-.. i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1711-04- 30. 2. Elisabeth Ersdotter. Född 1712-09-.. i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1712-09- 14. Död 1791-01-18. (Se II:2). 3. Olof Pehrsson. Född 1714-12-.. i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1714-12-19. 4. Kerstin Pehrsdotter. Född 1720-09-.. i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). Döpt 1720-09- 21. 5. Margaretha Pehrsdotter. Född 1723-05-16 i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). 6. Erich Pehrsson. Född 1726-09-22 i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T).  

III:4 fm m

Märtha Olofsdotter. Född 1682 i Brohammar, Lillkyrka-Ödeby (T). Död 1755-10-19 i Lillkyrka-Ödeby (T). (Barn II:2) Gift 1706-02-02 med föregående ana.  

III:5 mf f

Petter Ewerdt. Bagare. Född i Helgaborn, Preussen, Tyskland. Död 1745-06-29 i Gävle (X). Petter ankom till Gävle 1717, fick magistratens tillstånd att sig nedsätta och fritt bruka sitt hantverk i 6 år, från 1717 till 1723. Blev borgare i Gävle den 9 juni 1722. (Barn II:3) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Johan Uddo Ewerdt. Född 1719-01-18 i Gävle (X). Död 1720-08-14 i Gävle (X). 2. Brita Regina Ewerdt. Född 1721-02-14 i Gävle (X). Död 1782-06-29. 3. Christina Ewerdt. Född 1724-05-03 i Gävle (X). Död 1724-09-20 i Gävle (X). 4. Petter Ewerdt. Född 1725-12-05 i Gävle (X). Död 1798-07-30. 5. Catharina Ewerdt. Född 1729-07-22 i Gävle (X). Död 1757-06-11. 6. Johan Uddo Ewerdt. Född 1733-04-22 i Gävle (X). Död 1768-03-29. (Se II:3). 7. Anna Christina Ewerdt. Född 1736-02-07 i Gävle (X). Död 1736-03-06. 8. Ulrika Christina Ewerdt. Född troligen 1738 i Gävle (X).  

III:6 mf m

Christina Mackey. Madam. Född 1700 i Veckholm (C). Död 1784-03-06 i Gävle (X). (Barn II:3, Far IV:11, Mor IV:12) Gift med föregående ana.  

III:7 mm f

Lars Larsson-Hedberg. Krukmakare. Född 1699-06-.. i Gävle (X). Döpt 1699-06-12. Död 1742-12-14. (Barn II:4, Far IV:13, Mor IV:14) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Elisabeth Christina Hedberg. Född 1737-08-06 i Gävle (X). Död 1805-02-09. (Se II:4). 2. Anna Brita Hedberg. Född 1738-12-14 i Gävle (X). 3. Helena Juliana Hedberg. Född 1741-01-06 i Gävle (X). Död 1773-04-13. 4. Lars Hedberg. Född 1742-12-18 i Gävle (X). Död 1773.  

III:8 mm m

Margaretha Elisabeth Hellbom. Madam. Född 1702- 06-17 i Gävle (X). Död 1773-03-24 i Gävle (X). (Barn II:4, Far IV:15, Mor IV:16) Gift med föregående ana.

Generation IV

IV:11 mf mf

Uddo Mackey. Kyrkoherde i Weckholm. Född 1660. Död 1712-01-17 i Veckholm (C). Studerade i Uppsala 1678, prästvigd 1686. Blev kyrkoherde i Weckholm (C) söder om Enköping 1697. "Skulle conservera någon av företrädarens döttrar, och ansågs av Cons. såsom en vacker man, av försvarliga studier". Gift med företrädarens dotter, tillika sin kusin. (Barn III:6, Far V:21, Mor V:22) Gift 1696-06-24 med efterföljande ana. Barn: 1. Andreas Mackey. Född 1697-03-26 i Veckholm (C). 2. Brita Mackey. 3. Christina Mackey. Född 1700 i Veckholm (C). Död 1784-03-06 i Gävle (X). (Se III:6). 4. Uddo Mackey. 5. Elisabeth Mackey.

IV:12 mf mm

Brita Leufstadia. (Barn III:6, Far V:23, Mor V:24) Gift 1696-06-24 med föregående ana.

IV:13 mm ff

Lars Hedberg. Bagare. Död 1724-06-09 i Gävle (X). Levde Levde huvudsakligen i Gävle.. (Barn III:7) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Lars Larsson-Hedberg. Född 1699-06-.. i Gävle (X). Döpt 1699-06-12. Död 1742-12-14. (Se III:7). 2. Christina Larsdotter-Hedberg. Född 1699-06-.. i Gävle (X). Döpt 1699-06-12. Död 1699-08-04 i Gävle (X). 3. Catharina Larsdotter-Hedberg. Född 1701-06-.. i Gävle (X). Döpt 1701-06-20. 4. Stina Larsdotter-Hedberg. Född 1706 i Gävle (X). 5. Brita Larsdotter-Hedberg. Född 1709 i Gävle (X). 6. Petter Larsson-Hedberg. Född 1714 i Gävle (X).  

IV:14 mm fm

Christina Östling. (Barn III:7) Gift med föregående ana.  

IV:15 mm mf

Paul Hellbom. Väginspektor. Död 1720-02-28 i Gävle (X) (C1:2 (X)). Levde Levde i Gävle (X). (Barn III:8) Gift 1699-02-02 med efterföljande ana. Barn: 1. Anna Catharina Hellbom. Född 1701-05-25 i Gävle (X). 2. Margaretha Elisabeth Hellbom. Född 1702-06-17 i Gävle (X). Död 1773-03-24 i Gävle (X). (Se III:8). 3. Bryngil Hellbom. Född 1703-09-06 i Gävle (X). 4. Helena Birgitta Hellbom. Född 1704-09-25 i Gävle (X). 5. Erich Hellbom. Född 1706-02-24. 6. Sigrid Juliana Hellbom. Född 1708-02-22.  

IV:16 mm mm

Elisabeth Blanck. Född 1681. Död 1708-02-28. Levde Levde i Gävle (X). (Barn III:8, Far V:31, Mor V:32) Gift 1699-02-02 med föregående ana.  

Generation V

V:21 mf mf f

Isak Mackey. Bruksägare, Hammarby Bruk (X). Död 1692. Begravd 1692-03-13. Lånade 1 november 1682 ut 6.594 d.k.m. till Anna Broman (Mackey var svåger till Broman) och fick på så vis panträtt i Börsjö, det säteri i Östergötaland som hans far tvingades lämna 1628. Mackey förmedlade 8 juni 1687 egendomens försäljning till Anders Wästfelt för en uppgiven summa av 16.434 d.k.m. men kort därefter kom en ny försäljning till stånd där Anna Broman sålde direkt till Gabriel Gyllenståhl för 22.000 d.k.m.. Anna Bromans rätt att disponera godset bestreds dock av hennes måg Vilhelm Gyllenskepp, på vilken Mackey 26 maj 1688 transporterade sin panträtt. Gyllenståhl bekom Börsjös rättfärdige ägare 1690. (Barn IV:11, Far VI:41, Mor VI:42) Gift 1647 med efterföljande ana. Barn: 1. Anna Mackey. Född 1648 i Åkerby Bruk, Österlövsta (C). Död 1704-10-31. 2. Maria Mackey. Född 1650. Död 1722. 3. Rudolf Mackey. Född 1652. Död 1722. 4. Isak Mackey. Född 1655. Död 1705. 5. Uddo Mackey. Född 1660. Död 1712-01-17 i Veckholm (C). (Se IV:11). 6. Margaretha Mackey. Död 1703. 7. Catharina Mackey. Död 1717. 8. Christina Mackey. Född 1671. Död 1718.  

V:22 mf mf m

Anna Leufstadia. Född före 1629 i Österlövsta (C). Död 1699 i Ovansjö (X). Begravd 1699-03-14 i Ovansjö Kyrka, Ovansjö (X). (Barn IV:11, Far VI:43, Mor VI:44) Gift 1647 med föregående ana.  

V:23 mf mm f

Andreas Magni Leufstadius. Kyrkoherde i Weckholm (C), Riksdagsman. Född i Österlövsta (C). Död 1696-05- 01 i Veckholm (C). Studerar 1643, Magister 1655, prästvigd 1655. Rektor vid Trivialskolan i Stockholm 1658. Kyrkoherde i Weckholm söder om Enköping 1669. Kontrktsprost 1672, riksdagsman 1689. (Källa Sv. Herdaminnen, Uppsala stift, del 3, sid 361.) Andreas Magni, hustru Birgitta samt 2 söder och 2 döttrar ligger i samma grav. Graven finns framme vid koret i Weckholms kyrka (sten i golvet). (Barn IV:12, Far VI:45, Mor VI:46) Gift 1660 med efterföljande ana. Barn: 1. Anna Leufstadia. Gift med kyrkoherden i Björklunda, Mag. J. Ljung. 2. Catharina Leufstadia. Död 1739. 3. Magnus Leufstadius. Död 1680. 4. Jonas Leufstadius. 5. Brita Leufstadia. (Se IV:12). 6. Lars Leufstadius. Född 1670-03-22 i Veckholm (C). 7. Maria Leufstadia. Född 1671-09-20 i Veckholm (C). 8. Andreas Leufstadius. Kyrkoherde i Weckholm (C). Född 1673-03-23 i Veckholm (C). Död 1738-03-11. 9. Margaretha Leufstadia. Född 1675-05-07 i Veckholm (C). 10. Helena Leufstadia. Född 1677-04-20 i Veckholm (C).  

V:24 mf mm m

Birgitta Fornelia. Född i Uppsala (C). Död 1677-04-29 i Veckholm (C). Ligger begraven vid koret i Veckholms kyrka (Barn IV:12, Far VI:47, Mor VI:48) Gift 1660 med föregående ana.  

V:31 mm mm f

Bryngel Blanchovius. Landskamrer i Gävle. Född troligen på 1640-talet i Hammar, Ytterlännäs (Y). Död 1693. Landskamrer i Gävle. Bryngel tog över fädernesgården i Hammar (Östhammar), Ytterlännäs sn (Y) samt fadern gästgiveri. (Barn IV:16, Far VI:61, Mor VI:62) Gift 1671-09-12 med efterföljande ana. Barn: 1. Helena Blanck. 2. Anna Catharina Blanck. 3. Margaretha Blanck. Född 1678. 4. Elisabeth Blanck. Född 1681. Död 1708-02-28. Levde Levde i Gävle (X). (Se IV:16). 5. Jöns Blanck. Född 1684. 6. Babba Blanck. Född 1688.  

V:32 mm mm m

Margaretha Füchie. Död 1689-06-20. Hennes namn stavas också Futhie. (Barn IV:16) Gift 1671-09-12 med föregående ana.  

Generation VI

VI:41 mf mf ff

Rudolph Mackey. Adelsman från Skottland. Född i Skottland (GB). Ätten Mackey härstammar från klanen Siol Mhorgan (från Sutherland i norra Skottland)). I sjätte ledet finns Donald Mackey of Scorie, vilken levde i början av 1600- talet. Han blev sedermera Sir Donald och erhöll 1628 titeln Lord Reay. Han satte upp ett regemente på 8000 man och anslöt sig med kung Gustav II Adolf 1629 under 30-åriga kriget i Tyskland. 6 kompanier överfördes till Sverige i november 1629 och låg kvar där i garnison till maj 1630. Vid regementet fanns flera officerare av släkten Mackey som medföljde till Sverige, bl a James Mackey och Rudolph Mackey. Det finns olika stavningar på släktnamnet: MacKey, MacKay, Key.  Enligt Leijonhufvud i "Ny svensk släktbok" (1901) kom en Rudolf Mackey och en James Mackey förmodligen till Sverige genom det skotska Mackays regemente som sattes upp 1626 och stred under Gustaf II Adolf från och med 1628. Detta stämmer ej överens med de uppgifter i Almquist i "Frälsegods i Sverige under storhetstiden" (1947) där en krigsman Rolof Welamsson Mackey redan 1622 är bosatt på ett säteri i Östergötland.  Att dessa två Mackey som avses är samma person verkar troligt då båda källorna också omnämner brukspatron Isak Mackey som var son till Rudolf Mackey. I Sverige slog sig Rudolf Mackey ner i Östergötland där han benämndes krigsman Rolof Welamsson Mackey. Ärvde tillsammans med sina svågrar säterierna Börsjö (sedermera Stjärnvik) i Bankekind (E) och Alvestad i Kimstad (E) efter svågern Udde Svensson som avled 1622. Arvsdelarna i Alvestad sålde han 1625 till svågern, Knut Svensson (Ödla). I Börsjö hade dock Mackey den största lotten och rustade hemmanen med "häst och karl". Oturligt nog så dog hästen och Mackey fick problem att betala för den och krävdes dessutom på skatten. Det gick så långt att gården 1628 "uppbjöds för oguldna utskylder". I detta läge ingrep svågern Knut Svensson (Ödla) med nödvändiga medel och fick således panträtt i Rudolf Mackeys jord. Förhållandena hade dock utvecklats därhän att fiktionen om frälsejord och frälseägare ej längre kunde upprättas och följden blev att kronan tog över dispositionsrätten för räntan. 1630 förlänades räntan för Börsjö till Anders Svensson då han adlades Ödla. (Barn V:21) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Curt Mackey. 2. William Mackey 3. Kerstin Mackey 4. Sigrid Mackey 5. Isak Mackey  (Se V:21)  

VI:42 mf mf fm

Anna Svensdotter. (Barn V:21, Far VII:83) Gift med föregående ana.  

VI:43 mf mf mf

Magnus Ivari Leufstadius. Kyrkoherde i Östra Leufsta (Österlövsta) (C), riksdagsman. Död 1671 i Österlövsta (C). Han var först adjunkt hos fadern i Österlövsta och blev 1633 hans efterträdare. Riksdagsman 1657. "Har ovanligt stort skägg och tycks visa ovanliga kroppskrafter" (Svenska Herdaminnen, Uppsala stift, del 2, sid 189- 190). . Hans porträtt hänger i Sakristian i Österlövsta kyrka. (Barn V:22, Far VII:85) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Andreas Magni Leufstadius. Kyrkoherde i Weckholm (C), Riksdagsman. Född i Österlövsta (C). Död 1696-05-01 i Veckholm (C). Studerar 1643, Magister 1655, prästvigd 1655. Rektor vid Trivialskolan i Stockholm 1658. Kyrkoherde i Weckholm söder om Enköping 1669. Kontrktsprost 1672, riksdagsman 1689. (Källa Sv. Herdaminnen, Uppsala stift, del 3, sid 361.) Andreas Magni, hustru Birgitta samt 2 söder och 2 döttrar ligger i samma grav. Graven finns framme vid koret i Weckholms kyrka (sten i golvet). 2. Anna Leufstadia. Född före 1629 i Österlövsta (C). Död 1699 i Ovansjö (X). Begravd 1699-03-14 i Ovansjö Kyrka, Ovansjö (X). (Se V:22). 3. Pehr Magni Leufstadius. Kyrkoherde efter fadern i Österlövsta kyrka (C). Född 1629 i Österlövsta (C). Död 1700-05-12. Tar över efter faderns död 1671 som kyrkoherde i Österlövsta (C). 4. Ivar Leufstadius. Kyrkoherde i Funbo sn. Född i Österlövsta (C). Död 1705-03-15. 5. Cathrin Leufstadia. Född i Österlövsta (C). Död 1695-05-01. Gift med comminister i Stor kyrkan, Lars Bened. Sandell.  

VI:44 mf mf mm

Anna Andersdotter. Borgmästaredotter från Öregrund (C). (Barn V:22) Gift med föregående ana.

VI:45 mf mm ff

Magnus Ivari Leufstadius. Död 1671 i Österlövsta (C). Anförlust, se ana VI:43.  

VI:46 mf mm fm

Anna Andersdotter. Anförlust, se ana VI:44.

VI:47 mf mm mf

Lars Fornelius. Professor och kyrkoherde i Gamla Uppsala (C). Född 1606-03-26 i Hycklinge, Fornåsa (E). Död 1673-07-08 i Gamla Uppsala (C). Studerade i Uppsala 1624. Skrev sig som student Laurentius Jonae Fornelius.Reste 1628 i Nederländerna. Disputerade 1629 i Leiden och blev hedrad med "Gradu Magisterii". Begav sig till Tyskland 1632 där han följde kung Gustav II Adolf tills dennes död i november samma år. Efter hemkomsten till Sverige blev han Drottning Christinas hovbibliotekarie vid Kungliga Biblioteket i mars 1634. Utnämndes till professor i Uppsala den 5/11 1635 och teologie professor den 7/2 1646 samt kyrkoherde i Gamla Uppsala. Skrev hexameterpoemet "Gustavus Sago-Togatus" (1631) som var en lovprisning av Gustaf II Adolfs insatser som krigare och kulturperson. Författade även hjältedikt över Gustav Vasa.  Han var en betydande latinpoet och beskrivs i ett protokoll: "Var en underlig men högt bildad man, särskilt namnkunnig för sitt mästerskap i den klassiska poesin." Introducerade den aristoteliska poetiken i Sverige, närmast efter nederländska och italienska mönster. Utgav 1643 "Poetica Tripartita", som fick betydelse för den nylatiska diktningen i Sverige och den inhemska poesins uppryckning. Kallad "Sveriges förste estetiker." Lars Fornelius gravsten finns i golvet i altargången inne i gamla Uppsala kyrka.) Lars Fornelius gravsten finns i golvet i altargången inne i Gamla Uppsala kyrka. (Barn V:24, Far VII:93, Mor VII:94) Gift 1634 med efterföljande ana. Barn: 1. Jonas Fornelius. Astronomie professor i Uppsala. Född 1635-04-14 i Uppsala (C). Död 1679-02-17 i Uppsala (C). Student i Uppsala 1642. Studerade även, liksom sin far, i Leiden där han 1659 blev filosofie doktor. Studerade även i Franeker. Blev professor i astronomi vid Uppsala universitet 1664 och i matematik 1669 och var därutöver även pastor i Funbo (C) från och med 1674. Var Uppsala universitets rektor hösten 1667 och våren 1674.  Fornelius var i Uppsala elev till astronomen B Hedraeus. Efter ett första lärdomsprov, en oration 1657 om de gamla goterna, företog han den då vanliga studieresan till Holland och dess grannländer och var 1658-62 med kortare avbrott närvarande vid universitetet i Leiden, centrum för den samtida naturvetenskapen. Fornelius föreläsningar omfattade planetteori, beräkning av förmörkelser, geografi och gnomonik samt sfärisk trigonometri. Han var en skicklig mekaniker och glasslipare - och förfärdigade själv sina instrument, till exempel teleskop, tuber och mikroskåp. Betecknande för hans personlighet är akademiska konsistoriets yttrande om honom att "han med sitt grassateridande och nattskiutande bättre, kanske, tiende wara i knechtehopen än i publico docenti munere sittia". Fornelius gjorde sig bemärkt genom sin excentritet. Han var stor och tjock med eget kastanjbrunt hår. Visade som rektor stort överséende med studenternas olater och "red själv utför alla dom trapporna". När han fått sitt pastorat "saktade han sig". Sedermera orsakade hans aggresivitet och särpräglade skämtlynne många sammanstötningar med kollegorna, särskilt under Fornelius rektorat då han höll hårt på sin värdighet och även använde rektorsprogrammen för sina utfall mot grupper och enskilda. I de ständiga partistriderna kom han ofta att leda oppositionen mot Rudbecks allenarådande på olika områden. Detta i sådana ordalag sa att det till och med kostade honom en skriftlig avbön 1671 sedan Rudbeck bragt hans yttrande om univeritetsstaten till kanslern Magnus Gabriel De La Gardis kännedom. 2. Ragnhild Fornelia. 3. Anna Fornelia. 4. Catharina Fornelia. Dog ung. 5. Birgitta Fornelia. Född i Uppsala (C). Död 1677- 04-29 i Veckholm (C). (Se V:24). 6. Anders Fornelius. 7. Lars Fornelius. "Stod uppenbar kyrkoplikt för ett vådadråp på Alsike gästgiveri 1695". Denne Lars var förmodligen Lars Fornelius son Lars.  

VI:48 mf mm mm

Anna Andersdotter-Helsingia . Kyrkoherdedotter från Hagebyhöga (E). (Barn V:24, Far VII:95, Mor VII:96) Gift 1634 med föregående ana.    

VI:61 mm mm ff

Jöns Bryngelsson Blanck. Född 1613 i Hammar, Ytterlännäs (Y). Död 1667-05-24 i Härnösand (Y). Levde i Hammar, Ytterlännäs (Y). Landskamrer i Ångermanland. Ägde stor gård i Hammar, Ytterlännäs sn. Var inblandad i en tvist med befallningsman Knut Ingelsson. Jöns tog allmogens part mot Ingelssons orättfärdiga förvaltning. I en dom i Svea hovrätt den 1/1 1666 dömdes han till förvisning från sitt "hövdingadöme". Han lyckades dock få hovrätten att godkänna att han fick bo kvar till september.  Jöns fick lida mycket orätt, men blev upprättad efter sin död i den sk. Norrlandskommisionen. Befallningsmannen dömdes i laga ordning och blev avsatt från sitt ämbete. I gengäld fick Jöns änka Barbro Johansdotter skattefrihet på hemmanet i Hammar.  När bestämmelser om allmännt tillsättande av gästgiverier kom 1649 fick han tillstånd att driva ett gästgiveri i Ytterlännäs. Då han också bedrev handel var han tvungen att slå sig ned i Härnösand. Trots flera beslut av rådhusrätten där, vägrade han flytta till Härnösand. Han har dock bott några år i staden då han var dess riksdagsman, bla vid riksdagen i Göteborg 1659/60. (Barn V:31, Far VII:121, Mor VII:122) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Catharina Blanchovia. Född 1643 i Hammar, Ytterlännäs (Y). Död 1708 i Hammar, Ytterlännäs (Y). Hammar var släkthemmanet. 2. Bryngel Blanchovius. Född troligen på 1640-talet i Hammar, Ytterlännäs (Y). Död 1693. (Se V:31). 3. Nils Jönsson Blanck. Född 16.. i Hammar, Ytterlännäs (Y). Död 1706 i Härnösand (Y). Rådman i Härnösand. Handlande och rådman i Härnösand. 4. Elisabeth Blanchovia. Född 1651 i Hammar, Ytterlännäs (Y).  

VI:62 mm mm fm

Barbro Johansdotter. (Barn V:31) Gift med föregående ana.  

Generation VII

VII:83 mf mf fm f

Sven Knutsson. Skräddare i Vadstena. (Barn VI:42) Gift Barn: 1. Udde Svensson. Död 1622. Erhöll kyrkohemmanet Alvestad i Kimstad (E) som en gengåva från borgaren Henrik Larsson i Norrköping. Efter Uddes död utfärdar Henrik Larsson 1625 ett intyg där han medger att han "för omkring femton år sedan uti ett lustigt lag" skänkte gården till Udde Svensson såsom gengåva för ett av denne till hans hustru förärat "skönt guldstycke" bestående av en dubbel rosennobel. Udde förvärvade även säteriet Börsjö (sedermera Stjärnvik) i Risinge (E) av Carl IX:s sekreterare, Henrik Henriksson. Henriksson hade kommit över Börsjö genom ett byte 1597 med Per Hansson mot några bodar på Gråmunkeholmen i Stockholm. Hansson var emellertid inte nöjd med bytet då han hävdade att han inte fått full hemul för en av bodarna och således krävde han bytet ogiltigförklarat. Henriksson hade vid det läget sålt Börsjö vidare till Udde Svensson. Tvisten ledde till en rättegång i Svea hovrätt där Udde 1619 ålades att tillfredsställa Hansson rörande det omtvistade hemulansvaret. Något sådant vägrade dock Udde, så länge han levde. Sedan han avlidit nåddes dock 1622 en uppgörelse där Uddes arvingar utfäste sig att betala 100 riksdaler och 10 rosennobler i skadestånd. Börsjö ärvdes av syskonen och störst lott fick Uddes svåger Rudolf Mackey. Alvestad föll under brodern Knut Svensson Ödla sedan övriga syskon lösts ut. 2. Anders Svensson Ödla. Diplomat, spionchef. Född 15??. Död 1630-09-03 i Hamburg, Tyskland. Adlades 10 augusti 1630 med efternamnet Ödla (stavas ibland Ödell) och förlänades i och med detta räntan av Börsjö och Börsjökvarn i Risinge (E) som svågern Rudolf Mackey fråntagits på grund av dålig ekonomi. Ödla fick förmodligen dock aldrig definitivt besked om förläningen då han tre veckor efter att brevet expedierats avled utomlands. Hans efterlämnade barn var då ännu minderåriga så brodern Knut Svensson Ödla fick bli deras förmyndare.  Började sin bana som ung lovande sekreterare i Oxenstiernas kansli. Sändes tidigt utomlands för att lära sig språk, vilket han gjorde bland annat i London och under resor på kontinenten. Blev Sveriges förste svenskfödde fast anställde diplomat och Sveriges förste spionchef i Europa.  Han följde med ambassaden till Holland och Frankrike 1610 och företog senare långvariga utlandsresor. Genom den "svenska grevinnan", markisinnan af Northampton, fick han följa engelsmannen Dudley Carleton på hans ambassader till Italien och Holland. Efter sin hemkomst anställdes han 1617 i kansliet som tolk i italienska, franska och engelska och blev 1621 "linguist" i samma språk. Ödla förordnades samma år till svensk tullkommissarie i Helsingör och befordrades 1622 till agent i Danmark. I Helsingör hade han som uppgift att befordra svenska skeppares intressen, övervaka Öresundstrafiken och kontrollera att danskarna fullföljde sina löften från freden i Knäred och avtalet om Älvsborgs lösen.  På grund av det spända förhållandet mellan Danmark och Sverige blev Anders Svenssons ställning ansvarsfull. Han förflyttades 1625 till Hamburg som agent och befordrades 1630 till resident samt adlades samma år med namnet Ödla. Han var den förste permanente svenske diplomatiske agenten i Tyskland. Hans ställning fick stor betydelse då han övervakade postförbindelserna med Sverige och förmedlade underrättelser från olika delar av Tyskland. Med hansastäderna och de fördrivna mecklenburgska hertigarna förde Ödla underhandlingar 1629-30. Hans diplomatiska depescher till konungen och A Oxenstierna (i Riksarkivet) lämnade den svenska regeringen goda redogörelser för den politiska situationen.  Ödlas ätt utslocknade på manssidan 1834 och på kvinnolinjen 1919. 3. Broder Svensson. Borgmästare. 4. Knut Svensson Ödla. Militär. Död 1652 (Almquist J.A. (1947). Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, tredje delen - Östergötaland, band 2 - säterier. P.A. Norstedt & Söner, Stockholm). Löste 1625 ut sina syskon från gården Alvestad i Kimstad (E) som ärvts efter brodern Udde Svensson. Godset ärvdes, efter att hustrun dragit sig tillbaka till sitt fädernehem Ölstad i Risinge (E), av barnen i gemen. Stöttade 1628 svågern Rudolf Mackey, som drogs med ekonomiska svårigheter efter övertagandet av Börsjö, och fick på så vis panträtt i Mackeys ägor. Agerade från 1630 förmyndare åt sina brorsbarn som var förlänade räntan av Börsjö i Risinge (E). Genom förmynderiet tog han 1632 tillfälle att utverka delaktighet i broderns adelskap. Alvestad blev efter adlandet hans sätesgård. Vid hösttinget 1639 bevakade han även pantsatta fordringar hos svågern Nils Månssons arvingar och tillsammans med de äldre inteckningar han hade i svågern Rudolf Mackeys ägor förfogade han över hela Börsjö. Han var skyldig att redovisa räntan till sina brorsbarn men detta avfärdade han med motiveringen att barnens uppfostran tagit motsvarande belopp i anspråk. Förlänades 15 juni 1643 räntan från hustrun fädernehemman, Ölstad i Risinge (E). Vid Ödlas frånfälle 1652 övertog hustrun Ölstad, den enda kvarlevade sonen Börsjö och dottern Alvestad. 5. Anna Svensdotter. (Se VI:42). 6. ???? Svensdotter.  

VII:85 mf mf mf f

Ivarus Matthiae. Kyrkoherde i Österlövsta (C). Född 15... Död 1641 i Österlövsta (C) (Björn Pettersson). Följande finns att läsa i Svenska herdaminnen, Uppsala stift, del 2, sid 189: Först kyrkoherde i Wallby ett par år men lämnade sedan pastoratet på grund av de usla inkomsterna och slog sig ned på sitt skattehemman i Skarplövsta och Röcklinge tilldess han fick fullmakten som kyrkoherde i Österlövsta den 5/5 1612. 1633 blev han entledigad från tjänsten som då gick till sonen. När han var kyrkoherde i Wallby råkade han i handgemäng med en granne. Grannen kom gående över prästboställets åker och anklagade Ivarus för att vara tjuv. Ivarus skall då ha slagit till grannen på munnen och sen var slagsmålet ett faktum. De hugg på vrandra med yxa och stenar. Saken kom inför tinget och bonden blev bötfäld 3 marker för att han tog prästens yxa med sig hem. Det är okänt vem Ivarus var gift med. En son är känd. (Barn VI:43) Gift  

VII:93 mf mm mf f

Johan Pehrsson. Bonde. Levde Levde i Hycklinge, Fornåsa (E). (Barn VI:47, Far VIII:185) Gift med efterföljande ana.  

VII:94 mf mm mf m

Ragnhild Nilsdotter. (Barn VI:47) Gift med föregående ana.   Del II av antavlan, generation 7 - 9 Överst på sidan

Relaterade länkar

• Fler antavlor i släkten • Om släkten Pettersson • Om mig Om någon har ytterligare informaton som kan läggas in i antavlan ovan, det kan vara händelser som födslar, vigslar, dödsfall etc så tar jag tacksamt emot detta. Epost till mig: