Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-01-17

Antavla Nils Fredrik Lindgren (2)

Innehåll 

Följande Antavla utgår från min mormors mormors far Nils Fredrik Lindgren (1805-1869), Gallsätter (Y). Antavlan är uppställd i tabellform. Min mormor är Anna Strindberg (född Pettersson). För att klättra uppåt eller nedåt i antavlan, klicka på länkarna "Barn", “Far” eller “Mor” för att komma till nästa eller föregående generation för personen i fråga. Anor till Anna Strindberg (född Pettersson) [mormor] Del I av antavlan, generation 1 - 7 Länkar

Generation VII (forts)

VII:95 mf mm mm f Anders Erici Helsingius. Kyrkoherde. Född i Segersta (X) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). Död 1649-04-26 i Hagebyhöga (E) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). Kollega i Vadstena 1599. Hovpredikant 1600 på Bråborg hos hertig Johan (hertig av Östergötaland och halvbror till kung Sigismund). Kyrkoherde i Hagebyhöga (E) 1604, tillträde 1605. Under hans tid som kyrkoherde i Hagebyhöga inträffade 1642 följande: "En välboren fru på Medhamra blef så uppbragd öfver, att kyrkoherdens tjänsteflickor dristat stiga in i hennes "pigestol", att hon tillkallade "sina karlar" att drifva ut de förmatna kvinnorna. Då drängarna stodo tveksamma inför befallningen, nedlät hon sig att själf handgripligen antasta dem, ryckte sönder kappan för en, som ej hunnit fly undan, hvaraf en stor förargelse i kyrkan förorsakades". (Linköpings stifts herdaminne 1919). (Barn VI:48, Far VIII:189, Mor VIII:190) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Erik Andersson. Bonde. 2. Benedictus Andreae Bruzaeus. Kyrkoherde. Född 1606 i Hagebyhöga (E) (Oden K.G. (1902), Östgötars minne). Död 1693-04- 13 (Oden K.G. (1902), Östgötars minne). Student vid Uppsala universitet 1627. Tog en fil.doktorsexamen utomlands. Prästvigd 1642. Rektor i Vadstena och kyrkoherde i Orlunda (E) 1642. Kyrkoherde och kontraktsprost i Risinge (E) 1648. Såsom ledamot av prästeståndet bevistade han riksdagen 1650. 3. Nils Bruze. Kapten. Bodde på Kvissberg i Vinnerstad (E). 4. Anna Andersdotter-Helsingia . (Se VI:48). 5. Brita Andersdotter Helsingia. Död 1651 i Vinnerstad (E). Åsen benämnd Brita Bryzaeus.  

VII:96 mf mm mm m

Brita Nilsdotter. (Barn VI:48, Far VIII:191, Mor VIII:192) Gift 1:o med Benedictus Birgeri. (Kyrkoherde i Hagebyhöga (E). Född i Hagebyhöga (E). Död i pesten 1603-05-11 i Hagebyhöga (E). Prästvigd i Hagebyhöga 1590. Underskrev Klecheriets försegling på Arvföreningen 1590-03-07 och Uppsala mötes beslut 1593 samt prästerskapets obligation och försäkring i Uppsala 1594-02-19.) Barn: 1. Jonas Bruze. Kapten. 2. Johannes Bryzaeus. Kyrkoherde i Hagebyhöga (E). Född 1600. Död 1661-10-13. Student i Uppsala 1624 men ej antecknad i universitetsmatrikeln. Prästvigd till komminister i Hagebyhöga 1628. Kyrkoherde i Hagebyhöga 1650. Begravd i Fifvelstads kyrkas kor men gravstenen ligger numera i vapenhuset. 3. Claes Kugelhielm. Överste, kommendant i Varberg. Född 1602-08-24 i Hagebyhöga (E). Död 1681-02-26. Begravd i Motala (E). Student vid Uppsala universitet 1624. Soldat 1625. Klättrade på den militära karriärsstegen och nådde överste grad. Var 1645 överste för ett regemente bestående av värvade tyska fotsoldater. Adlad Kugelhielm 1646 (hette tidigare Bruzaeus). Slottshauptman på Varberg 1649. På uppmaning av landshövdingen i Östergötaland delade överste Kugelhielm in befolkningen vid Östgötakusten i rotar och kompanier och då Axel Lillie föflyttades till Kalmar övertog han ledningen av Östgötakustens försvar. Då underrättelsen om Danmarks krigsförklaring i början av juni 1657 spreds över landet var alltså östgötakusten redan försedd med tämligen goda försvarsanstalter. Då den holländska flottan ingrep i kriget tvingades Sverige 1659 på nytt försvara den östra kusten och liksom 1657 fick Kugelhielm det omedelbara befälet vid kusten. Ägde säterierna Kvissberg i Vinnerstad (E), Frösvik i Oppeby (E), Karlshult i Motala. Kvissberg, som fick säteriprivilegier 1667, förlänades honom 1651 och lydde till en början under Karlshult. Från sin första svärfader, Per Matsson Stiernfelt, ärvde han 1639 Frösvik som fick säteriprivilegier innan halvsekelskiftet. Karlshult ärvdes 1642 efter första frugans halvbroder, Lars Grubbe och säteriprivilegier erhölls före 1647. Gift 2:o med föregående ana.

VII:121 mm mm ff f

Bryngel Persson Blanchovius. Född 1568-10-08 i Torsåker (Y). Död 1641-03-28 i Gävle (X). Räntmästare i Gävle / länsman. Tar 1598 över familjegården i Öst-Hammar, Ytterlännes (Y) efter föräldrarna. Bryngel drev handel i Hudiksvall, utsågs till länsman och senare till räntmästare i Gävle. Han tycks ha haft ett hett temperament. 1603 döms han för hemfridsbrott och för böta 40 mark. Vintern 1607/08 brinner hemmanet i Öst-Hammar. Samma år får han böta 6 daler för att ha slagit Johannes i Wik i huvudet. Denne Johannes var måhända en son till Håkan i Wik som ett 10-tal år tidigare anklagat Bryngels far för att ha varit förarglig och försumlig i sitt ämbete. 1613, samma år som han får sonen Jöns och ett år efter att han gift sig döms han till livet för hor med sin legopiga Ingel men benådades på begäran från hustrun. Han får dock betala böterna, 20 daler.  (Barn VI:61, Far VIII:241, Mor VIII:242) Gift 1612 i Rogsta sn, (X) med efterföljande ana.  

VII:122 mm mm ff m

Christina Pehrsdotter. Christina är antagligen dottern till till kyrkohedern i Rogsta (X). (Barn VI:61) Gift 1612 i Rogsta sn, (X) med föregående ana.  

Generation VIII

VIII:185 mf mm mf ff Pehr Nilsson. Bonde. Född 15... Död 15... Levde Levde i Hycklinge, Fornåsa (E). (Barn VII:93, s *) Gift  

VIII:189 mf mm mm ff

Ericus Petri. Kyrkoherde i Segersta (X). Född 1523. Död 1606 i Segersta (X). Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Kyrkoherde i Segersta (X) 1580 där han tidigare varit komminister. Stamfader för den Scalinska släkten. (Barn VII:95) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Petrus Bröms. Kyrkoherde i Segersta (X). 2. Lars Scalin. Kyrkoherde i söderala (X). 3. Anders Erici Helsingius. Född i Segersta (X) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). Död 1649-04-26 i Hagebyhöga (E) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). (Se VII:95).  

VIII:190 mf mm mm fm

Brita ????. (Barn VII:95) Gift med föregående ana.  

VIII:191 mf mm mm mf

Nicolaus Johannis. Kyrkoherde . Född i Surteby-Kattunga (P). Död 1613 i Grebo (E). Kyrkoherde i Grebo (E) 1564. Kyrkoherde i Grebo (E) från 1564 fram till sin Död. (Barn VII:96) Gift 1:o med efterföljande ana. Gift 2:o med Anna Nilsdotter. (Född i Tuttorp, Bankekind (E). Omgift med maken Nicolaus efterträdare.)  

VIII:192 mf mm mm mm

Anna Andersdotter. Född i Tuttorp, Bankekind (E). Gift med tre efterföljande kyrkoherdar i Risinge (E). (Barn VII:96) Gift 1:o med Claudius Botvidi Senior. (Kyrkoherde i Risinge (E). Född 1524 i Norrköping (E). Död 1564-11-08 i Risinge (E). Fadern hette Botvid och var Borgmästare i Norrköping (E). Magister i Wittenberg 1551. Rektor i Norrköping 1552. Prästvigd 1556. Kyrkoherde i Risinge (E) 1559.) ) Gift 2:o med Abrahamus Junior. (Kyrkoherde i Risinge (E). Död i pesten 1566-05-06 i Risinge (E). Kyrkoherde i Risinge (E) 1566. Hans gravsten finnes i gamla kyrkan.) ) Gift 3:o med föregående ana.  

VIII:241 mm mm ff ff

Petrus Oestani Blanck. Kyrkoherde i Rogsta och Torsåker. Född 15.. i Lingarö, Hälsingtuna (X). Död omkring 1596 i Torsåker (Y). Kyrkoherde 1565 i Rogsta sn, Hälsingland och kyrkoherde i Torsåker sn, Ångermanland från 1568. Han var en mycket förmögen man. Löste 1574 ut sina syskon från fädernesgården. Vid taxeringen för Älvsborgs lösen 1571 ägde han: 85 lod silver, 70 mark i penningar, ett pund tenn, en halv pund mässing, två pund koppar, 18 kor, 16 ungnöt, 25 får, fyra getter, tio svin, fyra hästar för 80 mark och två ston för 20 mark, tillsammans värderat till 897,5 mark. En tiodel fick han betala i lösen, dvs 89 mark och sex öre. Dessutom tillkom 32 mark för 80 lod silver i barnegodz, värderat till 320 mark.  Han var även förmyndare över sin bror Örians son Östen sedan brodern stupat (knekt). Barngodzet ovan är med största sannolikhet Östens arv efter fadern.  Suspenderades efter lång tjänst 1594 med anledning av att några bönder i församlingen anklagade honom för att ha varit förarglig och försumlig i sitt ämbete. Troligen avled han 1596 innan Uppsala domkapitel hunnit slutföra sin utredning. Några brev mellan Petrus och Johan III finns bevarade, bl a ett om byte av kyrkojord i Ytterlännes mot jord i Hof, Torsåkers socken (20/1 1579).  Petrus var född Östensson med tog efter namnet Oestani som präst. Kallades i regel för Herr Peder. (Barn VII:121, Far IX:481) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Bryngel Persson Blanchovius. Född 1568-10-08 i Torsöder (Y). Död 1641-03-28 i Gävle (X). (Se VII:121). 2. Johannes Persson Blanchovius. Född 1570 i Torsåker (Y). Död 1612 i Umeå (AC). Professor i Uppsala och kyrkoherde i Umeå. Hovpräst hos Carl IX 1605, teologie professor i Uppsala, kyrkoherde i Umeå 1612. Johannes son Johan, född 162? adlades Blanc. 3. Jöran Persson Blanchovius. Häradshövding och assessor. Född 15..-08-04 i Torsåker (Y). Häradshövding i Örebro härad, Närke mellan 1593-1602. 4. Sigfrid Petri Persson Blanchovius. Fältpräst i Riga 1630, 1602 i Rostock. Student i Uppsala 1596. Var vidlyftig, slog ut rutor i Uppsala domkyrka och relegerades. Vistades 1602 i Rostock. Blev baccalaureus och är antagligen den Sigfrid Petri som 1630 var fältpräst över de svensk-finska trupperna förlagda i Riga.  5. Östen Persson Blanchovius. Död som student.  

VIII:242 mm mm ff fm

Gunborg Sigfridsdotter . Född cirka 1540 i Närby, Norrala (X). Död efter 1597 i Ytterlännäs (Y). Petrus hustru var troligen Gunborg Sigfridsdotter från Norrala i Hälsingland, av Rålambs-släkten. Hon levde ännu 1597. En bror till Gunborg var Anders Sigfridsson, fogde och lagman. Han var en mycket mäktig man. Fogde på Stockholms slott, Överste arklimästare under nordiska 7-års kriget och lagman över hela Norrland. Han är också stamfar för Rålambs-släkten.  Enligt ett köpebrev från 1579 köper Gunborg Sigfridsdotter i Torsåkers socken, Ångermanland jord i Norrala socken av brodern Anders (Rålamb Fol.vol.180p6KB). Gunborg reser själv ned till Uppsala för att slutföra köpet. Hennes make nämns ej vid namn i köpebrevet trots att han levde. Detta är mycket ovanligt vid denna tid. Gunborg måste ha varit en självständig kvinna. Även hennes systrar Kerstin och Märit agerade mycket självständigt.  Även namnen på Petrus söner, Bryngel och Sigfrid, stöder att det är Gunborg som är Petrus hustru och därmed deras mor. Dessa namn finns i även hennes släkt. "Hustru Gunborg" står också för Petrus hemman i grannsocknen Ytterlännäs 1597, varefter sonen Bryngel tar vid.  Eventuellt kan Petrus hustru också ha varit Brita Brynjolfsdotter Folke. Hon var enligt sägen av Bure-släkten av Folkkungaätten (detta får tas med en nypa salt). Med största sanolikhet var Petrus hustru Gunborg Sigfridsdotter. (Barn VII:121, Far IX:483, Mor IX:484) Gift med föregående ana.  

Generation IX

IX:481 mm mm ff ff f

Östen Nilsson. Bonde. Död före 1565. Bonde i Lingarö, Hälsingtuna socken (X) (Barn VIII:241) Gift Barn: Petrus Oestani Blanck. Född 15.. i Lingarö Hälsingtuna (X). Död omkring 1596 i Torsöder (Y). (Se VIII:241). Örian Östensson. Knekt. Död under Nordiska sjuårskriget.. Knekt på Lingarö, Hälsingtuna (X) 1555-1556. Antagligen stupade han under det Nordiska sju-års kriget.

IX:483 mm mm ff fm f

Sigfrid Andersson. Skattebonde. Född i Hälsingland. Död mellan 1542 och 1543 i Närby, Norrala (X). Ägde gårdarna Närby 2, Ingsta, Hamre och troligen Nygården i Norrala socken. (Barn VIII:242) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Anders Sigfridsson-Rålamb. Fogde, lagman, överste tygmästare. Född 1527. Död 1583. Han var en mycket mäktig man. Fogde på Stockholms slott, Överste arklimästare under nordiska 7-års kriget och lagman över hela Norrland. Han är också stamfar för Rålambs-släkten. Ägde godset Bro i Bro socken. 2. Gunborg Sigfridsdotter . Född cirka 1540 i Närby, Norrala (X). Död efter 1597 i Ytterlännäs (Y). (Se VIII:242, s *). 3. Kerstin Sigfridsdotter. Änka i Närby 1, Norrala sn (X) 1588 - 1595. Fick 1584 Närby 1 som vederlag av kronan. Gården Vallen i Hälsingetuna (X), där paret bodde, brann ned och paret fick två års skattefrihet för att bygga upp den igen. I ett brev daterat den 8/2 1583 meddelar Johan III att det nyss återuppbyggda huset och två gårdar till i byn Hudik skall läggas under den under den planerade köpstaden Hudiksvall.  Kerstin Sigridsdotter beger sig därför ned till kungen i Stockholm och meddelade att hon vill ha bättre ekonomisk ersättning och anhöll om att få bo kvar på Vallen tills hon erhållit ett sådant. I Johan III svar till fogden den 12/4 1583 uppfylls hennes begäran om att få bo kvar så länge som hon anhållit om. Vidare erhöll hon sin avlidne bror Anders Sigfridssons gård Stornärby i Norrala sn (X) i vederlag. 4. Märit Sigfridsdsdotter. Bosatt på födelsegården Närby 2, Norrala sn (X) ännu 1597. Märit driver ett antal processer i tinget mot sin mäktiga bror Anders Sigfridsson som hon menar har försnillat hennes arvejord. Hennes man bonden Per Hindersson var juridiskt sett förvaltare av Märits jord och borde ha varit kärande i processerna. Han omnämns inte i lagmansprotokollen trots att han levde. 5. Bryngel Sigfridsson. Bonde. Bonde i Nygården och Hamre, Norrala sn (X). 6. Mats Sigfridsson . Bonde, nämndeman. Död troligen 1581. Bonde i Ingsta, Norrala sn (X) åtm. 1571 och 1576. Var vikarierande underlagman i Västerbotten 1578 - 1579.   

IX:484 mm mm ff fm m

Cecilia ????. Född i Hälsingland. Död mellan 1562 och 1563. Blev änka mellan 1542 och 1543. Brukande många av makens hemman i minst 20 år efter hans död. Senast känt 1563.  (Barn VIII:242) Gift med föregående ana. Del I av antavlan, generation 1 - 7 Överst på sidan

Relaterade länkar

Fler antavlor i släkten Om släkten Pettersson Om mig Om någon har ytterligare informaton som kan läggas in i antavlan ovan, det kan vara händelser som födslar, vigslar, dödsfall etc så tar jag tacksamt emot detta. Epost till mig:    
Föregående sida Nästa sida
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Stamtavlan granskad december 2017.
Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-01-10

Antavla Nils Fredrik Lindgren (2)

Innehåll 

Följande Antavla utgår från min mormors mormors far Nils Fredrik Lindgren (1805-1869), Gallsätter (Y). Antavlan är uppställd i tabellform. Min mormor är Anna Strindberg (född Pettersson). För att klättra uppåt eller nedåt i antavlan, klicka på länkarna "Barn", “Far” eller “Mor” för att komma till nästa eller föregående generation för personen i fråga. Anor till Anna Strindberg (född Pettersson) [mormor] Del I av antavlan, generation 1 - 7 Länkar

Generation VII (forts)

VII:95 mf mm mm f Anders Erici Helsingius. Kyrkoherde. Född i Segersta (X) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). Död 1649-04-26 i Hagebyhöga (E) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). Kollega i Vadstena 1599. Hovpredikant 1600 på Bråborg hos hertig Johan (hertig av Östergötaland och halvbror till kung Sigismund). Kyrkoherde i Hagebyhöga (E) 1604, tillträde 1605. Under hans tid som kyrkoherde i Hagebyhöga inträffade 1642 följande: "En välboren fru på Medhamra blef så uppbragd öfver, att kyrkoherdens tjänsteflickor dristat stiga in i hennes "pigestol", att hon tillkallade "sina karlar" att drifva ut de förmatna kvinnorna. Då drängarna stodo tveksamma inför befallningen, nedlät hon sig att själf handgripligen antasta dem, ryckte sönder kappan för en, som ej hunnit fly undan, hvaraf en stor förargelse i kyrkan förorsakades". (Linköpings stifts herdaminne 1919). (Barn VI:48, Far VIII:189, Mor VIII:190) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Erik Andersson. Bonde. 2. Benedictus Andreae Bruzaeus. Kyrkoherde. Född 1606 i Hagebyhöga (E) (Oden K.G. (1902), Östgötars minne). Död 1693-04-13 (Oden K.G. (1902), Östgötars minne). Student vid Uppsala universitet 1627. Tog en fil.doktorsexamen utomlands. Prästvigd 1642. Rektor i Vadstena och kyrkoherde i Orlunda (E) 1642. Kyrkoherde och kontraktsprost i Risinge (E) 1648. Såsom ledamot av prästeståndet bevistade han riksdagen 1650. 3. Nils Bruze. Kapten. Bodde på Kvissberg i Vinnerstad (E). 4. Anna Andersdotter-Helsingia . (Se VI:48). 5. Brita Andersdotter Helsingia. Död 1651 i Vinnerstad (E). Åsen benämnd Brita Bryzaeus.  

VII:96 mf mm mm m

Brita Nilsdotter. (Barn VI:48, Far VIII:191, Mor VIII:192) Gift 1:o med Benedictus Birgeri. (Kyrkoherde i Hagebyhöga (E). Född i Hagebyhöga (E). Död i pesten 1603-05-11 i Hagebyhöga (E). Prästvigd i Hagebyhöga 1590. Underskrev Klecheriets försegling på Arvföreningen 1590-03-07 och Uppsala mötes beslut 1593 samt prästerskapets obligation och försäkring i Uppsala 1594-02-19.) Barn: 1. Jonas Bruze. Kapten. 2. Johannes Bryzaeus. Kyrkoherde i Hagebyhöga (E). Född 1600. Död 1661-10-13. Student i Uppsala 1624 men ej antecknad i universitetsmatrikeln. Prästvigd till komminister i Hagebyhöga 1628. Kyrkoherde i Hagebyhöga 1650. Begravd i Fifvelstads kyrkas kor men gravstenen ligger numera i vapenhuset. 3. Claes Kugelhielm. Överste, kommendant i Varberg. Född 1602-08-24 i Hagebyhöga (E). Död 1681-02-26. Begravd i Motala (E). Student vid Uppsala universitet 1624. Soldat 1625. Klättrade på den militära karriärsstegen och nådde överste grad. Var 1645 överste för ett regemente bestående av värvade tyska fotsoldater. Adlad Kugelhielm 1646 (hette tidigare Bruzaeus). Slottshauptman på Varberg 1649. På uppmaning av landshövdingen i Östergötaland delade överste Kugelhielm in befolkningen vid Östgötakusten i rotar och kompanier och då Axel Lillie föflyttades till Kalmar övertog han ledningen av Östgötakustens försvar. Då underrättelsen om Danmarks krigsförklaring i början av juni 1657 spreds över landet var alltså östgötakusten redan försedd med tämligen goda försvarsanstalter. Då den holländska flottan ingrep i kriget tvingades Sverige 1659 på nytt försvara den östra kusten och liksom 1657 fick Kugelhielm det omedelbara befälet vid kusten. Ägde säterierna Kvissberg i Vinnerstad (E), Frösvik i Oppeby (E), Karlshult i Motala. Kvissberg, som fick säteriprivilegier 1667, förlänades honom 1651 och lydde till en början under Karlshult. Från sin första svärfader, Per Matsson Stiernfelt, ärvde han 1639 Frösvik som fick säteriprivilegier innan halvsekelskiftet. Karlshult ärvdes 1642 efter första frugans halvbroder, Lars Grubbe och säteriprivilegier erhölls före 1647. Gift 2:o med föregående ana.

VII:121 mm mm ff f

Bryngel Persson Blanchovius. Född 1568-10-08 i Torsåker (Y). Död 1641-03-28 i Gävle (X). Räntmästare i Gävle / länsman. Tar 1598 över familjegården i Öst- Hammar, Ytterlännes (Y) efter föräldrarna. Bryngel drev handel i Hudiksvall, utsågs till länsman och senare till räntmästare i Gävle. Han tycks ha haft ett hett temperament. 1603 döms han för hemfridsbrott och för böta 40 mark. Vintern 1607/08 brinner hemmanet i Öst-Hammar. Samma år får han böta 6 daler för att ha slagit Johannes i Wik i huvudet. Denne Johannes var måhända en son till Håkan i Wik som ett 10-tal år tidigare anklagat Bryngels far för att ha varit förarglig och försumlig i sitt ämbete. 1613, samma år som han får sonen Jöns och ett år efter att han gift sig döms han till livet för hor med sin legopiga Ingel men benådades på begäran från hustrun. Han får dock betala böterna, 20 daler.  (Barn VI:61, Far VIII:241, Mor VIII:242) Gift 1612 i Rogsta sn, (X) med efterföljande ana.  

VII:122 mm mm ff m

Christina Pehrsdotter. Christina är antagligen dottern till till kyrkohedern i Rogsta (X). (Barn VI:61) Gift 1612 i Rogsta sn, (X) med föregående ana.  

Generation VIII

VIII:185 mf mm mf ff Pehr Nilsson. Bonde. Född 15... Död 15... Levde Levde i Hycklinge, Fornåsa (E). (Barn VII:93, s *) Gift  

VIII:189 mf mm mm ff

Ericus Petri. Kyrkoherde i Segersta (X). Född 1523. Död 1606 i Segersta (X). Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Kyrkoherde i Segersta (X) 1580 där han tidigare varit komminister. Stamfader för den Scalinska släkten. (Barn VII:95) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Petrus Bröms. Kyrkoherde i Segersta (X). 2. Lars Scalin. Kyrkoherde i söderala (X). 3. Anders Erici Helsingius. Född i Segersta (X) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). Död 1649-04-26 i Hagebyhöga (E) (Källa: Linköpings stifts herdaminnen, 1919). (Se VII:95).  

VIII:190 mf mm mm fm

Brita ????. (Barn VII:95) Gift med föregående ana.  

VIII:191 mf mm mm mf

Nicolaus Johannis. Kyrkoherde . Född i Surteby- Kattunga (P). Död 1613 i Grebo (E). Kyrkoherde i Grebo (E) 1564. Kyrkoherde i Grebo (E) från 1564 fram till sin Död. (Barn VII:96) Gift 1:o med efterföljande ana. Gift 2:o med Anna Nilsdotter. (Född i Tuttorp, Bankekind (E). Omgift med maken Nicolaus efterträdare.)  

VIII:192 mf mm mm mm

Anna Andersdotter. Född i Tuttorp, Bankekind (E). Gift med tre efterföljande kyrkoherdar i Risinge (E). (Barn VII:96) Gift 1:o med Claudius Botvidi Senior. (Kyrkoherde i Risinge (E). Född 1524 i Norrköping (E). Död 1564-11- 08 i Risinge (E). Fadern hette Botvid och var Borgmästare i Norrköping (E). Magister i Wittenberg 1551. Rektor i Norrköping 1552. Prästvigd 1556. Kyrkoherde i Risinge (E) 1559.) ) Gift 2:o med Abrahamus Junior. (Kyrkoherde i Risinge (E). Död i pesten 1566-05-06 i Risinge (E). Kyrkoherde i Risinge (E) 1566. Hans gravsten finnes i gamla kyrkan.) ) Gift 3:o med föregående ana.  

VIII:241 mm mm ff ff

Petrus Oestani Blanck. Kyrkoherde i Rogsta och Torsåker. Född 15.. i Lingarö, Hälsingtuna (X). Död omkring 1596 i Torsåker (Y). Kyrkoherde 1565 i Rogsta sn, Hälsingland och kyrkoherde i Torsåker sn, Ångermanland från 1568. Han var en mycket förmögen man. Löste 1574 ut sina syskon från fädernesgården. Vid taxeringen för Älvsborgs lösen 1571 ägde han: 85 lod silver, 70 mark i penningar, ett pund tenn, en halv pund mässing, två pund koppar, 18 kor, 16 ungnöt, 25 får, fyra getter, tio svin, fyra hästar för 80 mark och två ston för 20 mark, tillsammans värderat till 897,5 mark. En tiodel fick han betala i lösen, dvs 89 mark och sex öre. Dessutom tillkom 32 mark för 80 lod silver i barnegodz, värderat till 320 mark.  Han var även förmyndare över sin bror Örians son Östen sedan brodern stupat (knekt). Barngodzet ovan är med största sannolikhet Östens arv efter fadern.  Suspenderades efter lång tjänst 1594 med anledning av att några bönder i församlingen anklagade honom för att ha varit förarglig och försumlig i sitt ämbete. Troligen avled han 1596 innan Uppsala domkapitel hunnit slutföra sin utredning. Några brev mellan Petrus och Johan III finns bevarade, bl a ett om byte av kyrkojord i Ytterlännes mot jord i Hof, Torsåkers socken (20/1 1579).  Petrus var född Östensson med tog efter namnet Oestani som präst. Kallades i regel för Herr Peder. (Barn VII:121, Far IX:481) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Bryngel Persson Blanchovius. Född 1568-10-08 i Torsöder (Y). Död 1641-03-28 i Gävle (X). (Se VII:121). 2. Johannes Persson Blanchovius. Född 1570 i Torsåker (Y). Död 1612 i Umeå (AC). Professor i Uppsala och kyrkoherde i Umeå. Hovpräst hos Carl IX 1605, teologie professor i Uppsala, kyrkoherde i Umeå 1612. Johannes son Johan, född 162? adlades Blanc. 3. Jöran Persson Blanchovius. Häradshövding och assessor. Född 15..-08-04 i Torsåker (Y). Häradshövding i Örebro härad, Närke mellan 1593-1602. 4. Sigfrid Petri Persson Blanchovius. Fältpräst i Riga 1630, 1602 i Rostock. Student i Uppsala 1596. Var vidlyftig, slog ut rutor i Uppsala domkyrka och relegerades. Vistades 1602 i Rostock. Blev baccalaureus och är antagligen den Sigfrid Petri som 1630 var fältpräst över de svensk-finska trupperna förlagda i Riga.  5. Östen Persson Blanchovius. Död som student.  

VIII:242 mm mm ff fm

Gunborg Sigfridsdotter . Född cirka 1540 i Närby, Norrala (X). Död efter 1597 i Ytterlännäs (Y). Petrus hustru var troligen Gunborg Sigfridsdotter från Norrala i Hälsingland, av Rålambs-släkten. Hon levde ännu 1597. En bror till Gunborg var Anders Sigfridsson, fogde och lagman. Han var en mycket mäktig man. Fogde på Stockholms slott, Överste arklimästare under nordiska 7-års kriget och lagman över hela Norrland. Han är också stamfar för Rålambs-släkten.  Enligt ett köpebrev från 1579 köper Gunborg Sigfridsdotter i Torsåkers socken, Ångermanland jord i Norrala socken av brodern Anders (Rålamb Fol.vol.180p6KB). Gunborg reser själv ned till Uppsala för att slutföra köpet. Hennes make nämns ej vid namn i köpebrevet trots att han levde. Detta är mycket ovanligt vid denna tid. Gunborg måste ha varit en självständig kvinna. Även hennes systrar Kerstin och Märit agerade mycket självständigt.  Även namnen på Petrus söner, Bryngel och Sigfrid, stöder att det är Gunborg som är Petrus hustru och därmed deras mor. Dessa namn finns i även hennes släkt. "Hustru Gunborg" står också för Petrus hemman i grannsocknen Ytterlännäs 1597, varefter sonen Bryngel tar vid.  Eventuellt kan Petrus hustru också ha varit Brita Brynjolfsdotter Folke. Hon var enligt sägen av Bure- släkten av Folkkungaätten (detta får tas med en nypa salt). Med största sanolikhet var Petrus hustru Gunborg Sigfridsdotter. (Barn VII:121, Far IX:483, Mor IX:484) Gift med föregående ana.  

Generation IX

IX:481 mm mm ff ff f

Östen Nilsson. Bonde. Död före 1565. Bonde i Lingarö, Hälsingtuna socken (X) (Barn VIII:241) Gift Barn: Petrus Oestani Blanck. Född 15.. i Lingarö Hälsingtuna (X). Död omkring 1596 i Torsöder (Y). (Se VIII:241). Örian Östensson. Knekt. Död under Nordiska sjuårskriget.. Knekt på Lingarö, Hälsingtuna (X) 1555-1556. Antagligen stupade han under det Nordiska sju-års kriget.

IX:483 mm mm ff fm f

Sigfrid Andersson. Skattebonde. Född i Hälsingland. Död mellan 1542 och 1543 i Närby, Norrala (X). Ägde gårdarna Närby 2, Ingsta, Hamre och troligen Nygården i Norrala socken. (Barn VIII:242) Gift med efterföljande ana. Barn: 1. Anders Sigfridsson-Rålamb. Fogde, lagman, överste tygmästare. Född 1527. Död 1583. Han var en mycket mäktig man. Fogde på Stockholms slott, Överste arklimästare under nordiska 7-års kriget och lagman över hela Norrland. Han är också stamfar för Rålambs-släkten. Ägde godset Bro i Bro socken. 2. Gunborg Sigfridsdotter . Född cirka 1540 i Närby, Norrala (X). Död efter 1597 i Ytterlännäs (Y). (Se VIII:242, s *). 3. Kerstin Sigfridsdotter. Änka i Närby 1, Norrala sn (X) 1588 - 1595. Fick 1584 Närby 1 som vederlag av kronan. Gården Vallen i Hälsingetuna (X), där paret bodde, brann ned och paret fick två års skattefrihet för att bygga upp den igen. I ett brev daterat den 8/2 1583 meddelar Johan III att det nyss återuppbyggda huset och två gårdar till i byn Hudik skall läggas under den under den planerade köpstaden Hudiksvall.  Kerstin Sigridsdotter beger sig därför ned till kungen i Stockholm och meddelade att hon vill ha bättre ekonomisk ersättning och anhöll om att få bo kvar på Vallen tills hon erhållit ett sådant. I Johan III svar till fogden den 12/4 1583 uppfylls hennes begäran om att få bo kvar så länge som hon anhållit om. Vidare erhöll hon sin avlidne bror Anders Sigfridssons gård Stornärby i Norrala sn (X) i vederlag. 4. Märit Sigfridsdsdotter. Bosatt på födelsegården Närby 2, Norrala sn (X) ännu 1597. Märit driver ett antal processer i tinget mot sin mäktiga bror Anders Sigfridsson som hon menar har försnillat hennes arvejord. Hennes man bonden Per Hindersson var juridiskt sett förvaltare av Märits jord och borde ha varit kärande i processerna. Han omnämns inte i lagmansprotokollen trots att han levde. 5. Bryngel Sigfridsson. Bonde. Bonde i Nygården och Hamre, Norrala sn (X). 6. Mats Sigfridsson . Bonde, nämndeman. Död troligen 1581. Bonde i Ingsta, Norrala sn (X) åtm. 1571 och 1576. Var vikarierande underlagman i Västerbotten 1578 - 1579.   

IX:484 mm mm ff fm m

Cecilia ????. Född i Hälsingland. Död mellan 1562 och 1563. Blev änka mellan 1542 och 1543. Brukande många av makens hemman i minst 20 år efter hans död. Senast känt 1563.  (Barn VIII:242) Gift med föregående ana. Del I av antavlan, generation 1 - 7 Överst på sidan

Relaterade länkar

Fler antavlor i släkten Om släkten Pettersson Om mig Om någon har ytterligare informaton som kan läggas in i antavlan ovan, det kan vara händelser som födslar, vigslar, dödsfall etc så tar jag tacksamt emot detta. Epost till mig: