Reformationen och kung Gustav I

Svenske adelsmannen Gustav Eriksson av Vasaätten lyckades driva ut danskarna från Sverige under deras ockupation av landet. Han ledde ett uppror mot danskarna, som gjorde anspråk på den svenska tronen i enlighet med Kalmarunionen. Med hjälp från Lübeck och en beväpnad bondeskara vann Gustav över danskarna. Detta krig är känt som Befrielsekriget (1521–1523). Under kriget valdes Gustav Eriksson till riksföreståndare år 1521 i Vadstena och kröntes till kung av Sverige den 6 juni 1523 i Strängnäs. Gustav I var Sveriges konung från 1523 och fram till sin död 1560. Befrielsekriget ledde till att den danske kungen Kristian II avsattes från den svenska tronen, och att Sverige slutgiltigt lämnade Kalmarunionen.

Reformationen

Reformationen, även känd som den protestantiska reformationen, var en tid av stora teologiska förändringar inom västerländsk kristendom i 1500- talets Europa som religiöst och politiskt utmanade påvedömet och den katolska kyrkans hierarki. Reformationen brukar dateras till Martin Luthers publicering av de 95 teserna 1517 mot avlatshandeln, som gav upphov till den lutherska trosinriktningen. I allmänhet hävdade reformatorerna att rättfärdiggörelsen baserades på tron på Jesus ensam och inte både på tron och välgörenhetshandlingar, som i den katolska synen, dvs. människan blir rättfärdig enbart genom tro och inte genom gärningar. Det var framför allt England, Skottland och länderna i Nordeuropa som antog den lutherska tron och därmed blev protestantiska nationer.

Reformationen i Sverige

Reformationen i Sverige avser processen hur landet, genom de två riksdagarna i Västerås 1527 och 1544, övergick från den katolska kyrkan till den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan. Reformationen inleddes när kung Gustav I (mer känd som Gustav Vasa) under Västerås riksdag 1527 genom Västerås recess lät förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins och bryta dess band med påven i Rom. Vid Uppsala kyrkomöte 1536 avskaffades den kanoniska rätten, vilket blev det slutgiltiga brottet mellan Sverige och Rom. Vid Uppsala kyrkomöte 1572 antogs den svenska kyrkoordningen, vilket kulminerade i den liturgiska striden (1574–1593). Denna avgjordes vid Uppsala kyrkomöte 1593, sammankallad av hertig Karl (senare kung Karl IX), som antog den lutherska, augsburgska trosbekännelsen. Efter hertig Karls seger i avsättningskriget mot den romersk-katolske kung Sigismund (1598–1600) ratificerades Uppsala kyrkomöte, de sista svenska katolska klostren och skolorna, kontakten med Rom upphörde, och Svenska kyrkan etablerades definitivt som en evangelisk-luthersk folkkyrka. Katolicismen skulle överges; den svenska kyrkan skulle återgå till läran i den svenska kyrkoordningen från 1571. Genom reformationen lyckades kung Gustav I eliminera kyrkan som en maktfaktor som tidigare varit ett hinder för utvecklingen av en stark statsmakt i Sverige, delvis på grund av kyrkans starka ekonomiska ställning som markägare. Gustav Vasas första direkta slag mot kyrkan var att genomdriva de beslut som fattades i Västerås riksdag 1527 (se ovan). I besluten som togs i Västerås riksdag erkändes även kungen som kyrkans överhuvud i stället för påven. När det gäller kyrkans lära fastställdes 1527 principen att Guds ord skulle predikas rent, dvs. på svenska. Den första helt svenska bibeln, Gustav Vasas bibel, publicerades 1541. Kyrkans praxis för att återspegla protestantismens inriktning förändrades inte förrän 1544. Och, som var brukligt i protestantiska länder vid den tiden, blev regenten överhuvud för den nationella kyrkan. Sverige, England, Skottland, Danmark, Finland, Norge etc. är exempel på länder som har eller har haft en statskyrka. I England i den s.k. Act of Supremacy från 1534 erkändes kungen som "only supreme head of the Church of England", dvs som den Engelska kyrkans enda överhuvud. Svenska kyrkan separerades från staten år 2000.

Reduktionen

Gustav Vasas reduktion av kyrkan ägde rum i samband med den svenska reformationen. Begreppet ”reduktion” avser den process genom vilken kronan återtar egendom som tidigare tillhört den. Efter befrielsekriget började kronan, trots kyrkans grundläggande rätt till skattebefrielse, att beskatta kyrkan. År 1527 godkände Västerås riksdag en omfattande kyrkoåtertagning, känd som Västerås recess, för att förbättra de offentliga finanserna. Befrielsekriget mot danskarna hade kostat enorma summor pengar. Kriget hade finansierats genom Lübeck, och skulden till Lübeck var enorm. Konfiskeringen av kyrkans rikedomar var ett sätt att skaffa medel för att betala skulden och återuppbygga Sverige. Reformationen och övergången till protestantismen gjorde detta möjligt. En anledning till att Gustav I krävde kyrkans egendom var således på grund av att Sverige hade blivit beroende av Lübeck, som hade stöttat landet under befrielsekriget och därmed hade stora anspråk på den svenska kronan. Dessutom hade Lübeck lyckats erhålla privilegier som gav staden kontroll över Sveriges handel. Reduktionen av kyrkans egendom och inkomster gjorde att tillgångarna ställdes till kronans förfogande, vilket gjorde det möjligt för Gustav att ge monarkin en solid ekonomisk grund. Även om monarkin genomgick en så radikal förändring under hans regeringstid, resulterade det endast i en förändring i lagens konstitutionella bestämmelser, men en mycket viktig sådan: lagen om införandet av ärftlig tronföljd (1540, 1544). Vad gäller reduktionen av kyrkans tillgångar till kronan bör det nämnas att den endast delvis förtjänar begreppet ”reduktion”, eftersom det som kronan förvärvade inte alltid tillhört den tidigare.

Motstånd

Denna utveckling skedde dock inte utan motstånd – särskilt mot reformationen, men även mot högre skatter – och kungen utmanades av flera uppror: i Dalarna 1524–1525, 1527–1528 och 1531–1533. Varje gång lyckades kungen återta kontrollen genom diplomatiska medel innan han straffade de ansvariga. Det största hotet mot kungens makt kom 1542–1543, under Dackeupproret, när bönder från Småland, Öland, östra Västergötland och södra Östergötland gjorde uppror mot kungen och under lång tid kontrollerade dessa delar av riket (med undantag för städerna Kalmar och Jönköping). I slutändan lyckades dock Gustav I återta kontrollen över dessa landskap med hjälp av legosoldater.

Sammanfattning

Den svenska reformationen ledde till att Svenska kyrkan helt bröt med den romersk-katolska kyrkan och blev en evangelisk-luthersk kyrka. Katolicismen förbjöds med andra ord helt i Sverige, och den enda tillåtna trosbekännelsen var den evangelisk-lutherska kyrkan. Det finns inga kloster i den protestantiska läran.

Relaterade länkar

• Sveriges historia, 1500- och 1600-talen • Reformationen och Gustav Vasa • Swedish history - 1700s • Swedish history - 1800s • Sveriges historia, 1900-talet • Kolonin Nya Sverige i Nordamerika • Häxprocesserna i Sverige • Indelningsverket • Svenska skolans historia • Bankernas historia • Vårt gamla myntsystem • Polisväsendet förr • Fattigvård i gamla tider • Sjukdomar och sjukvård förr • Svenska kyrkans organisation • De många svenska krigen

Källor

• Wikipedia • Svenska krig 1521 – 1814. Ulf Sundberg, 1998 • Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814, Ulf Sundberg, 1997 • Ånga och Dynamit, Historien om Sverige, Herman Lindqvist, 1999 • När Sverige blev stormakt, Historien om Sverige, Herman Lindqvist, 1994 • Ofredsår, Peter Englund, 1993 • Trolldomsprocesserna i Sverige av Bengt Ankarloo, 1996. Överst på sidan