Copyright © Hans Högman 2020-04-03
De svenska
landskapsvapnen
Historik
Gustav Vasas begravningståg 1560
Bakgrunden till de svenska landskapsvapnen är inte
helt känd. Däremot vet man när de användes för
första gången. Det var vid Gustav Vasas
begravningståg år 1560. Då red 24 unga adelsmän,
en för varje landskap, i begravningståget med var
sin fana prydd med ett vapen som var och en
representerade ett landskap i det svenska riket. Det
finns inga avbildningar av dessa fanor med de är
mycket väl beskrivna vilket gör att var och en av
landskapsvapnen går att identifiera.
Landskapsvapnen finns på teckningar först från
slutet av 1500-talet.
Motiven i landskapsvapnen
Motiven i landskapsvapnen skiljer sig åt men det
finns en grupp av vapen som direkt avspeglar vad
som var vanligt i Centraleuropa; lejon, drakar, gripar
och örnar. De landskapsvapen som följer detta bruk
är Västergötlands lejon, Östergötlands drake,
Södermanlands grip, Smålands lejon och Värmlands
örn.Även Upplands glob samt pilarna, rosorna och
kronan i Närkes och Dalarnas vapen tillhör denna
grupp.
En helt annan grupp av landskapsvapen har en mer
lokal prägel med anknytning till dessa landskaps
näringar och djurliv. Exempel på förekomst av dessa
i vapnen är bergsbruket i Västmanland,
boskapsskötseln i Dalsland, laxfisket i
Ångermanland, hjortarna på Öland, Älgarna i
Gästrikland, Hälsinglands getabock och
Västerbottens renar.Medelpads vapen kan tolkas
som landet mellan de två älvarna Ljungan och
Indalsälven.
Finland var en svensk landsdel fram till 1809 och
några av dess landskap fanns representerade i
Gustav Vasas begravningståg.
Lappland var på Gustav Vasas tid ännu inte en fullt
integrerade del av Sverige. Det blev landskapet förs
under Gustav Vasas son Karl IX:s tid då en aktiv
kolonisering av Lappland ägde rum. Lappland var
därför representerad i Karl IX:s begravningståg år
1612.
Landskap som tillfördes Sverige efter fredssluten
med Danmark 1645 och 1658 fick landskapsvapen i
samband med Karl X Gustavs begravning 1660.
Exempel på dessa landskap är Blekinge, Skåne,
Halland, Bohuslän och Jämtland.
Vissa landskapsvapen har anor som går längre
tillbaka än 1560 eftersom de tidigare har använts
som sigill. Dessa är Gotlands vapen som är känt från
1280, Dalarnas som är känt från 1525 och Skånes
vapen från 1437.
Härjedalens status som landskap var osäker i början
och dess sigill som är känt från 1647 fanns inte med
bland landskapsvapnen vid Karl X Gustavs
begravning. Det var först under 1700-talet som även
Härjedalens vapen fick plats bland de övriga
landskapsvapnen.
Förändringar i landskapsvapnen
De flesta landskapsvapnen har genomgått
vapenrevisoner sedan dess. Smålands vapen var
från början ett armborst i fält av guld, med röda
rosor på var sida. I Skånes landskapsvapen
ändrades kronans färg från guld till blå så sent som
1939. Andra landskap som fått sina vapen ändrade
är Värmland och några av de norrländska
landskapen. Lapplands vapen ändrades så sent som
1949.
Norrbotten, som först under 1900-talet började
uppfattas som ett eget landskap, fick dock inte sitt
landskapsvapen fastställt förrän 1995.
Länsvapnen
Motiven i landskapsvapnen ingår i länsvapnen och
utgör också motiv på landskapsflaggor.
När län och landskap sammanfaller är vapnen ofta
desamma. Då ett län omfattar flera landskap eller
delar av flera landskap, ingår ofta flera
landskapsvapen i länsvapnet.
Kontroll av landskapsvapnen
Användning och registrering av statliga vapen såsom
landskapsvapen styrs av Patent- och
registreringsverket. Behörig länsstyrelse i fråga om
landskapsvapen är den länsstyrelse som har sitt
säte inom landskapet eller länsstyrelsen i det län
som innehåller den största delen av landskapet.
Riksarkivet har hand om statens heraldiska
verksamhet och genom sin heraldiska nämnd ser
riksarkivet till att vapen eller heraldiska emblem
som syftar på staten eller statsmyndigheterna utförs
i enlighet med heraldiska normer.
Bilder på landskapsvapnen
Källor
•
Wikipedia
•
Populär Historia, 10/2016