Generalmönsterrulla (GMR) från 1845, Södermanlands regemente
A General Muster Roll from 1845, Södermanland RegimentFöljande GMR är från en generalmönstring som hölls den 7 juli 1845 med Södermanlands regemente (infanteriregemente).
Allmänt
En generalmönstring var en inventering av regementet och ger en statusbild av hur regementet var sammansatt både vad avser personal och utrustning (vid kavalleriet även hästarna) vid ett visst datum då regementet mönstrades. Vid varje generalmönstring nedtecknades allt noggrant i en sk. generalmönsterrulla.Bilden till höger visar en generalmönstring.I början av generalmönsterrullorna finns först av allt en text om själva mönstringen och innehåller information om vem som var mönsterherre, var och när mönstringen hölls. Som vi ser nedan hölls denna generalmönstring av Södermanlands regemente den 7 juli 1845. Naturligtvis har utseendet på generalmönsterrullor varierat över åren.Generalmönsterrullor fördes för varje regemente och upprättades vid varje generalmönstring av regementet. Normalt skulle en regemente mönstras vart 3:e år.
Innehåll (klicka på önskat avsnitt i den grå listen):
Källreferenser
1.Generalmönsterrulla för Södermanlands regemente 160 (1845-1845) från den 7/7 1845 2.Generalmönsterrulla för Södermanlands regemente 163 (1855-1855) från den 11/6 1855.3.Generalmönsterrulla för Närke-Värmlands regemente 190 (1785-1785) från den 30/6 1785.
Texten ovan lyder:Generalmönsterrulla för no 10 Kongl. Södermanlands Regementes Stab vid generalmönstringen den 7 juli 1845 som förrättades av generallöjtnanten, fd. statsrådet, generalbefälhavaren för 4:e militärdistriktet, fd. 1:e adjutanten hos Högst Salig Hans Majistät Konung Carl XIV Johan, kommendören av Kongl Svärdsorden med stora korset, riddaren av Kongl. Svärdsorden med stora korset, 2:a klassen, Högvälborne Friherre Carl Arvid Lovisin biträdd av den tillförordnade generalmönsterkommissarien protokollssekreteraren Herr Jakob Axel Torenstedt. Generallöjtnant och friherre Carl Arvid Lovisin levde mellan 1772 och 1847.Ogift. Se vidare hans biografi.Generalmönstringen har undertecknats av både generalmönsterherren Lovisin samt av generalmönsterkommissarien Torenstedt. Se nedan:
Regementsstaben
Först generalmönsterrullan listas alla medlemmar av regementsstaben. Den föregås av ett inledningsblad enligt nedan.
Därefter listas officerarna i regementsstaben, dvs. vanligen alla officerare över kompanichefs grad.
Bilden ovan visar början på uppräkningen av de officerare som ingick i regementsstaben. I första kolumnen anges "Grad", dvs. officerens tjänstegrad. Därefter kommer "Lön" som anger vilken tjänsteställning officeren hade, dvs. för vilken befattning uppehöll han sin lön. I tredje kolumnen "Namn" kommer så officerens namn.I exemplet ovan ser vi att den förste officeren i listan ovan var överste (tjänstegrad) och hade en tjänsteställning som regementschef. Därefter kommer hans namn vilket är Carl Ulric Kuylenstierna, som var Södermanlands regementes chef 1837 - 1856. Till höger om namnet finns hans ålder och tjänsteår vilket är 57 år respektive 37 tjänsteår.Näste officer att bli uppräknad är överstelöjtnanten. Vilka officerare man ser i staben beror på från vilken tidsepok generalmönster rullan är.Följande officerare finns uppräknade för regementsstaben vid Södermanlands regementes generalmönstring 1845:•Överste•Överstelöjtnant•1. major•2. major•3. major•Regementskvartermästare (kaptens tjänstegrad)•1. Adjutant (löjtnants tjänstegrad)•2. Adjutant (löjtnants tjänstegrad)•Regementspastor•Auditör•Vice Auditör (utan lön)•Regementspastor•Regementsläkare•Bataljonsläkare•Bataljonsläkare•Regementsskrivare•Regementskommissarie•Mönsterskrivare•Mönsterskrivare•1:e Bataljonsadjutant (fanjunkares tjänstegrad)•2:e Bataljonsadjutant (furirs tjänstegrad)•Regementsväbel (fanjunkares tjänstegrad)•Pistolsmed•Stockmakare *•Musikdirektör•Regementstrumslagare (fanjunkares tjänstegrad)•Fältmusikant (fanjunkares tjänstegrad)•Fältmusikant (underofficer, 9 st)* Stockmakare var de hantverkare som tillverkade stockar, dvs kolvar till handeldvapen som gevär och pistoler. De var oftast civilanställda militärer. Själva vapnen gjordes av vapensmeder medan stocken tillverkades av stockmakare.De tjänstegrader som räknas upp nedan är tagna från Närke-Värmlands regementes generalmönsterrulla från juni 1785.I denna rulla fanns följande officerskategorier uppräknade:•Överste•Överstelöjtnant•Premiärmajor•Sekundmajor•Regementskvartermästare (ofta med kaptens tjänstegrad)•Premiäradjutant•Sekondadjutant•Tredje adjutant•Auditör•Regementspastor•Första bataljonspredikant•Andra bataljonspredikant•Regementsbarberare•Regementsskrivare•Vice auditör•Extra ordinarie bataljonspredikanter, 5 st•Fältskärsgesäller, 3 st•Regementstrumslagare•Profosser, första, andra och tredje (3 st)
Regemetschefen underskrift
Sist i sammanställningen av regementsstaben finns regementscheftens underskrift.
Ovan ser vi överste Carl Kuylenstiernas underskrift.
Kompanibefälen
Efter regementsstaben kommer respektive kompani med dess befäl och manskap. Per kompani kommer först befälet och sen manskapet. Framför varje kompani finns ett inledningsblad som anger vilket kompani som följande befäl och soldater tillhör. Ett infanteriregemente hade normalt 8 kompanier.Se nedan:
Ovan syns inledningen för Livkompaniet.Därefter kommer uppräkningen av kompanibefälen.
Bilden ovan visar början på uppräkningen av kompanibefälen i Livkompaniet. I första kolumnen anges "Grad", dvs. befälen tjänstegrader. Därefter kommer "Lön" som anger vilken tjänsteställning befälet hade, dvs. för vilken befattning uppehöll han sin lön. I tredje kolumnen "Namn" kommer så befälets namn.I exemplet ovan ser vi att det första befälet var en officer, nämligen kapten och hade en tjänsteställning som kapten, dvs. kompanichef. Därefter kommer hans namn, vilket är Friherre Christian Georg Lovisin, kapten vid livkompaniet. Som vi ser har han samma släktnamn som generalmönsterherren dvs den adliga ätten Lovisin (no 88).Kapten C. G. Lovisin levde mellan 1803 och 1851.Näste officer i listan är löjtnanten vid livkompaniet, Friherre Carl Johan Georg af Schmidt.Uppställningen av kompanibefälet ser likadan ut som regementsstaben.Vilka kompanibefäl man ser i listan beror på från vilken tidsepok generalmönster rullan är.Följande kompanibefäl finns uppräknade för livkompaniet vid Södermanlands regementes generalmönstring 1845:
Livkompaniet (1:a kompaniet):•Kapten•Löjtnant 1•Löjtnant 2•Underlöjtnant•Underlöjtnant (utan lön)•Fänrik•Fanjunkare•Sergeant 1•Sergeant 2•Furir 1•Furir 2•Furir (4 st utan lön)•Korpraler (6 st)•Trumslagare, 3 st (rotelön)•Spel i nummer, 2 st (rorelön)
Gripsholms kompani (8:e kompaniet):•Kapten•Löjtnant 1•Löjtnant 2•Underlöjtnant•Fanjunkare•Sergeant 1•Sergeant 2•Furir 1•Furir 2•Korpraler (6 st)•Trumslagare, 3 st (rotelön)•Spel i nummer, 2 st (rorelön)
Ovan, som ser hade Livkompaniet fler befäl än Gripsholms kompani.Nedan:De tjänstegrader som räknas upp nedan är tagna från Närke-Värmlands regementes generalmönsterrulla från juni 1785.I denna rulla fanns följande kompanibefälskategorier uppräknade,Närke-Värmlands regemente 1785:
Den ordning som kompanierna räknas upp på varierar. Först kommer dock alltid livkompaniet. Därefter vanligen överstelöjtnantens kompani respektive majorens kompani. Men det kan variera från en generalmönstring till en annan.
Soldaterna
Efter kompaniets befäl kommer de i kompaniet ingående manskapet. Manskapet är uppräknade i rotenummerordning (kompaninummerordning). Det finns två serier med rotenummer, en inom regementet och en inom kompaniet.Nedan visas början på manskapets uppräkning, vänstra sidan:
Bilden ovan visar början på uppräkningen av manskapet (Corporaler och Soldater), vänstra sidan. De två kolumnerna längst till vänster är de två nummerserierna. av rotarna/soldaterna. Den längst till vänster är regementsserien (vanligen 1 - 1200) och den näst längst till vänster är kompaninummerserien (vanligen 1 - 150). Därefter kommer en kolumn med rotens namn. Den fjärde kolumnen innehåller soldaternas namn inklusive födelseort (oftast bara landskap).Efter soldatens namn kommer en kolumn som anger soldatens ålder och därefter en kolumn som anger antal tjänsteår. Nästkommande två kolumner har med soldatens längd att göra. Längden angavs i fot och tum. För kavalleriregementena tas även hästarna upp i GMR.Exemplet ovan är från livkompaniet, Södermanlands regemente. Livkompaniet är detsamma som första kompaniet och för detta kompani är därför regementsnummerserien är lika med kompaninummerserien. Som vi ser ovan var soldat nr 1 vid livkompaniet Pehr Gran vid Hönstorps rote (Stora Malms socken). Han är född i Södermanland (Sörml).Det är kompaninummerserien som anges i Grills verk.
Korpralskap
Soldaterna i ett kompani indelades i olika korpralskap. I ett regemente med 1200 soldater organiserad på 8 kompanier (150 man per kompani), som Södermanlands regemente var, innehöll varje korpralskap en korpral och 24 soldater. Totalt fanns då 6 korpralskap per kompani. Soldaterna i exemplet ovan ingick i första korpralskapet (1sta Corpralskapet).Nedanstående bild visar samma del av rullan som ovan men med kolumnerna på högra sidan.
Bilden ovan visar början på uppräkningen av manskapet, högra sidan. Högra sidan börjar med en kolumn som anger om soldaten var gift eller ogift. Därefter brukat det komma en eller två kolumner medanteckningar (annotationer). Första anteckningskolumnen innehåller uppgifter om föregående generalmönstring och den sista anteckningskolumnen innehåller uppgifter om den pågående generalmönstringen.Soldaten i exemplet ovan, Pehr Gran, är 42 år gammal och har tjänstgjort i 20 år. Han är 5 fot 11 tum lång och är gift. Vidare var han närvarande både vid föregående mönstring och vid den pågående mönstringen (se noteringen "presens" i anteckningskolumnerna). Om han var 42 år gammal år 1845 bör han ha varit född 1803.Vidare studier av Pehr Gran ger följande information om honom i GMR 1855:Född 11/5 1803, antagen som soldat den 29/3 1825, avgick som soldat 11/6 1855 efter 30 år i tjänst.I GMR 1855 begär han och får såsom oduglig till krigstjänst avsked med anmälan till underhåll. Tjänt utmärkt väl. Han var då 52 år och hade tjänat i 30 år.
Kompanichefens underskrift
I slutet på respektive kompani i generalmönsterrullan finns kompanichefens underskrift.
Här ser vi kompanichefern för livkompaniet kapten Christian Georg Lovisin underteckning tillsammans med datum och plats, dvs generalmönstringsplatsen Malma Hed den 7 juli 1845.
Utrustning
I slutet av generalmönsterrullan finns en förteckning av soldaternas utrustning: uniformer, persedlar, vapen etc och dess skick. Dessa uppgifter kan även finnas efter respektive kompani.Vidare finns en uppräkning av alla detaljer som ingick i trossen. En del av dessa uppgifter kan vara intressanta att läsa, exempelvis vad som ingick fältskärens utrustning.Det finns även en del statistik, räkenskaper samt en uppräkning av gratialister (årligt underhåll).
Sammanställning av en generalmönsterrulla
IngressenRegementsstabenUppräkning av officerarna i regementsstabenFörsta kompanietKompanibefälen i första kompanietManskapet (korpraler och soldater) i första kompaniet (1 - 150)normalt 150 st per kompaniAndra kompanietKompanibefälen i andra kompanietManskapet (korpraler och soldater) i andra kompaniet (151 - 300)normalt 150 st per kompaninnn kompanietKompanibefälen i nnn kompanietManskapet (korpraler och soldater)normalt 150 st per kompaniUtrustningUniformer, persedlar, vapenDetaljer som ingick i trossenStatistik, räkenskaper, uppräkning av gratialister
Biografi över Generallöjtnant och Friherre Carl Arvid Lovisin (1772–1847)
Carl Lovisin deltog i krigen i Finland 1790 och Pommern 1805 samt i flera landstigningsförsök på den finska kusten 1808. Ehuru ännu blott major förde han befälet över Svea livgarde i striden vid Sävar 1809, och på grund av där visat mod och beslutsamhet blev han 1810 riddare av svärdsordens stora kors. Vid Fersenska mordet 1810 var Lovisin med en bataljon av Svea livgarde på Riddarhustorget utan att göra mer än ansatser att försvara riksmarskalken mot folkmassan. Han blev 1812 överste i armén, deltog i slagen vid Gross-Beeren och Leipzig 1813 och fälttåget mot Norge 1814, var 1815–37 J A Sandels’ efterträdare som sekundchef för Svea livgarde och 1818–38 överkommendant i Stockholm samt blev generalmajor 1818, generallöjtnant 1836 och generalbefälhavare i sjätte militärdistriktet (Jämtl, Vnl, Vb o Nb) 1837. Lovisin stod Karl XIV Johan nära och blev 1843 statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet. Hans utnämning gjordes mot reservationer från två statsråd (Heckscher) och klandrades av oppositionen, då han – ehuru ”känd och aktad som en hederlig man” – ansågs ”sakna den bildning och de administrativa egenskaper som befattningen kräver” (Leijonhufvud). Efter Karl Johans död fick han avsked 1844 och blev den nye konungens efterträdare som generalbefälhavare i fjärde militärdistriktet (Sthlm, Sth, Upps, Söd o Vm). Några fullmakter för Lovisin finns i den Kalmbergska autografsamlingen i NordM. Då han dog ogift, ärvdes Brandalsund av hans yngre bror Adolf Axel Lovisin (1786–1856). Källa: Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), band 24.
A General Muster Roll from 1845, Södermanland RegimentFöljande GMR är från en generalmönstring som hölls den 7 juli 1845 med Södermanlands regemente (infanteriregemente).
Allmänt
En generalmönstring var en inventering av regementet och ger en statusbild av hur regementet var sammansatt både vad avser personal och utrustning (vid kavalleriet även hästarna) vid ett visst datum då regementet mönstrades. Vid varje generalmönstring nedtecknades allt noggrant i en sk. generalmönsterrulla.Bilden till höger visar en generalmönstring.I början av generalmönsterrullorna finns först av allt en text om själva mönstringen och innehåller information om vem som var mönsterherre, var och när mönstringen hölls. Som vi ser nedan hölls denna generalmönstring av Södermanlands regemente den 7 juli 1845. Naturligtvis har utseendet på generalmönsterrullor varierat över åren.Generalmönsterrullor fördes för varje regemente och upprättades vid varje generalmönstring av regementet. Normalt skulle en regemente mönstras vart 3:e år.
Ingressen till
generalmönsterrullan
Generalmönsterrulla, 1845
Texten ovan lyder:Generalmönsterrulla för no 10 Kongl. Södermanlands Regementes Stab vid generalmönstringen den 7 juli 1845 som förrättades av generallöjtnanten, fd. statsrådet, generalbefälhavaren för 4:e militärdistriktet, fd. 1:e adjutanten hos Högst Salig Hans Majistät Konung Carl XIV Johan, kommendören av Kongl Svärdsorden med stora korset, riddaren av Kongl. Svärdsorden med stora korset, 2:a klassen, Högvälborne Friherre Carl Arvid Lovisin biträdd av den tillförordnade generalmönsterkommissarien protokollssekreteraren Herr Jakob Axel Torenstedt. Generallöjtnant och friherre Carl Arvid Lovisin levde mellan 1772 och 1847.Ogift. Se vidare hans biografi.Generalmönstringen har undertecknats av både generalmönsterherren Lovisin samt av generalmönsterkommissarien Torenstedt. Se nedan:
Regementsstaben
Först generalmönsterrullan listas alla medlemmar av regementsstaben. Den föregås av ett inledningsblad enligt nedan.
Därefter listas officerarna i regementsstaben, dvs. vanligen alla officerare över kompanichefs grad.
Bilden ovan visar början på uppräkningen av de officerare som ingick i regementsstaben. I första kolumnen anges "Grad", dvs. officerens tjänstegrad. Därefter kommer "Lön" som anger vilken tjänsteställning officeren hade, dvs. för vilken befattning uppehöll han sin lön. I tredje kolumnen "Namn" kommer så officerens namn.I exemplet ovan ser vi att den förste officeren i listan ovan var överste (tjänstegrad) och hade en tjänsteställning som regementschef. Därefter kommer hans namn vilket är Carl Ulric Kuylenstierna, som var Södermanlands regementes chef 1837 - 1856. Till höger om namnet finns hans ålder och tjänsteår vilket är 57 år respektive 37 tjänsteår.Näste officer att bli uppräknad är överstelöjtnanten. Vilka officerare man ser i staben beror på från vilken tidsepok generalmönster rullan är.Följande officerare finns uppräknade för regementsstaben vid Södermanlands regementes generalmönstring 1845:•Överste•Överstelöjtnant•1. major•2. major•3. major•Regementskvartermästare (kaptens tjänstegrad)•1. Adjutant (löjtnants tjänstegrad)•2. Adjutant (löjtnants tjänstegrad)•Regementspastor•Auditör•Vice Auditör (utan lön)•Regementspastor•Regementsläkare•Bataljonsläkare•Bataljonsläkare•Regementsskrivare•Regementskommissarie•Mönsterskrivare•Mönsterskrivare•1:e Bataljonsadjutant (fanjunkares tjänstegrad)•2:e Bataljonsadjutant (furirs tjänstegrad)•Regementsväbel (fanjunkares tjänstegrad)•Pistolsmed•Stockmakare *•Musikdirektör•Regementstrumslagare (fanjunkares tjänstegrad)•Fältmusikant (fanjunkares tjänstegrad)•Fältmusikant (underofficer, 9 st)* Stockmakare var de hantverkare som tillverkade stockar, dvs kolvar till handeldvapen som gevär och pistoler. De var oftast civilanställda militärer. Själva vapnen gjordes av vapensmeder medan stocken tillverkades av stockmakare.De tjänstegrader som räknas upp nedan är tagna från Närke-Värmlands regementes generalmönsterrulla från juni 1785.I denna rulla fanns följande officerskategorier uppräknade:•Överste•Överstelöjtnant•Premiärmajor•Sekundmajor•Regementskvartermästare (ofta med kaptens tjänstegrad)•Premiäradjutant•Sekondadjutant•Tredje adjutant•Auditör•Regementspastor•Första bataljonspredikant•Andra bataljonspredikant•Regementsbarberare•Regementsskrivare•Vice auditör•Extra ordinarie bataljonspredikanter, 5 st•Fältskärsgesäller, 3 st•Regementstrumslagare•Profosser, första, andra och tredje (3 st)
Regemetschefen underskrift
Sist i sammanställningen av regementsstaben finns regementscheftens underskrift.
Ovan ser vi överste Carl Kuylenstiernas underskrift.
Kompanibefälen
Efter regementsstaben kommer respektive kompani med dess befäl och manskap. Per kompani kommer först befälet och sen manskapet. Framför varje kompani finns ett inledningsblad som anger vilket kompani som följande befäl och soldater tillhör. Ett infanteriregemente hade normalt 8 kompanier.Se nedan:
Ovan syns inledningen för Livkompaniet.Därefter kommer uppräkningen av kompanibefälen.
Bilden ovan visar början på uppräkningen av kompanibefälen i Livkompaniet. I första kolumnen anges "Grad", dvs. befälen tjänstegrader. Därefter kommer "Lön" som anger vilken tjänsteställning befälet hade, dvs. för vilken befattning uppehöll han sin lön. I tredje kolumnen "Namn" kommer så befälets namn.I exemplet ovan ser vi att det första befälet var en officer, nämligen kapten och hade en tjänsteställning som kapten, dvs. kompanichef. Därefter kommer hans namn, vilket är Friherre Christian Georg Lovisin, kapten vid livkompaniet. Som vi ser har han samma släktnamn som generalmönsterherren dvs den adliga ätten Lovisin (no 88).Kapten C. G. Lovisin levde mellan 1803 och 1851.Näste officer i listan är löjtnanten vid livkompaniet, Friherre Carl Johan Georg af Schmidt.Uppställningen av kompanibefälet ser likadan ut som regementsstaben.Vilka kompanibefäl man ser i listan beror på från vilken tidsepok generalmönster rullan är.Följande kompanibefäl finns uppräknade för livkompaniet vid Södermanlands regementes generalmönstring 1845:
Ovan, som ser hade Livkompaniet fler befäl än Gripsholms kompani.Nedan:De tjänstegrader som räknas upp nedan är tagna från Närke-Värmlands regementes generalmönsterrulla från juni 1785.I denna rulla fanns följande kompanibefälskategorier uppräknade,Närke-Värmlands regemente 1785:
Den ordning som kompanierna räknas upp på varierar. Först kommer dock alltid livkompaniet. Därefter vanligen överstelöjtnantens kompani respektive majorens kompani. Men det kan variera från en generalmönstring till en annan.
Soldaterna
Efter kompaniets befäl kommer de i kompaniet ingående manskapet. Manskapet är uppräknade i rotenummerordning (kompaninummerordning). Det finns två serier med rotenummer, en inom regementet och en inom kompaniet.Nedan visas början på manskapets uppräkning, vänstra sidan:
Bilden ovan visar början på uppräkningen av manskapet (Corporaler och Soldater), vänstra sidan. De två kolumnerna längst till vänster är de två nummerserierna. av rotarna/soldaterna. Den längst till vänster är regementsserien (vanligen 1 - 1200) och den näst längst till vänster är kompaninummerserien (vanligen 1 - 150). Därefter kommer en kolumn med rotens namn. Den fjärde kolumnen innehåller soldaternas namn inklusive födelseort (oftast bara landskap).Efter soldatens namn kommer en kolumn som anger soldatens ålder och därefter en kolumn som anger antal tjänsteår. Nästkommande två kolumner har med soldatens längd att göra. Längden angavs i fot och tum. För kavalleriregementena tas även hästarna upp i GMR.Exemplet ovan är från livkompaniet, Södermanlands regemente. Livkompaniet är detsamma som första kompaniet och för detta kompani är därför regementsnummerserien är lika med kompaninummerserien. Som vi ser ovan var soldat nr 1 vid livkompaniet Pehr Gran vid Hönstorps rote (Stora Malms socken). Han är född i Södermanland (Sörml).Det är kompaninummerserien som anges i Grills verk.
Korpralskap
Soldaterna i ett kompani indelades i olika korpralskap. I ett regemente med 1200 soldater organiserad på 8 kompanier (150 man per kompani), som Södermanlands regemente var, innehöll varje korpralskap en korpral och 24 soldater. Totalt fanns då 6 korpralskap per kompani. Soldaterna i exemplet ovan ingick i första korpralskapet (1sta Corpralskapet).Nedanstående bild visar samma del av rullan som ovan men med kolumnerna på högra sidan.
Bilden ovan visar början på uppräkningen av manskapet, högra sidan. Högra sidan börjar med en kolumn som anger om soldaten var gift eller ogift. Därefter brukat det komma en eller två kolumner medanteckningar (annotationer). Första anteckningskolumnen innehåller uppgifter om föregående generalmönstring och den sista anteckningskolumnen innehåller uppgifter om den pågående generalmönstringen.Soldaten i exemplet ovan, Pehr Gran, är 42 år gammal och har tjänstgjort i 20 år. Han är 5 fot 11 tum lång och är gift. Vidare var han närvarande både vid föregående mönstring och vid den pågående mönstringen (se noteringen "presens" i anteckningskolumnerna). Om han var 42 år gammal år 1845 bör han ha varit född 1803.Vidare studier av Pehr Gran ger följande information om honom i GMR 1855:Född 11/5 1803, antagen som soldat den 29/3 1825, avgick som soldat 11/6 1855 efter 30 år i tjänst.I GMR 1855 begär han och får såsom oduglig till krigstjänst avsked med anmälan till underhåll. Tjänt utmärkt väl. Han var då 52 år och hade tjänat i 30 år.
Kompanichefens underskrift
I slutet på respektive kompani i generalmönsterrullan finns kompanichefens underskrift.
Här ser vi kompanichefern för livkompaniet kapten Christian Georg Lovisin underteckning tillsammans med datum och plats, dvs generalmönstringsplatsen Malma Hed den 7 juli 1845.
Utrustning
I slutet av generalmönsterrullan finns en förteckning av soldaternas utrustning: uniformer, persedlar, vapen etc och dess skick. Dessa uppgifter kan även finnas efter respektive kompani.Vidare finns en uppräkning av alla detaljer som ingick i trossen. En del av dessa uppgifter kan vara intressanta att läsa, exempelvis vad som ingick fältskärens utrustning.Det finns även en del statistik, räkenskaper samt en uppräkning av gratialister (årligt underhåll).
Sammanställning av en
generalmönsterrulla
IngressenRegementsstabenUppräkning av officerarna i regementsstabenFörsta kompanietKompanibefälen i första kompanietManskapet (korpraler och soldater) i första kompaniet (1 - 150)normalt 150 st per kompaniAndra kompanietKompanibefälen i andra kompanietManskapet (korpraler och soldater) i andra kompaniet (151 - 300)normalt 150 st per kompaninnn kompanietKompanibefälen i nnn kompanietManskapet (korpraler och soldater)normalt 150 st per kompaniUtrustningUniformer, persedlar, vapenDetaljer som ingick i trossenStatistik, räkenskaper, uppräkning av gratialister
Biografi över Generallöjtnant och
Friherre Carl Arvid Lovisin
(1772–1847)
Carl Lovisin deltog i krigen i Finland 1790 och Pommern 1805 samt i flera landstigningsförsök på den finska kusten 1808. Ehuru ännu blott major förde han befälet över Svea livgarde i striden vid Sävar 1809, och på grund av där visat mod och beslutsamhet blev han 1810 riddare av svärdsordens stora kors. Vid Fersenska mordet 1810 var Lovisin med en bataljon av Svea livgarde på Riddarhustorget utan att göra mer än ansatser att försvara riksmarskalken mot folkmassan. Han blev 1812 överste i armén, deltog i slagen vid Gross-Beeren och Leipzig 1813 och fälttåget mot Norge 1814, var 1815–37 J A Sandels’ efterträdare som sekundchef för Svea livgarde och 1818–38 överkommendant i Stockholm samt blev generalmajor 1818, generallöjtnant 1836 och generalbefälhavare i sjätte militärdistriktet (Jämtl, Vnl, Vb o Nb) 1837. Lovisin stod Karl XIV Johan nära och blev 1843 statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet. Hans utnämning gjordes mot reservationer från två statsråd (Heckscher) och klandrades av oppositionen, då han – ehuru ”känd och aktad som en hederlig man” – ansågs ”sakna den bildning och de administrativa egenskaper som befattningen kräver” (Leijonhufvud). Efter Karl Johans död fick han avsked 1844 och blev den nye konungens efterträdare som generalbefälhavare i fjärde militärdistriktet (Sthlm, Sth, Upps, Söd o Vm). Några fullmakter för Lovisin finns i den Kalmbergska autografsamlingen i NordM. Då han dog ogift, ärvdes Brandalsund av hans yngre bror Adolf Axel Lovisin (1786–1856). Källa: Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), band 24.
Källreferenser
1.Generalmönsterrulla för Södermanlands regemente 160 (1845-1845) från den 7/7 1845 2.Generalmönsterrulla för Södermanlands regemente 163 (1855-1855) från den 11/6 1855.3.Generalmönsterrulla för Närke-Värmlands regemente 190 (1785-1785) från den 30/6 1785.
