Copyright © Hans Högman 2019-10-17
Regementet under det äldre
indelningsverket
1500-tal
Under Gustav Vasa
organiserades Sveriges försvar
i sk fänikor. På mötet i Arboga
1536 beslutades att ett
starkare rytteri skulle sättas
upp i landskapen och på
riksdagen i Västerås 1544
beslutades att uppbådande av
bondefolket skulle rullföras för framtida rekrytering
vilket ledde till uppsättandet av fänikor.
Varje landsdel skulle i förhållande till folkmängden
ställa upp ett visst antal knektar. Exempelvis kunde
var 10:e man i aktiv ålder tas ut till soldattjänst.
Bilden till höger visar regementens fana.
Efter Gustav Vasas frihetskrig, då han avskedat sitt
tyska krigsfolk, uppsattes en ständig fänika i
Södermanland liksom i de flesta andra landskap.
Dess förste chef var Johan Thomas Roos. Han
efterträddes 1557 av Nils Helsing.
Det bildades senare två stycken Södermanlands
fänikor, en norra och en södra. Under Erik XIX:s
tid fanns till och med tre fänikor i Södermanland;
Rekarne-, Gripsholms- och Nyköpings fänikor.
Under 1560-talet var Bengt Nilsson chef över
Nyköpings fänika och Tönne Olsson över Rekarnes
fänika och de deltog i strider under denna tid.
Ur administrativ synvinkel var det dock mer
praktiskt att hålla ihop soldaterna från ett helt
hertigdöme. Hertig Karls hertigdöme omfattade
större delen av Södermanland, Närke och Värmland
(plus några socknar i norra Västergötland). Det
bildades nu ett storregemente, ofta kallad
Södermanlands storregemente, som bestod av
knektar från hela hertigdömet.
År 1577 fanns en gemensam befälhavare över
fänikorna i hertigdömet, överste Jürgen Ladow von
Berlin. Han efterträddes 1598 av överste Samuel
Nilsson Roos.
1600-tal
År 1614 övertar Hertig Carl Filip det forna Karl IX:s
hertigdöme och blir nu chef och överste över allt
fotfolk i hertigdömet. År 1617 minskas antalet
fänikor i Södermanland till 2 omfattande 600 man
(tidigare 1000 man). Vid denna tid börjar man även
att använda benämningen kompani i stället för
fänika.
År 1622, efter Hertig Carl Filips död, blir skotten
Alexander Lesslie chef över hertigdömets fotfolk
(storregementet). Enligt 1623-års organisationsplan
omfattade hertigdömets fotfolk ett storregemente
på 24 kompanier om 3600 man. Samtidigt var
storregementet indelat i 3 mindre fältregementen,
Södermanlands-, Närkes- och Värmlands regemente.
Under Gustav II Adolf regeringstid (ung. 1627)
delades storregementet i två
landskapsregementen, Närke-Värmlands
regemente och Södermanlands regemente.
Regementschef i Södermanland var då Erik Eriksson
Rynning. Han fick år 1624 uppdraget att organisera
det nya regementet.
Denna omorganisation godkändes senare i 1634-
års regeringsform. Södermanlands regemente
behöll sedan denna indelning som
landskapsregemente under hela indelningsverket.
Det sätt som soldaterna rekryterades på fram, dvs
utskrivningar, ändrades då det yngre
indelningsverket tog form. Allmogen fick nu skriva
kontrakt med kronan där man förband sig att hålla
ett visst antal fotsoldater mot att man själv fick
frihet från utskrivning.
Denna rotering skiljer sig från det äldre
indelningsverket genom just friheten från
utskrivning.
Södermanlands regemente bestod nu av
regementschef (överste) med en stab och 8
kompanier med en kapten som kompanichef plus
kompanibefäl och 125 meniga per kompani. Varje
kompani var i sin tur indelade i 6 korpralskap om
vardera 24 soldater. Varje korpralskap var sen
indelade i rotar om 6 man.
De 8 kompanierna var i sin tur indelade i två
skvadroner (senare bataljoner) med 4 kompanier i
varje skvadron.
Under perioden 1627 - 1683 varierade dock antalet
kompanier i Södermanlands regemente, från 8 upp
till 13 kompanier.
Förutom detta infanteriregemente fanns i
Södermanland även ett värvat kavalleri regemente
samt indelta båtsmän.
Uniformerna
Innan enhetsuniformen infördes i slutet av 1600-
talet hade varje regemente sina egna färger på
uniformerna.
Södermanlands regementes uniform var vid
denna tid gul med blå ärmuppslag. Se bilder
nedan.
Kungliga Södermanlands
Regemente
Regementet erhöll enhetsuniformen 1690.
Karolineruniformen m/1702. Se även Svenska
Arméns uniformer.
Regementets kompanier
1.
Livkompaniet (Överstens kompani)
2.
Vingåkers kompani (Majorens kompani)
3.
Nyköpings kompani
4.
Oppunda kompani
5.
Strängnäs kompani (Överstelöjtnantens
kompani)
6.
Öster Rekarne kompani
7.
Väster Rekarne kompani
8.
Gripsholms kompani
Livkompaniet omfattade den södra delen av
landskapet och var regementschefens eget kompani.
Vingåkers kompani var Majorens kompani (senare
Förste majorens kompani). Nyköpings kompani var
under en tid på 1800-talet Tredje majorens kompani.
Strängnäs kompani var Överstelöjtnantens kompani
och Öster Rekarne kompani var Andre majorens
kompani.
De 4 första kompanierna ingick i Överstens
bataljon, sedermera Första bataljonen. De 4 sista
kompanierna ingick i Överstelöjtnantens bataljon,
sedermera Andra bataljonen.
Karta över respektive kompanis område
Rotar per socken
Nedan följer en uppräkning av de socknar som
respektive kompani hade rotar i. OBS, en viss socken
kan ha rotar tillhörande mer än ett kompani.
Siffrorna inom parantes anger per kompani antalet
rotar i respektive socken.
1. Livkompaniet
•
Stora Malm (29), Bettna (8), Vadsbro (1), Husby
(20), Vrena (7), Halla (10), Stigtomta (19), Bärbo
(5), Bergshammar (3), Tuna (1), Tunaberg (39),
Lunda (4), Kila (1), Björkvik (37), Råby (1), Svärta
(1). [5 av de 19 rotar som redovisas under
Stigtomta låg i Nykyrka.]
2. Vingåkers kompani
•
Västra Vingåker (74), Östra Vingåker (11),
Österåker (16), Julita (32), Floda (17)
3. Nyköpings kompani
•
Blacksta (9), Råby (6), Svärta (1), Ripsa (11), Lid
(7), Runtuna (11), Ludgo (11), Spelvik (4), Bogsta
(2), Forssa (7), Årdala (12), Helgesta (8), Hyltinge
(7), Björnlunda (10), Frustuna (16), Katrinenäs (7),
Gåsinge (21)
4. Oppunda kompani
•
Bettna (13), Vadsbro (8), Floda (30), Skyllinge
(23), Lerbo (19), Helgesta (2), Flen (9), Mellösa
(16), Malmköping (9), Dunker (21)
5. Strängnäs kompani
•
Vansö (28), Fogdö (30), Härad (12), Länna (15),
Strängnäs (15), Aspö (14), Överselö (31), Ytterselö
(5)
6. Öster Rekarne kompani
•
Fogdö (1), Stenby (1), Helgarö (13), Näshulta (9),
Husby (16), Stenkvista (16), Ärla (17), Tjula (23),
Sundby (6), Jäder (41), Barva (8)
7. Väster Rekarne kompani
•
Sundby (4), Eskilstuna (Kloster) (24), Hammarby
(6), Vallby (17), Torshälla (16), Tumbo (18), Råby
(3), Lista (9), Öja (17), Västermo (12), Gillberga
(14), Eskilstuna (Fors) (10)
8. Gripsholms kompani
•
af Gryt (1), Björnlunda (11), Gåsinge (6), Dillnäs
(8), Gryt (10), Åker (23), Ärja (6), Ytterselö (21),
Mariefred (Kärnbo) (10), Taxinge (7), Toresund
(26), Yt. Enhörna (14), Övre Enhörna (7)
Kompani-indelningen ovan är den indelning som
gällde vid mitten av 1800-talet. Källa: Grill.
Totalt fanns 150 rotar per kompani och 1.200 i
regementet.
När man soldatforskar kan det vara bra att känna till
vilka rotenummer som fanns inom respektive
kompani.
Förteckning över Generalmönsterrullor för
Södermanlands regemente.
Överst på sidan
Regementet under det yngre
indelningsverket (1682 - 1901)
Även efter införandet av (det
yngre) indelningsverket 1682 var
regementet indelat på en stab
och 8 kompanier.
Staben var i sin tur indelad i tre
avdelningar:
•
Övre staben bestod av översten,
överstelöjtnanten och majoren. Dessa var
dessutom kompanichefer över var sitt kompani.
•
Mindre staben bestod av
regementskvartersmästaren, regementsprästen,
två gemena präster (bataljonspräster),
regementsskrivare och en regementsbarberare
senare kallad regementsfältskär.
•
Ringare staben bestod av regementsprofossen
eller regementsväbeln, tre gemena profosser, tre
fältskärsgesäller och fyra skalmejblåsare eller
hauboister.
Varje kompani bestod av 150 man indelade i 6
korpralskap. Varje korpralskap bestod av 24 knektar
och 1 korpral.
År 1756 tillförs varje regemente en sekundmajor och
en sekundlöjtnant. Södermanlands regemente erhöll
dessa den 21 januari 1757.
Kontraktet om indelningsverkets införande i
Södermanland undertecknades av Södermanlands
bondestånds riksdagsmän den 27/10 1682 och den
5/12 satte även Karl XI sitt sigill på kontraktet.
Enligt detta kontrakt skulle Södermanlands län sätta
upp ett "Regemente till fot" om 1200 man, indelat i 8
kompanier om 150 man. Ansvaret för rekryteringen
till regementet var rotebönderna. Södermanlands
delades in i 1200 jordlotter som benämndes
soldatrotar. All jord som inte var undantagen för
roteringen delads in på detta sätt.
Varje rote fick ett rotenummer. Första roten blev
Hönstorps rote i Stora Malm och sista roten, dvs. nr
1200, Stenby rote i Fogdö socken.
Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal
men den disponibla jorden räckte inte till för detta då
vissa rotar hade ett lägre mantal. Huvudgården i
roten fick normalt ge namn åt roten. I början fick
indelningen justeras en del för att få rättvis kostnad
mellan rotarna.
Som motprestation för roteringssystemet fick
bönderna befrielse mot utskrivning.
Varje soldat skulle erhålla ett torp att bo i. Alla
soldatens förmåner reglerades i ett kontrakt som
upprättades mellan rekryten och roten. Soldattorpet
skulle vara 8 alnar (4,8 m) inom knutarna. Dessutom
skulle det ingå fä- och foderhus samt en liten lada.
Knekten var också skyldig att göra dagsverken hos
rotebönderna. Om soldaten dog hade änkan och
barnen ingen rätt till torpet.
Det stora nordiska kriget
Efter slaget vid Poltava 1709 och kapitulationen vid
Perevolotjna den 30/6 gick regementet i rysk
fångenskap .
Karl XII utfärdade en order efter Poltava om att
lantregementena till häst och fot skulle nyuppsättas.
Inom kort stod ett nytt Södermanlands regemente
redo. I detta regemente som rekryterades 1709 var
medelåldern runt 26 år. Ca: 75% av dem var
södermanlänningar.
Detta regemente som sattes upp efter 1709 gick till
stor del förlorat under de närmaste åren. 1715 hade
inte mindre än 78% av regementet gått förlorat.
Regementet fick nu återigen sättas upp på nytt.
Under 1713 är regementet med i Stenbocks armé
som vid fästningen i Tönningen kapitulerar den 6
maj.
För andra gången på kort tid måste regementet nu
sättas upp på nytt, nu 1714.
Den 13 augusti 1719 landstiger 6.000 ryssar vid
Södra Stäket (idag kallas det Baggensstäket) utanför
Saltsjöbaden i ett försök att inta Stockholm.
Södermanlands är det första regemente som
anländer till platsen och spelar nu en avgörande roll
när ryssarna tvingas tillbaka.
Hattarnas krig 1741 - 1743
Den 20 juni 1743 trängde 4000 ur dalallmogen ned
till Stockholm för att protestera mot valet av hertig
Adolf Fredrik som tronföljare. De ville hellre ha den
danske kronprinsen. Den 22 juni angreps dalkarlarna
på Gustav Adolfs torg av trupper ur Södermanlands-
och Västergötlands regemente. Vid skottväxlingen
som följde stupade ett 50-tal och sårades över 80
dalkarlar. Efteråt deltog Södermanlands regemente i
bevakningen av dem tills de senare eskorterades av
västgöta förband tillbaka till Dalarna.
Mer information om Södermanlands regementes
fälttåg.
Gustav Adolf von Siegroth och
Malma hed
Gustav Adolf von Siegroth, 1725 - 1802 utnämndes
till chef för Södermanlands regemente den 10/1
1771. År 1792 avgick han som
regementschef och hade då nått en
tjänstegrad som generallöjtnant.
Bilden till vänster visar Gustav Adolf
von Siegroth. Foto: Arsenalen,
bildarkivet, 2017.
Med von Siegroth som överste för
regemente skedde en hel del
förändringar. Före von Siegroth hade regementet
varit utan en permanent övningsplats. Tidigare hade
regementet haft möten och övat på olika platser i
landskapet bl.a. i Nyköping, Mariefred och Eskilstuna.
Mellan 1756 och 1774 samlades regementet enbart i
Nyköping.
På von Siegroths initiativ anordnas en permanent
övningsplats i Malmköping, Malma hed. Den 6
juni 1774 invigs Malma Hed som mötes- och
övningsplats. Under hela sin tid som regementschef
fortsätter von Siegroth att förbättra övningsfältet,
ansluta byggnader etc. Han såg även till att
regementet fick en sjukstuga på Malmahed. På egen
bekostnad anskaffade han också två-pundiga
kanoner till regementet.
Även en militärakademi inrättades på regementet
under von Siegroth ledning. Han tog även initiativ till
nedtecknandet av regementets historia. Han byggde
också upp ett regementsbibliotek med egna medel.
1778 erhåller von Siegroth fullmakt som
generallöjtnant.
Södermanlands regemente hade kvar Malma hed
som övningsplats ända fram
till 1921. Då hade den
allmänna värnplikten redan
införts och kaserner byggts i
Strängnäs där nu
regementet flyttar in.
Bilden visar officerare vid
Södermanlands regemente
på Malma hed. Uniform
m/1860.
Mer information om Malma hed. Malmköping
grundas.
Plan över Malma Hed, Malmköping
Regementet är vid denna tid fortfarande uppdelad i
stab och 8 kompanier fördelade på 2 bataljoner.
•
Första bataljonen bestod av Livkompaniet samt
Vinåkers, Nyköpings och Oppunda kompanier.
•
Andra bataljonen bestod av Strängnäs, Öster
Rekarne, Väster Rekarne och Gripsholms
kompanier.
Södermanlands krigshåll
Södermanland satte inte enbart upp 1.200 knektar till
"Södermanlands Regimente till foot" utan man hade
även rusthåll som satte upp 111 grenadierer till
"Södermanlands Compagnie af Lif-Regimentets
Grenadier-corps" samt 15 ryttare (Husarer) till "Östre
Nerkies Sqvadron inom Lif-Regimentets Husar-Corps".
I Södermanland sattes dessutom upp 142 båtsmän i
"Andra Södermanlands Båtmans-Compagnie under
Stockholms Station".
Se vidare var dessa
förbands rotar fanns:
Södermanlands övriga
förband
Södermanlands
regemente på marsch,
1830-tal.
Befälsboställen
Nedan följer en förteckning över officersboställen
samt boställen för lägre befäl för repektive kompani.
Uppgifterna gäller för 1850-talet. (2)
Bilden till höger visar
överstebostället
Dagöholm, Lerbo socken.
Denna flygelbyggnad
uppfördes 1742. Huset
jämte flyglar och
ekonomibyggnader brann ned 1894.
Regementet under den Allmänna
värnplikten,
Strängnästiden
För information om regementet under
Strängnäs-tiden, se Regementet under
den allmänna värnplikten.
Överst på sidan
Regementets högtidsdag
Högtidsdag för Södermanlands regemente är den 13
augusti till minne av slaget vid Stäket 1719 då
regementet hade en avgörande roll. Genom att
regementet lyckades slå tillbaka ryssarna vid Stäket
räddades Stockholm. Information om Slaget vid Södra
Stäket.
Regementets färg: Svart och gult.
Övrigt
FN-skolan var förlagd till Södermanlands regemente
från 1960-talet och fram till 1990-talet då den flyttades
till Almnäs. Arméns Musikkår var förlagd vid
Södermanlands regemente fram till regementets
nedläggning 2005. Södermanlands regementes marsch
är en av de mest kända svenska marscherna.
Södermanlands regemente har deltagit i många
internationella missioner. Bland annat har förbandet
ansvarat för första Kongomissionen,
Bosnienmissionen, första Kosovomissionen och även
den första Liberiamissionen.
Nedläggning av Södermanlands
regemente 2005
Efter Riksdagens beslut om kommande inriktning för
Försvarsmakten - Försvarsbeslut 2004 - avvecklades
Södermanlands regemente den 4 juni 2005 med en
avvecklingsceremoni på kaserngården. Regementets
sista chef, Bengt Degerman, förklarade då regementet
nedlagt. Regementet övergick sen till AO P 10
(avvecklingsorganisation P 10).
Avvecklingen av berörda nedlagda enheter i
Försvarsmaktens ska vara slutförd senast den 30 juni
2006.
De sista värnpliktiga vid regementet “muckade” den 8
april 2005.
Södermanlandsgruppen (SLG) tillsammans med
officerarna vid regementet bär traditionerna av
regementet vidare genom officersföreningen samt
idrottsföreningen P 10 IF.
Regementets museum
Under Södermanlands regementes tid fanns ett
museum med en hel del material för släktforskare
med anor som varit knektar vid regementet. Bland
annat Evert Wahlbergs soldatforskning som omfattar
samtliga 18.400 knektar som varit anställda vid
regementet under indelningsverkets epok. Detta
material har digitaliserats och finns nu sökbart på
webben, se Soldatregister Södermanland nedan.
Regementets museum.
Idag finns materialet från Södermanlands
regementets museum på Militärfordonsmuseet
Arsenalen i Strängnäs.
Soldatregister Södermanland
Evert Wahlbergs forskning på soldater och soldattorp
vid Södermanlands regemente finns även i en sökbar
databas. Datoriseringen av Evert Wahlbergs forskning
gjordes under ledning av kapten Per-Olof Rosén
under perioden 2000 - 2003. Drygt hälften av
Södermanlands socknar fanns inskannad och
tillgängligt i mars 2003.
Sökning i databasen kan ske antingen på knektnamn
eller soldattorp.
Se vidare: Soldatregister Södermanland:
https://soldatregister.p10.se/
Våra soldatanor vid Södermanlands
regemente
På min hustrus sida har vi ett antal knektar i
Södermanlands regemente. De har funnits i
socknarna Björkvik, Dunker och Länna.
Dagöholm, Lerbo socken, var överstebostället vid
Södermanlands regemente, dvs regementschefens
boställe.
Dagöholm var under 1600-talet ett frälsegods. År
1681, dvs under Reduktionen, drogs godset in till
kronan. Enligt ett kungligt brev daterat den 23
november 1693 blev Dagöholm översteboställe för
Södermanlands regemente och var så fram till 1878.
Under natten till den 1 maj 1894 uppstod en brand i
ett av uthusen och via en arbetarbostad spred sig
branden även till huvudbyggnaden som jämte flyglar
gick förlorad. En ny huvudbyggnad uppfördes på
Dagöholm år 1897.
Mer information om officersboställen. (hur de
fungerade) samt Officersboställen vid
Södermanlands regemente (bilder).
Kompaniernas samlingsplatser
Uppgifterna om samlingsplatserna gäller mitten av
1800-talet. (2)
Södermanlands regementes
arbetskommenderingar 1815 -
1865
Nedan visas regementets arbetskommenderingar
under en 50-års period, 1815 - 1865.
Under byggnationen av trossboden i Malmköping
1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460
knektar).
Under perioden 1815 - 1865 deltog 7.611 knektar
ur regementet i olika arbetskommenderingar.
Läs mer om den indelta armén
arbetskommenderingar under denna period.
Regementschefer under det
yngre indelningsverket, 1682 -
1901
•
1677-1683 Per Örneklou
•
1683-1687 Evert Horn af Marienborg
•
1688-1697 Wolter Reinhold Wrangel till Ellistfer
•
1697-1708 Arvid Axel Marderfelt
•
1708-1709 Gabriel von Weidenhaijn
•
1709-1710 Jakob Grundel
•
1710-(1713) Tomas Funck
•
1712-1716 Krister Reinhold von Schlippenhach
•
1716-1739 Rutger Fuchs
•
1739-1750 Henrik Johan von Essen
•
1750-1763 Gotthard Viihelm Marcks von
Würtenberg
•
1763-1771 Jonas Cronstedt
•
1771-1792 Gustaf Adolf von Siegroth
•
1792-1813 Gustav Wachtmeister af Johannishus
•
1813-1821 Lennart Alexander Reuterskiöld
•
1821-1824 Karl Ulrik Ridderstolpe
•
1824-1837 Klas Fredrik Posse
•
1837-1856 Karl Ulrik Kuylenstierna
•
1856-1859 Filip Verner von Schwerin
•
1859-1863 Samuel August Sandels
•
1864-1870 Johan Henrik Rosensvärd
•
1870-1879 Karl Johan Georg af Schmidt
•
1879-1881 Oskar Erik Ferdinand Fleming af
Liebelitz
•
1881-1887 Axel Hjalmar Leijonhufvud
•
1887-1890 Otto Adolf Edvard Kuyienstierna
•
1890-1896 Karl Ludvig Henning Thuistrup
•
1896-1904 Svante Edvard Vilhelm Brehmer
•
1904 -1906 Axel Otto Fredrik von Arbin
•
1906-1910 Salomon Vilhelm Sundelius
•
1910-1921 Seth Zetterstrand
•
1921-1926 Gabriel Hedengren
•
1926–1928 Herman Låftman
•
1929–1935 Erik af Edholm
•
1935–1942 Gustaf Berggren
Några av de sista indelta
knektarna
Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att
avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett
system grundat på allmän värnplikt. Från och med
1902 anställdes därför inga fler indelta knektar.
De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den
indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga
stora massiva avskedanden. De indelta soldaterna
försvann med andra ord inte över en natt.
Avgångarna var ändå ganska stora under de första
åren.
Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den
siste indelte knekten gick ur tjänst.
Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de
återstående indelta soldaterna gå i förtidspension.
Detta var 249 år efter att indelningsverket infördes.
Alla gick dock inte i pension 1931. Vid Jönköpings
regemente fanns 1939 sex indelta knektar kvar på
regementet.
Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta
knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns
enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3
st kvar. År 1969 fanns ännu 19 indelta soldater i
livet.
Södermanlands regementes sista knektar
År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och
1961 fanns 3 st kvar. Två av dessa knektar fanns vid
Södermanlands regemente. Det var Knut Viktor
Hamn och Anders Bernhard Sahlberg.
Hamn föddes den 24 oktober 1881 i Sko Kloster och
avled den 3 november 1963. Han anställdes vid 741
Ärnsta rote på Över Selö den 15 december 1900 och
tog avsked som indelt soldat den 1 januari 1961.
Sahlberg föddes den 7 mars 1876 i Toresund och
avled den 19 januari 1962. Han anställdes vid 649
Björka rote på Fogdö den 20 mars 1894 och tog
avsked som indelt soldat den 16 oktober 1961.
Både Hamn och Sahlberg honnörsbefordrades till
Furirer den 26 november 1953.
Carl Albin Stenqvist var Södermanlands siste
indelte soldat. Han avled den 5 januari 1979, drygt
97 år gammal.
Stenqvist var född den 29/11 1881 i Övergran,
Uppland. Den 16/12 1901 blev han indelt soldat
(approberad vid GM 6/9 1902) vid Öster Rekarne
kompani i Södermanlands regemente, rote 1081
Kolunda rote, Stekkvista församling.
Den 4/9 1912 tog han avsked från soldatlivet och
blev lantbrukare.
Relaterade länkar
•
Kompanibilder frän Södermanlands regementes
generalmönstring 1863
•
Regementets krigsorganisation 1800-talets andra
hälft
•
Stridsreglementet 1775 respektive 1848
•
Bildgalleri Södermanlands regemente
•
Indelningsverket
•
Officersboställen (hur de fungerade)
•
Officersboställen vid Södermanlands regemente
•
Militärmusik - musikkårer
•
Svenska arméns uniformer
•
Svenska krig
•
Svenska regementen
•
Glimtar från regementsmötet år 1816 på
Malmahed
•
Glimtar från generalmönstringen år 1817 på
Malmahed
•
Exempel på generalmönsterrulla från 1845
•
Södermanlands regementes fälttåg
•
Södermanlands regementes rotenummer per
kompani
•
Exempel på olika handlinga rörande regementets
soldater
•
Regemetets generalmönsterrullor
•
Malma hed
•
Förband i Södermanland under indelningsverkets
epok
•
Inskrivningsbok för värnpliktig vid
Södermanlands regemente, 1940
Källreferenser
1.
Kungliga Södermanlands regemente under 350
år, 1977
2.
Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af
svenska indelningsverket, 2: bandet av C. Grill
från 1856, utgiven av Svenska
Släktforskningsförbumdet 1988, sidorna 32 - 47.
3.
Södermanlands regemente 1627 - 1682 av Klaus
R Böhme, en inlaga i "Kyrka och Krona i
Södermanländskt 1600-tal", utgiven av Mörner,
Mariefred.
4.
Kung. Södermanlands regemente, utgiven 1935
av Generalstabens krigshistoriska avdelning och
Södermanlands regemente.
5.
Svenska regementenas historia, J Mankell, andra
upplagan 1866.
6.
Svenska krig 1521 - 1814, Ulf Sundberg, 1998.
7.
Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 -
1915, Karl K:sson Leijonhufvud, 1915.
8.
"Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 -
1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2,
Oscar Silverstolpe 1923.
9.
Pansartrupperna 1942-1992, sammanställd av en
redaktionskommitté med dåvarande
pansarinspektören Öv 1 Stig Edgren som
ordförande.
Överst på sidan
