Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2021-06-22

Prästsläkten Hornaeus i Ytterlännäs

Inledning

Släkten Hornaeus har varit präster i 3 generationer i Ytterlännäs socken i södra Ångermanland. Laurentius Christophori Hornaeus var den förste i släkten att bli präst i Ytterlännäs. Han tillträdde sin tjänst 1672. Om man räknar in hans svärfar har släkten bestått av 4 generationer präster i Ytterlännäs.

Ytterlännäs socken

Ytterlännäs socken ligger i Ångermanland, Västernorrlands län, och ingår sedan 1974 i Kramfors kommun. Tätorterna är Bollstabruk och Nyland. Ytterlännäs gamla kyrka och Ytterlännäs nya kyrka ligger i socknen (församlingen). Ytterlännäs socken motsvarar från 2016 Ytterlännäs distrikt. Vid kommunreformen 1862 ombildades den gamla socknen till Ytterlännäs församling respektive Ytterlännäs landskommun. Det omtalade Häxberget ligger vid "tresockenmötet" Ytterlännäs-Torsåker-Dal.

Ytterlännäs gamla kyrka

Kyrkans äldsta delar är från 1200-talet. Under 1400-talet byggdes sakristian samt vapenhuset och korpartiet breddades jäms med långhusets väggar. Fönstren gjordes större och taket höjdes avsevärt då tegelvalv slogs med spiralformade pelare. Kyrkan målades också på 1400-talet eftersom bilder och helgon är viktiga i den katolska kyrkan. Vid mitten av 1800-talet fanns en stark opinion för att riva kyrkan eftersom man byggt Ytterlännäs nya kyrka. Domaren Carl Martin Schönmeyer på Angsta gård motsatte sig detta och det beslöts 1850 att den gamla kyrkan skulle "orubbat förblifva". Kofferdikaptenen Johan Nyberg på Johannisbergs gård gjorde stora donationer och bidrog till kyrkans räddning. Den 22 oktober 1854 hölls den sista ordinarie gudstjänsten vid Ytterlännes gamla kyrka. Bilden till höger visar Ytterlännäs gamla kyrka 2010. Bild: Wikipedia.

Ytterlännäs nya kyrka

Kyrkan byggdes 1848-1854 på Näsholmen, sedan Ytterlännäs gamla kyrka blivit för trång. Sakristian var tidigare inrymd i en utbyggnad i öster som 1896 byggdes om till kor. En ny sakristia byggdes till i nordost. Bilden till höger visar Ytterlännäs nya kyrka 2012. Bild: Wikipedia.

Prästerna Hornaeus i Ytterlännäs

Laurentius Christophri Hornaeus (gen 1)

Lars Christoffersson eller Laurentius Christophri Hornaeus som var det namn han använde som präst är född 1645 i Härnösand, död den 27 maj 1719 i Nordanåker, Ytterlännäs. Laurentius är begrav inne i Ytterlännäs gamla kyrka. Mellan altarringen och dörren till sakristian finns en lucka i golvet till gravplatsen. Lars studerade till präst och han finns inskriven vid Uppsala universitet 1667 tillsamman med brodern Petrus. De båda bröderna reser även runt i Tyskland. Laurentius prästvigdes 1672 och fick en tjänst som kaplan i Ytterlännäs socken, Torsåkers- pastorat. Han var även präst i Dals socken, vid sidan av tjänsten i Ytterlännäs. Efter att ha fått kaplanstjänsten bodde sig paret först i gamla prästbostället i Sunnanåker. Efter 1675 (ev. 1677) tog de över ett ödehemman i Nordanåker som de ställde i ordning. Laurentius var en nitisk häxjägare under trolldomsprocesserna i Ytterlännäs 1674 - 1675. Laurentius fick i uppdrag av kyrkoherden i Torsåker, Johannes Wattrangius att försöka spåra upp alla häxor i pastoratet. Detta gjorde den unge kaplanen med stor nitiskhet. I Torsåkers pastorat där Ytterlännäs ingick kulminerade det hela 1674-1675 då 71 personer i pastoratet dömdes till yxa och bål. Avrättningarna skedde på ett berg i gränstrakten mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar (öster om Lesjön). Detta berg har sedan kallats Bålberget eller Häxberget. Laurentius gifte sig 1672 (troligen) med Brita Olofsdotter Rufinia (1651 – 1730). Paret fick 10 barn. Brita var dotter till förre kaplanen i Ytterlännäs. Hon var därmed född och uppväxt på prästbolet i Sunnanåker. Brita var under trolldomsprocesserna i Ytterlännäs 1674 - 1775 ett tag misstänkt för att vara häxa. Hon frikändes dock. Hennes far, Olaus Erici Rufinius, föddes i Hälsingland och dog omkring 1672 i Sunnanåker, Ytterlännäs. Olaus var kaplan i Ytterlännäs socken 1637 - 1672.

Lars Larsson-Hornaeus (gen 2)

Lars Larsson-Hornaeus är född 1682-01-07 i Nordanåker, Ytterlännäs. Han dog den 1751-04-29 i Nordanåker, Ytterlännäs, i lungsot. Lars var son till komministern i Ytterlännäs, Laurentius Christophri Hornaeus och hans hustru Brita Olofsdotter Rufinia. Lars var student i Uppsala 1706 och prästvigdes 1708 till pastorsadjunkt i Torsåker. Lars hade en komministertjänst i Luleå mellan 1715 - 1717. Familjen fick fly hals över huvud från Luleå då ryssarna i slutet av Stora nordiska kriget anföll staden. Väl tillbaka i Ytterlännäs 1717, fick Lars på sin fars begäran bli hans medhjälpare och designerade efterträdare. Efter att hans far, komminister Laurentius Christophri, avlidit 1719 erhöll Lars fullmakt som komminister i Ytterlännäs den 15 juli 1719. Lars med familj bosätter sig på fädernegården i Nordanåker. Lars mor Britta bor kvar med familjen på gården i Nordanåker fram till sin död den 1 september 1730. I första giftet från 1709 var Lars gift med Elisabeth ”Lisken” Wattrang (1682 - 1743). Lars och Elisabeth fick 6 barn. Elisabeth var dotter till kyrkoherden i Torsåker, Hans Wattrangius. Lisken was dotter till Johannes (Hans) Wattrangius och dennes hustru Catharina Blanchovia. Catharina kom från den kända släkten Blanck i Hammar, Ytterlännäs. I sitt andra gifte från 1747 var Lars gift med Margareta Klingberg.

Jöns Hornaeus (gen 3)

Jöns Hornaeus föddes i Ytterlännäs socken år den 3 juni 1715 och dog där den 3 maj 1778. Han var präst (komminister) i Ytterlännäs liksom sin far och farfar. Jöns var student i Uppsala 1735 och prästvigdes 1742. År 1746 blev han sockenpredikant i Dals socken. Han blev sen utsedd till komminister i Ytterlännäs (Torsåkers pastorat) efter fadern 1753. Han dog i andtäppa 1778 efter långvarigsjukdom. Liksom sin far och farfar bosätter sig Jöns på fädernegården i Nordanåker. I första giftet från 1745 var han gift med Katharina Elisabeth Pihlwall (1727 – 1771). Jöns och Katharina fick 8 barn. Katharina var dotter till den förste bruksinspektoren vid Bollsta Bruk Carl Pihlwall (1688 – 1745) på Bollsta herrgård och hans hustru var Elisabeth Dorothea Fabricia (1702 – 1774). Carl Pihlwall dog den 20 oktober 1745, bara ett par månader efter Jöns och Katharinas brölllop. I sitt andra gifte från 1773 var Jöns gift med Margareta Pehrsdotter-Molin (1739 – 1809). Jöns Hornaeus (dvs sonson Laurentius Hornaeus) gjorde på sin tid en utredning av vad som hände under häxprocesserna i Ytterlännäs på 1670-talet. Detta uppdrag fick Jöns av prosten i Torsåker omkring 1735, dvs 60 år senare. Utredningen kom att heta "En Sannfärdig berättelse". Jöns hade ett första utkast av sin utredning klar år 1741 men den trycktes upp för allmänheten först den 24 maj 1771. År 1750 engagerar sig Jöns i ett projekt att starta ett glasbruk i Ytterlännäs. Detta gör han tillsammans med två andra personer och glasbruket anlades på Sandö. Den 24 mars 1760 köper Jöns och hans bror, inspektoren Lorents, mark vid Lesjöns utlopp till Edsån av Eds byamän. Marken var avsedd för ett pappersbruk. Jöns andel togs senare över av Erik Edström, som i kompanjonskap med Lorents byggde upp pappersbruket. De båda kompanjonerna var svågrar och gifta med var sin dotter till ägaren till Åvike bruk, Carl Pelt. Pappersbruket har i olika sammanhang haft olika namn genom tiderna, bl.a. Hornöström, men senare fick bruket namnet Nyede. År 1764 tar Jöns äveninitiativet till byggande av en bro över Svedjesundet mellan Bollsta och landet öster om sundet där bl.a. kyrkan fanns. Se vidare nedan. Jöns och Katharinas dotter Catharina Hornea (1754- 1809) gifter sig den 28/11 1773 med Grels Henriksson (1746 – 1824) i Östergraninge, Graninge socken. Grels var nämndeman och bonde i Östergraninge efter fadern. Med Catharina kommer släkten Hornaeus in i min släkt på farmors sida. Följande text finns i vigselboken: "Hemmansägaren Grels Henrikson Österberg ifrån Östergraninge vigdes den 28 november med jungfru Catharina Hornea ifrån Nordanåker." Catharinas förfäder har i fyra generationer, alltsedan 1637 varit komministrar i Ytterlännäs (Y). Följande finns antecknat om Catharinas far, Jöns Hornaeus: "Fadern ägde ovanligt gott praktiskt förstånd och hade omfattande intressen samt synes även av modern (Elisabeth Wattrang, kyrkoherdedotter från Torsåker) ärvt poetiska anlag.” Vigselförrättare i Ytterlännäs var Catharinas far, komminister Jöns Hornaeus.

Bron över Svedjesundet 1764

1764 tar Jöns initiativet till byggande av en bro över Svedjesundet samt byggande av en ny väg mellan Nordanåker och Nyland. Som den praktiska människa Jöns är tar han upp den gamla frågan om en bro över Svedjesundet, vilket skulle förkorta den gamla vägen runt om Edsfjärden mellan Bollsta och Ytterlännäs med ca 3 km. Projektet hade diskuterats i ett par hundra år. Genom landhöjningen hade sundet nu blivit så smalt att det skulle underlätta ett brobygge. På Jöns initiativ kom brobygget till utförande 1764 samtidigt som vägarna fick nya sträckningar. Bron är också angiven på bykartona från 1780. För mycket viktiga händelser i socknen brukade prästerna göra anteckningar om i kyrkböckerna. Så tyckte också Jöns, med all rätt, om detta projekt, varför han förde in följande rader. {Källa: Ytterlännäs C:1 2/5.} År 1764 byggdes bron över Svedjesundet som annars varit påtänkt över 200 de år, men ej kommit till någon verkställighet förrän comminister Hornaeus gienom höga landshöfdingeämbetets åtgierd dref saken till slut.” Kartan visar Bollstafjärden och Edsfjärden samt centralorten Bollstabruk till vänster om fjärden. Svedjesundet är idag inte mer än en å. Bild: Lantmäteriet. Samma år uppbröts den nya landsvägen emellan Nyland och Nordanåker ”gienom berörde comministers förfordran, och bedrifwande”.

Johannes Wattrangius, kyrkoherde i Torsåker

Johannes Erici Wattrangius (1639 - 1684) var kyrkoherde i Torsåkers socken och chef över Torsåkers pastorat där även socknarna Ytterlännäs och Dal ingick. Han blev hjälp-präst i Torsåker 1662 till sin far och "pastor loci" 1670. Johannes studerade i Uppsala 1658 och prästvigdes i Härnösand 1668. Han var gift med Catharina Blanchovia (1643 - 1708). Johannes och Catharina hade sex barn. Johannes far var Ericus Andreae Wattrangius (1600 – 1670), kyrkoherde i Torsåkers pastorat. Han kom till Torsåker 1654. Innan dess hade han varit fältpräst i Tyskland, även under Gustav II Adolfs tid. Han studerade i Uppsala 1625 och var fältpräst från och med 1628. Catharinas far var Jöns Bryngelsson Blanck (1613 - 1667). Familjen ägde en stor gård i Hammar, Ytterlännäs. Under häxprocesserna i Torsåkers pastorat under 1674 - 1675 fick Laurentius Hornaeus fick i uppdrag av kyrkoherden i Torsåker, Johannes Wattrangius, att försöka spåra upp alla häxor i pastoratet. Johannes höll en straffpredikan i Torsåkers kyrka för de dödsdömda innan de avrättades och brändes på bål på Häxberget våren 1675. Johannes Wattrangius dotter Elisabeth (f. 1682) och Laurentius Hornaeus son Lars (f. 1682) gifte sig sedermera med varandra (1709).

Släkten Hornaeus antavla

Antavla för prästsläkten Hornaeus Grafisk antavla för släkten Hornaeus Häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675

Bolstabruk

Bollstabruk, även Bollsta, är en tätort i Kramfors kommun belägen vid Bollstafjärden av Ångermanälven cirka 10 km nordväst om centralorten Kramfors. Tätorten omfattar såväl den gamla byn Bollsta som flera andra byar vid Bollstafjärden. Under 1680-talet planerade greve Carl Larsson Sparre, landshövding i Västernorrlands län och innehavare av Graninge bruk, att anlägga en masugn och hammarsmedja vid Bollstaån. Sparres planer kom emellertid aldrig att förverkligas. I början av 1700-talet väcktes tanken på en masugn och hammarsmedja på nytt, nu av Graninge bruks nuvarande ägare, Johan Clason, och av ägaren till Holms säteri och Gålsjö bruk, Jacob Polack. År 1737 anlade de tillsammans ”Bollsteå masugn” vid Bollstaåns fall strax före utloppet i Bollstafjärden, huvudsakligen på mark som hörde till Blästa by. Det mesta av utrustningen flyttades dit från Sollefteå, där en masugn tidigare uppförts av Graninge Bruks ägare. År 1741 stod masugnen i Bollsta färdig. Masugnen var sen i drift fram till februari 1899. Förutom framställning av tackjärn för hamrarna har det även vid masugnen varit gjuteriverksamhet. Det är åtskilliga spishällar som gjutits här med det för Bollstabruk fastställda märket: siffran XII inom en cirkel och bokstaven B. År 1853 kompletterades järnbruket i Bollsta med en vattensåg med fyra ramar och en kantbänk. Den efterträddes 1860 av en ångsåg med fem ramar och två kantbänkar. När sågverksindustrin expanderade byggdes 1887–1894 arbetarkaserner som fick namnet Kejsarstaden. Varken Johan Clason eller Jacob Pollack bodde vid bruket utan det sköttes av förvaltare. Den förste bruksinspektoren vid Bollsta Bruk var Carl Pihlwall (1688 – 1745). Hans hustru var Elisabeth Dorothea Fabricia (1702 – 1774). Pihlwall hade ett stort socialt umgänge och bjöd ofta på stora middagar. Då hans egen förmögenhet inte räckte till började han ”låna” pengar ur bruksföretaget. Hans skulder växte och när det hela uppdagades var skulden uppe i 13.345 daler, en mycket stor summa på den tiden. Som en jämförelse kan nämnas att hans egen årslön som bruksinspektor var 1.200 daler. Pihlwall fick skriftligen erkänna sin skuld till bruket och fick pantsatt alla sina tillgångar som säkerhet för skulden. Bruksägarna nöjde sig med detta och förde inte saken vidare. Varken hans hustru och barn kände till något om detta. När Carl Pihlwall dog några år senare, den 20 oktober 1745, och först nu fick hans änka och barn reda på hur det stod till. Detta blev naturligtvis ett hårt slag för familjen när den stora skulden uppdagades. När bouppteckningen var avklarad stod sterbhuset med en förlust på 3.328 daler. Tillsammans med den skulden som Pihlwall tidigare skriftligen erkänt, uppgick den totala skulden till 16.000 daler kmt. Familjen var med andra ord utblottad och fick flytta ut ur inspektorsbostaden. Elisabeth enda alternativ var nu att flytta hem till dottern Katharina och hennes make, komministern Jöns Hornaeus i Nordanåker. Bollstabruk gick sen i arv till Clasons söner och sonsöner i Graninges namn.

Herrgården på bruket

Herrgården och dess två flyglar var ursprungligen vänd mot Bollstafjärden men vid en renovering år 1813 flyttade man huvudbyggnaden till dess nuvarande plats. Den dåvarande ägare till Graninge bruk, Isak Ifraim Clason, flyttade då in i herrgården vid Bollstabruk. Vid mitten av 1800-talet renoverades åter herrgårdens huvudbyggnad och förlängdes då med två tillbyggnader. Annars har herrgården var bostad åt brukets förvaltare och till herrgården ingick också ett stort jordbruk. Nuvarande utseende fick huset på 1940-talet.

Bollsta sågverk

Den första vattendrivna ramsågen byggde Graninge och Holms bruk år 1853 nära Bollstaåns mynning. År 1863 byggde Graninge en ångsåg på platsen. Därmed var sågen inte längre beroende av vattenflödet i ån och kunde vara i drift så gott som hela året. I början var ångsågen försedd med fem sågramar, men år 1890 fick den tio ramar.

Johannisbergs herrgård

Sjökapten Johan Nyberg (1801 - 1875) byggde herrgården Johannisberg som bostad åt sig själv. Johan Nyberg uppförde såväl huvudbyggnaden som de båda flyglarna och gav platsen namn efter sitt eget dopnamn, Johannes. Exakt när byggnaderna uppfördes är inte helt klarlagt men det var i slutet av 1840-talet. Han var en mycket framgångsrik affärsman och han började sin bana som sjökapten och redare med egna fartyg. År 1836 köpte Nyberg skeppsvarvet i Bollsta, som tidigare tillverkat båtar för brukets behov sedan 1700-talet. Nyberg bedrev internationell handel med trävaror som fraktades på hans egna båtar. Johan Nyberg hade avlagt sjökaptensexamen vid navigationsskolan i Härnösand. Bland Nybergs egna fartyg fanns bl.a. briggen Lisette och skeppen Atlantic, Weidenhielm och Carl XV. Han investerade i flera sågar och bedrev dessutom jordbruk. Förmögenheten växte och efter några år uppförde han sin herrgård, Johannisberg. Bilden visar Johannisberg herrgård i Bollstabruk, Ytterlännäs. Oljemålning av G W Palm, år 1856. Bild: Wikipedia.. Senare i sitt liv upprättade Nyberg ett donationsbrev på 167 000 riksdaler. Det skulle gå till välgörande ändamål, såsom sjukvård, fattigvård, skola m.m. Nyberg var emot kyrkorådets planer på att riva den gamla kyrkan när den nya stod färdig. Han donerade därför 1 500 riksdaler för underhåll och reparation av gamla kyrkan. Johan Nyberg avlider några år efter donationerna och blev 74 år gammal. Nyberg och hans hustru Cajsa Lisa fick inga egna barn med de tagit sig an brorsonen Nils Johan Nyberg som fosterson. Nils Johan blev även han sjökapten, ärvde Johannisbergs herrgård. Ytterlännäs kommun köpte herrgården år 1928 för att använda nedre planet som kommunkontor. Det övre plan bevarades intakt.

Prästsläkten Hornaeus i Ytterlännäs

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Relaterade länkar

Grafisk antavla för släkten Hornaeus Antavla för prästsläkten Hornaeus Häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675

Källreferenser

Det gamla Ytterlännäs, Sten Berglund, 1974. Utgiven av Ytterlännäs Hembygdsförening. Bollstabruk och Ytterlännäs Riksintressen, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Länsmuseets småskriftsserie nr 13, 2014. Wikipedia DigitaltMuseum
Bilder från Ytterlännäs Vy över Bollsta, Ytterlännäs, med Ångermanälven i bakgrunden runt sekelskiftet 1900. Bild: Järnvägsmuseet, ID: JvmKCAC12371.  I övre delen av fotot syns Ytterlännäs nya kyrka. Flygfoto över Bollstabruk, Ytterlännäs. Bilden är tagen före 1937. Bild: Järnvägsmuseet, ID: JvmKCAC02589.  Vy över Bollstafjärden, Ytterlännäs. Handkolorterad skioptikonbild av Viktor Lundgren (1884 - 1967) . Bild: Västernorrlands museum, ID: PHO_26_3_444. Till vänster i bild syns Ytterlännäs nya kyrka.. Bollsta bruk. Masugnen, järnhyttan år 1898. Bild: Tekniska museet, ID: TEKA0146392.  Bollsta ångsåg 1897 samt bogserbåten Bollsta I (sjösatt 1896), Graningeverken AB. Bild: Sjöhistoriska museet, ID: Fo175662.  Bollsta bruk, Herrgården år 1898. Herrgården har varit bostad åt brukets förvaltare.Bild: Tekniska museet, ID: TEKA0146388.  Bolstabruk, järnvägsstationen. Järnvägen förlängdes från Härnösand till Sollefteå år 1893 och därmed fick Bollstabruk järnvägsförbindelse. Banan öppnades för trafik den 12 december 1893 men den egentliga invigningen ägde rum först den 1 januari 1894, då kung Oscar II och kronprins Gustaf var med på invigningståget.Bild: Järnvägsmuseet, ID: JvmKCAC17688.
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2021-06-22

Prästsläkten Hornaeus i

Ytterlännäs

Inledning

Släkten Hornaeus har varit präster i 3 generationer i Ytterlännäs socken i södra Ångermanland. Laurentius Christophori Hornaeus var den förste i släkten att bli präst i Ytterlännäs. Han tillträdde sin tjänst 1672. Om man räknar in hans svärfar har släkten bestått av 4 generationer präster i Ytterlännäs.

Ytterlännäs socken

Ytterlännäs socken ligger i Ångermanland, Västernorrlands län, och ingår sedan 1974 i Kramfors kommun. Tätorterna är Bollstabruk och Nyland. Ytterlännäs gamla kyrka och Ytterlännäs nya kyrka ligger i socknen (församlingen). Ytterlännäs socken motsvarar från 2016 Ytterlännäs distrikt. Vid kommunreformen 1862 ombildades den gamla socknen till Ytterlännäs församling respektive Ytterlännäs landskommun. Det omtalade Häxberget ligger vid "tresockenmötet" Ytterlännäs-Torsåker-Dal.

Ytterlännäs gamla kyrka

Kyrkans äldsta delar är från 1200-talet. Under 1400- talet byggdes sakristian samt vapenhuset och korpartiet breddades jäms med långhusets väggar. Fönstren gjordes större och taket höjdes avsevärt då tegelvalv slogs med spiralformade pelare. Kyrkan målades också på 1400-talet eftersom bilder och helgon är viktiga i den katolska kyrkan. Vid mitten av 1800-talet fanns en stark opinion för att riva kyrkan eftersom man byggt Ytterlännäs nya kyrka. Domaren Carl Martin Schönmeyer på Angsta gård motsatte sig detta och det beslöts 1850 att den gamla kyrkan skulle "orubbat förblifva". Kofferdikaptenen Johan Nyberg på Johannisbergs gård gjorde stora donationer och bidrog till kyrkans räddning. Den 22 oktober 1854 hölls den sista ordinarie gudstjänsten vid Ytterlännes gamla kyrka. Bilden till höger visar Ytterlännäs gamla kyrka 2010. Bild: Wikipedia.

Ytterlännäs nya kyrka

Kyrkan byggdes 1848-1854 på Näsholmen, sedan Ytterlännäs gamla kyrka blivit för trång. Sakristian var tidigare inrymd i en utbyggnad i öster som 1896 byggdes om till kor. En ny sakristia byggdes till i nordost. Bilden till höger visar Ytterlännäs nya kyrka 2012. Bild: Wikipedia.

Prästerna Hornaeus i Ytterlännäs

Laurentius Christophri Hornaeus (gen 1)

Lars Christoffersson eller Laurentius Christophri Hornaeus som var det namn han använde som präst är född 1645 i Härnösand, död den 27 maj 1719 i Nordanåker, Ytterlännäs. Laurentius är begrav inne i Ytterlännäs gamla kyrka. Mellan altarringen och dörren till sakristian finns en lucka i golvet till gravplatsen. Lars studerade till präst och han finns inskriven vid Uppsala universitet 1667 tillsamman med brodern Petrus. De båda bröderna reser även runt i Tyskland. Laurentius prästvigdes 1672 och fick en tjänst som kaplan i Ytterlännäs socken, Torsåkers- pastorat. Han var även präst i Dals socken, vid sidan av tjänsten i Ytterlännäs. Efter att ha fått kaplanstjänsten bodde sig paret först i gamla prästbostället i Sunnanåker. Efter 1675 (ev. 1677) tog de över ett ödehemman i Nordanåker som de ställde i ordning. Laurentius var en nitisk häxjägare under trolldomsprocesserna i Ytterlännäs 1674 - 1675. Laurentius fick i uppdrag av kyrkoherden i Torsåker, Johannes Wattrangius att försöka spåra upp alla häxor i pastoratet. Detta gjorde den unge kaplanen med stor nitiskhet. I Torsåkers pastorat där Ytterlännäs ingick kulminerade det hela 1674-1675 då 71 personer i pastoratet dömdes till yxa och bål. Avrättningarna skedde på ett berg i gränstrakten mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar (öster om Lesjön). Detta berg har sedan kallats Bålberget eller Häxberget. Laurentius gifte sig 1672 (troligen) med Brita Olofsdotter Rufinia (1651 – 1730). Paret fick 10 barn. Brita var dotter till förre kaplanen i Ytterlännäs. Hon var därmed född och uppväxt på prästbolet i Sunnanåker. Brita var under trolldomsprocesserna i Ytterlännäs 1674 - 1775 ett tag misstänkt för att vara häxa. Hon frikändes dock. Hennes far, Olaus Erici Rufinius, föddes i Hälsingland och dog omkring 1672 i Sunnanåker, Ytterlännäs. Olaus var kaplan i Ytterlännäs socken 1637 - 1672.

Lars Larsson-Hornaeus (gen 2)

Lars Larsson-Hornaeus är född 1682-01-07 i Nordanåker, Ytterlännäs. Han dog den 1751-04-29 i Nordanåker, Ytterlännäs, i lungsot. Lars var son till komministern i Ytterlännäs, Laurentius Christophri Hornaeus och hans hustru Brita Olofsdotter Rufinia. Lars var student i Uppsala 1706 och prästvigdes 1708 till pastorsadjunkt i Torsåker. Lars hade en komministertjänst i Luleå mellan 1715 - 1717. Familjen fick fly hals över huvud från Luleå då ryssarna i slutet av Stora nordiska kriget anföll staden. Väl tillbaka i Ytterlännäs 1717, fick Lars på sin fars begäran bli hans medhjälpare och designerade efterträdare. Efter att hans far, komminister Laurentius Christophri, avlidit 1719 erhöll Lars fullmakt som komminister i Ytterlännäs den 15 juli 1719. Lars med familj bosätter sig på fädernegården i Nordanåker. Lars mor Britta bor kvar med familjen på gården i Nordanåker fram till sin död den 1 september 1730. I första giftet från 1709 var Lars gift med Elisabeth ”Lisken” Wattrang (1682 - 1743). Lars och Elisabeth fick 6 barn. Elisabeth var dotter till kyrkoherden i Torsåker, Hans Wattrangius. Lisken was dotter till Johannes (Hans) Wattrangius och dennes hustru Catharina Blanchovia. Catharina kom från den kända släkten Blanck i Hammar, Ytterlännäs. I sitt andra gifte från 1747 var Lars gift med Margareta Klingberg.

Jöns Hornaeus (gen 3)

Jöns Hornaeus föddes i Ytterlännäs socken år den 3 juni 1715 och dog där den 3 maj 1778. Han var präst (komminister) i Ytterlännäs liksom sin far och farfar. Jöns var student i Uppsala 1735 och prästvigdes 1742. År 1746 blev han sockenpredikant i Dals socken. Han blev sen utsedd till komminister i Ytterlännäs (Torsåkers pastorat) efter fadern 1753. Han dog i andtäppa 1778 efter långvarigsjukdom. Liksom sin far och farfar bosätter sig Jöns på fädernegården i Nordanåker. I första giftet från 1745 var han gift med Katharina Elisabeth Pihlwall (1727 – 1771). Jöns och Katharina fick 8 barn. Katharina var dotter till den förste bruksinspektoren vid Bollsta Bruk Carl Pihlwall (1688 – 1745) på Bollsta herrgård och hans hustru var Elisabeth Dorothea Fabricia (1702 – 1774). Carl Pihlwall dog den 20 oktober 1745, bara ett par månader efter Jöns och Katharinas brölllop. I sitt andra gifte från 1773 var Jöns gift med Margareta Pehrsdotter-Molin (1739 – 1809). Jöns Hornaeus (dvs sonson Laurentius Hornaeus) gjorde på sin tid en utredning av vad som hände under häxprocesserna i Ytterlännäs på 1670-talet. Detta uppdrag fick Jöns av prosten i Torsåker omkring 1735, dvs 60 år senare. Utredningen kom att heta "En Sannfärdig berättelse". Jöns hade ett första utkast av sin utredning klar år 1741 men den trycktes upp för allmänheten först den 24 maj 1771. År 1750 engagerar sig Jöns i ett projekt att starta ett glasbruk i Ytterlännäs. Detta gör han tillsammans med två andra personer och glasbruket anlades på Sandö. Den 24 mars 1760 köper Jöns och hans bror, inspektoren Lorents, mark vid Lesjöns utlopp till Edsån av Eds byamän. Marken var avsedd för ett pappersbruk. Jöns andel togs senare över av Erik Edström, som i kompanjonskap med Lorents byggde upp pappersbruket. De båda kompanjonerna var svågrar och gifta med var sin dotter till ägaren till Åvike bruk, Carl Pelt. Pappersbruket har i olika sammanhang haft olika namn genom tiderna, bl.a. Hornöström, men senare fick bruket namnet Nyede. År 1764 tar Jöns äveninitiativet till byggande av en bro över Svedjesundet mellan Bollsta och landet öster om sundet där bl.a. kyrkan fanns. Se vidare nedan. Jöns och Katharinas dotter Catharina Hornea (1754- 1809) gifter sig den 28/11 1773 med Grels Henriksson (1746 – 1824) i Östergraninge, Graninge socken. Grels var nämndeman och bonde i Östergraninge efter fadern. Med Catharina kommer släkten Hornaeus in i min släkt på farmors sida. Följande text finns i vigselboken: "Hemmansägaren Grels Henrikson Österberg ifrån Östergraninge vigdes den 28 november med jungfru Catharina Hornea ifrån Nordanåker." Catharinas förfäder har i fyra generationer, alltsedan 1637 varit komministrar i Ytterlännäs (Y). Följande finns antecknat om Catharinas far, Jöns Hornaeus: "Fadern ägde ovanligt gott praktiskt förstånd och hade omfattande intressen samt synes även av modern (Elisabeth Wattrang, kyrkoherdedotter från Torsåker) ärvt poetiska anlag.” Vigselförrättare i Ytterlännäs var Catharinas far, komminister Jöns Hornaeus.

Bron över Svedjesundet 1764

1764 tar Jöns initiativet till byggande av en bro över Svedjesundet samt byggande av en ny väg mellan Nordanåker och Nyland. Som den praktiska människa Jöns är tar han upp den gamla frågan om en bro över Svedjesundet, vilket skulle förkorta den gamla vägen runt om Edsfjärden mellan Bollsta och Ytterlännäs med ca 3 km. Projektet hade diskuterats i ett par hundra år. Genom landhöjningen hade sundet nu blivit så smalt att det skulle underlätta ett brobygge. På Jöns initiativ kom brobygget till utförande 1764 samtidigt som vägarna fick nya sträckningar. Bron är också angiven på bykartona från 1780. För mycket viktiga händelser i socknen brukade prästerna göra anteckningar om i kyrkböckerna. Så tyckte också Jöns, med all rätt, om detta projekt, varför han förde in följande rader. {Källa: Ytterlännäs C:1 2/5.} År 1764 byggdes bron över Svedjesundet som annars varit påtänkt över 200 de år, men ej kommit till någon verkställighet förrän comminister Hornaeus gienom höga landshöfdingeämbetets åtgierd dref saken till slut.” Kartan visar Bollstafjärden och Edsfjärden samt centralorten Bollstabruk till vänster om fjärden. Svedjesundet är idag inte mer än en å. Bild: Lantmäteriet. Samma år uppbröts den nya landsvägen emellan Nyland och Nordanåker ”gienom berörde comministers förfordran, och bedrifwande”.

Johannes Wattrangius, kyrkoherde i

Torsåker

Johannes Erici Wattrangius (1639 - 1684) var kyrkoherde i Torsåkers socken och chef över Torsåkers pastorat där även socknarna Ytterlännäs och Dal ingick. Han blev hjälp-präst i Torsåker 1662 till sin far och "pastor loci" 1670. Johannes studerade i Uppsala 1658 och prästvigdes i Härnösand 1668. Han var gift med Catharina Blanchovia (1643 - 1708). Johannes och Catharina hade sex barn. Johannes far var Ericus Andreae Wattrangius (1600 – 1670), kyrkoherde i Torsåkers pastorat. Han kom till Torsåker 1654. Innan dess hade han varit fältpräst i Tyskland, även under Gustav II Adolfs tid. Han studerade i Uppsala 1625 och var fältpräst från och med 1628. Catharinas far var Jöns Bryngelsson Blanck (1613 - 1667). Familjen ägde en stor gård i Hammar, Ytterlännäs. Under häxprocesserna i Torsåkers pastorat under 1674 - 1675 fick Laurentius Hornaeus fick i uppdrag av kyrkoherden i Torsåker, Johannes Wattrangius, att försöka spåra upp alla häxor i pastoratet. Johannes höll en straffpredikan i Torsåkers kyrka för de dödsdömda innan de avrättades och brändes på bål på Häxberget våren 1675. Johannes Wattrangius dotter Elisabeth (f. 1682) och Laurentius Hornaeus son Lars (f. 1682) gifte sig sedermera med varandra (1709).

Släkten Hornaeus antavla

Antavla för prästsläkten Hornaeus Grafisk antavla för släkten Hornaeus Häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675

Bolstabruk

Bollstabruk, även Bollsta, är en tätort i Kramfors kommun belägen vid Bollstafjärden av Ångermanälven cirka 10 km nordväst om centralorten Kramfors. Tätorten omfattar såväl den gamla byn Bollsta som flera andra byar vid Bollstafjärden. Under 1680-talet planerade greve Carl Larsson Sparre, landshövding i Västernorrlands län och innehavare av Graninge bruk, att anlägga en masugn och hammarsmedja vid Bollstaån. Sparres planer kom emellertid aldrig att förverkligas. I början av 1700-talet väcktes tanken på en masugn och hammarsmedja på nytt, nu av Graninge bruks nuvarande ägare, Johan Clason, och av ägaren till Holms säteri och Gålsjö bruk, Jacob Polack. År 1737 anlade de tillsammans ”Bollsteå masugn vid Bollstaåns fall strax före utloppet i Bollstafjärden, huvudsakligen på mark som hörde till Blästa by. Det mesta av utrustningen flyttades dit från Sollefteå, där en masugn tidigare uppförts av Graninge Bruks ägare. År 1741 stod masugnen i Bollsta färdig. Masugnen var sen i drift fram till februari 1899. Förutom framställning av tackjärn för hamrarna har det även vid masugnen varit gjuteriverksamhet. Det är åtskilliga spishällar som gjutits här med det för Bollstabruk fastställda märket: siffran XII inom en cirkel och bokstaven B. År 1853 kompletterades järnbruket i Bollsta med en vattensåg med fyra ramar och en kantbänk. Den efterträddes 1860 av en ångsåg med fem ramar och två kantbänkar. När sågverksindustrin expanderade byggdes 1887–1894 arbetarkaserner som fick namnet Kejsarstaden. Varken Johan Clason eller Jacob Pollack bodde vid bruket utan det sköttes av förvaltare. Den förste bruksinspektoren vid Bollsta Bruk var Carl Pihlwall (1688 – 1745). Hans hustru var Elisabeth Dorothea Fabricia (1702 – 1774). Pihlwall hade ett stort socialt umgänge och bjöd ofta på stora middagar. Då hans egen förmögenhet inte räckte till började han ”låna” pengar ur bruksföretaget. Hans skulder växte och när det hela uppdagades var skulden uppe i 13.345 daler, en mycket stor summa på den tiden. Som en jämförelse kan nämnas att hans egen årslön som bruksinspektor var 1.200 daler. Pihlwall fick skriftligen erkänna sin skuld till bruket och fick pantsatt alla sina tillgångar som säkerhet för skulden. Bruksägarna nöjde sig med detta och förde inte saken vidare. Varken hans hustru och barn kände till något om detta. När Carl Pihlwall dog några år senare, den 20 oktober 1745, och först nu fick hans änka och barn reda på hur det stod till. Detta blev naturligtvis ett hårt slag för familjen när den stora skulden uppdagades. När bouppteckningen var avklarad stod sterbhuset med en förlust på 3.328 daler. Tillsammans med den skulden som Pihlwall tidigare skriftligen erkänt, uppgick den totala skulden till 16.000 daler kmt. Familjen var med andra ord utblottad och fick flytta ut ur inspektorsbostaden. Elisabeth enda alternativ var nu att flytta hem till dottern Katharina och hennes make, komministern Jöns Hornaeus i Nordanåker. Bollstabruk gick sen i arv till Clasons söner och sonsöner i Graninges namn.

Herrgården på bruket

Herrgården och dess två flyglar var ursprungligen vänd mot Bollstafjärden men vid en renovering år 1813 flyttade man huvudbyggnaden till dess nuvarande plats. Den dåvarande ägare till Graninge bruk, Isak Ifraim Clason, flyttade då in i herrgården vid Bollstabruk. Vid mitten av 1800-talet renoverades åter herrgårdens huvudbyggnad och förlängdes då med två tillbyggnader. Annars har herrgården var bostad åt brukets förvaltare och till herrgården ingick också ett stort jordbruk. Nuvarande utseende fick huset på 1940- talet.

Bollsta sågverk

Den första vattendrivna ramsågen byggde Graninge och Holms bruk år 1853 nära Bollstaåns mynning. År 1863 byggde Graninge en ångsåg på platsen. Därmed var sågen inte längre beroende av vattenflödet i ån och kunde vara i drift så gott som hela året. I början var ångsågen försedd med fem sågramar, men år 1890 fick den tio ramar.

Johannisbergs herrgård

Sjökapten Johan Nyberg (1801 - 1875) byggde herrgården Johannisberg som bostad åt sig själv. Johan Nyberg uppförde såväl huvudbyggnaden som de båda flyglarna och gav platsen namn efter sitt eget dopnamn, Johannes. Exakt när byggnaderna uppfördes är inte helt klarlagt men det var i slutet av 1840-talet. Han var en mycket framgångsrik affärsman och han började sin bana som sjökapten och redare med egna fartyg. År 1836 köpte Nyberg skeppsvarvet i Bollsta, som tidigare tillverkat båtar för brukets behov sedan 1700-talet. Nyberg bedrev internationell handel med trävaror som fraktades på hans egna båtar. Johan Nyberg hade avlagt sjökaptensexamen vid navigationsskolan i Härnösand. Bland Nybergs egna fartyg fanns bl.a. briggen Lisette och skeppen Atlantic, Weidenhielm och Carl XV. Han investerade i flera sågar och bedrev dessutom jordbruk. Förmögenheten växte och efter några år uppförde han sin herrgård, Johannisberg. Bilden visar Johannisberg herrgård i Bollstabruk, Ytterlännäs. Oljemålning av G W Palm, år 1856. Bild: Wikipedia.. Senare i sitt liv upprättade Nyberg ett donationsbrev på 167 000 riksdaler. Det skulle gå till välgörande ändamål, såsom sjukvård, fattigvård, skola m.m. Nyberg var emot kyrkorådets planer på att riva den gamla kyrkan när den nya stod färdig. Han donerade därför 1 500 riksdaler för underhåll och reparation av gamla kyrkan. Johan Nyberg avlider några år efter donationerna och blev 74 år gammal. Nyberg och hans hustru Cajsa Lisa fick inga egna barn med de tagit sig an brorsonen Nils Johan Nyberg som fosterson. Nils Johan blev även han sjökapten, ärvde Johannisbergs herrgård. Ytterlännäs kommun köpte herrgården år 1928 för att använda nedre planet som kommunkontor. Det övre plan bevarades intakt.

Prästsläkten Hornaeus

i Ytterlännäs

Relaterade länkar

Grafisk antavla för släkten Hornaeus Antavla för prästsläkten Hornaeus Häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675

Källreferenser

Det gamla Ytterlännäs, Sten Berglund, 1974. Utgiven av Ytterlännäs Hembygdsförening. Bollstabruk och Ytterlännäs Riksintressen, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Länsmuseets småskriftsserie nr 13, 2014. Wikipedia DigitaltMuseum
Vy över Bollsta, Ytterlännäs, med Ångermanälven i bakgrunden runt sekelskiftet 1900. Bild: Järnvägsmuseet, ID: JvmKCAC12371.  I övre delen av fotot syns Ytterlännäs nya kyrka. Flygfoto över Bollstabruk, Ytterlännäs. Bilden är tagen före 1937. Bild: Järnvägsmuseet, ID: JvmKCAC02589.  Vy över Bollstafjärden, Ytterlännäs. Handkolorterad skioptikonbild av Viktor Lundgren (1884 - 1967) . Bild: Västernorrlands museum, ID: PHO_26_3_444. Till vänster i bild syns Ytterlännäs nya kyrka.. Bollsta bruk. Masugnen, järnhyttan år 1898. Bild: Tekniska museet, ID: TEKA0146392.  Bilder från Ytterlännäs Bollsta ångsåg 1897 samt bogserbåten Bollsta I (sjösatt 1896), Graningeverken AB. Bild: Sjöhistoriska museet, ID: Fo175662.  Bollsta bruk, Herrgården år 1898. Herrgården har varit bostad åt brukets förvaltare.Bild: Tekniska museet, ID: TEKA0146388.  Bolstabruk, järnvägsstationen. Järnvägen förlängdes från Härnösand till Sollefteå år 1893 och därmed fick Bollstabruk järnvägsförbindelse. Banan öppnades för trafik den 12 december 1893 men den egentliga invigningen ägde rum först den 1 januari 1894, då kung Oscar II och kronprins Gustaf var med på invigningståget.Bild: Järnvägsmuseet, ID: JvmKCAC17688.