Copyright © Hans Högman 2020-07-21
Hur man söker uppgifter om en
soldats pension i rullorna
Gratialister – underhållstagare
När en soldat eller befäl tog avsked på grund av
ålder eller skada/sjukdom kunde han under vissa
betingelser erhålla gratial – underhållsstöd, dvs
pension. Den som erhöll underhåll (gratial) kallades
gratialist.
Gratial utdelades inte per automatik bara för att
soldaten hade passerat en viss åldersgräns (50 år)
och tjänstgjort i minst 25 - 30 år vid avskedet.
Vanligen krävdes även ett hedrande uppförande
under hela tjänstetiden - tjänat väl - (dvs goda
vitsord) samt att soldaten bedömdes sakna förmåga
att försörja sig själv efter avskedet. Om han till viss
grad bedömdes som arbetsför fick han, om han
blev tilldelat underhåll, vanligen ett lägre belopp.
Före 1730 fick man sällan något underhåll om han
inte varit sårad.
För de som missköt sig i tjänsten och straffats för
grövre förseelser utgick ingen pension.
Efter avslutad tjänst fick soldaten lämna
soldattorpet där han bott och brukat jorden under
lång tid. Det kunde dock hända att han fick bo kvar
så länge han levde.
Om han var frisk och orkade kunde han få en tjänst
som exempelvis dräng hos någon bonde eller
enklare sysslor i socknen. Ofta var det dock
fattigvården som väntade. Behovet av
underhållsstöd var därför stort för en äldre soldat
efter avslutad tjänstgöring, speciellt om han var
sjuk eller skadad på något sätt. Den pension som
soldaten erhöll då han tog avsked från det militära
räckte dock inte långt.
Officerare och underofficerare betalade in en avgift
till sin pensionskassa och kunde sedan kvittera ut
pension efter avskedet. Soldater och båtsmän
däremot fick i regel pension endast om de
uppfyllde vissa kriterier, till exempel skadad i tjänst
eller lång tjänstgöringstid.
Änkor eller barn till avlidna officerare kunde också
få pension.
Utbetalning:
De som var underhållstagare, gratialister,
hämtade vanligen ut sitt bidrag (gratial) vid
regementets likvidationsmöten (gratialistmöten)
vilka hölls i december och juni eller i januari och juli
på vissa bestämda ställen inom varje regementes
område. Det var då regementsskrivaren som
delade ut pengarna och sen redovisade
utbetalningarna till Krigsmanshuskassan. För att få
ut sin pension måste soldaten visa upp intyg,
vanligen prästbetyg samt underhållsbrevet.
Om en soldat var behörig till pension (gratial) finns
vanligtvis en notering om detta i
generalmönsterrullan då soldaten mönstrades ut.
Det kan då stå "anmäles till underhåll" eller
liknande formulering.
Om en soldat beviljats avsked vid en
generalmönstring men ännu inte uppfyllde
villkoren med avseende på ålder eller antal
tjänsteår kunde avsked med pension ändå bilviljas
om soldaten kvarstod i tjänst fram tills dess han
uppfyllde villkoren. Man ser då noteringen "anmäles
till underhåll på expectance". Expectance = väntan.
Under 1800-talet delade man in gratialisterna i
fyra klasser.
•
Klass 1
Skadad i tjänsten och oförmögen till arbete.
•
Klass 2
Lindrigt skadad i tjänst men förmögen till visst
arbete
•
Klass 3
De som i tjänsten blesserats eller insjuknat på
ett sådant sätt att det påverkat
arbetsförmågan negativt eller de som tjänat
utmärkt väl i krig eller de med över 30 års
tjänstgöring
•
Klass 4
Ålder 50 år samt 30 tjänsteår eller varit
kommenderade i fält och genom sjuklighet
eller andra åkommor var i behov av understöd
Hanledning 8: Hur man
söker pensionsuppgifter (1)
Årligt belopp till gratialisterna:
•
Klass
1800-tal fram till 1859.
Från 1859
•
Klass 1
36 rdr (max 50 rdr)
72 rdr (max 100 rdr)
•
Klass 2
24 rdr
48 rdr
•
Klass 3
12 rdr
24 rdr
•
Klass 4
8 rdr
15 rdr
rdr = riksdaler
Beloppen har naturligtvis ändrats genom åren. När
bidragstagaren kom upp i en ålder av 65 respektive
75 år kunde han flyttas upp i närmast högre klass.
Pensionskassor
Det har funnits tre större pensionskassor. De flesta
inom Krigsmakten tillhörde någon av dem.
1.
Vadstena krigsmanshuskassa 1647-1865 (-
1970). Hit hörde meniga och korpraler inom
armén. Åren 1647-1757 fick även officerare sin
pension härifrån.
2.
Arméns pensionskassa 1757-1937. Officerare,
underofficerare och civilmilitär personal fick
pension ur kassan.
3.
Flottans pensionskassa 1642-1937. Hit hörde
all personal inom flottan.
Krigsmanshuset i Vadstena
Pensionen utbetalades från Krigsmanshuset i
Vadstena, - den militära pensionsstiftelsen.
Krigsmanshuset i Vadstena grundades 1647 (på
initiativ av Drottning Kristina) där de gamla
klosterbyggnaderna användes som ett slags
äldreboende och veteransjukhus för krigsinvalider.
År 1757 avskildes officerare och underofficerare från
Krigsmanshuset genom Pensionskassans
inrättande. Kvar i Krigsmanshuset fanns därefter
enbart meniga och korpraler. År 1783 ombildades
Krigsmanshuset till Krigsmanshuskassan.
Rullorna över gratialister finns arkiverade under
Krigskollegium, krigsmanshuskontoret.
Dessa rullor är ordnade regementsvis med
gratialisterna listade i alfabetisk ordning och sedan
kronologiskt uppställda efter avskedsdatum.
Den information man kan hitta i dessa rullor är
uppgifter om en soldat fått gratial (pension) och
blivit gratialist, när han fick det samt när han dog.
Det sistnämnda var viktigt för krigsmanshuskassan
för att de skulle veta när det var dags att stoppa
utbetalningarna.
Det var vanligen regementsskrivaren i soldatens
tidigare regemente som skötte den praktiska
utbetalningen av pensionen till soldaten. Detta
skedde vid särskilda gratialistmöten.
Veteransjukhus:
Veteransjukhuset och boendet för krigsveteraner i
Vadstena stängdes 1783. Som mest vistades ett
hundratal krigsinvalider i Vadstena. Tre år senare,
1790, inrättades en invalidkår i Karlshamn. Här
kunde krigsinvaliderna få försörjning och göra
enklare vakttjänst. Denna inrättning lades ned 1834
och de intagna flyttades till en ny invalidkår som
bildats på Ulriksdals slott i Stockholm år 1822. Här
vistades ett 80-tal invalider från armén och
skärgårdsflottan. Invalidkåren på Ulriksdal lades ned
1849 och då försvann Sveriges sista veteransjukhus.
Invaliderna överfördes nu till Danvikens hospital,
söder om Stockholm.
Vadstena krigsmanshuskassa / Arméns
pensionskassa
Kavallerister och infanterisoldater kunde få sin
pension från Vadstena Krigsmanshuskassa. Kassan
grundades 1647 och omfattade endast armén. Fram
till och med 1757 tillhörde alla som var verksamma
inom armén denna kassa.
Efter 1757 fick dock officerarna en egen
pensionskassa, Arméns pensionskassa. Därefter
var det enbart korpraler och meniga som kunde
erhålla pension från Vadstena krigsmanshuskassa.
Efter 1865 förvaltades kassan av Arméförvaltningen.
Officerare och underofficerare betalade in en viss
summa årligen till Arméns Pensionskassa beroende
på officersgrad och lön. När de sedan fick avsked
kunde de få ut en pension från kassan.
Pensionskassan var konstruerad så att bara ett visst
antal personer från varje officersgrad kunde få
pension samtidigt. Om antalet platser var fullt
kunde det därför dröja ett eller flera år efter
avskedet innan man fick sin pension.
Meritförteckningar
Officerare och underofficerare i armén skickade
kontinuerligt in meritförteckningar till Arméns
Pensionskassa under sin yrkesverksamma tid.
Anledningen till detta var att med hjälp av
meritlistan försäkra sig om att få rätt pension när
den dagen kom.
I meritförteckningarna kan man hitta uppgifter om
när officeren började, gradpasseringar,
kommenderingar, utbildningar med mera.
Dessa insända meritförteckningar finns samlade i
Arméns pensionskassas arkiv. Meritförteckningarna är
samlade i en storserie så kallade Meritband.
Flottans pensionskassa
Båtsmän och flottans officerare och underofficerare
tillhörde samma pensionskassa, Flottans
pensionskassa. Flottans pensionskassa omfattar
tiden 1642-1937.
De officerare, underofficerare, manskap etc som fått
pension i flottan kallades för gratialister fram till
1783. Därefter kallades officerare, underofficerare,
civila tjänstemän och likställda för pensionärer
medan övriga fortfarande kallades gratialister.
Söka pensionsuppgifter
För att söka information om en soldats pension
(gratial) finns följande handledningar:
•
Armén fram till 1865
•
Armén 1866 - 1907
•
Flottan
•
Hur man navigerar på sidorna
