Avsnittet “Yngre indelningsverket - I fält” är uppdelad på flera sidor:
Skillnaden mellan kavallerikompani och skvadron
Inledning - kavallerikompani kontra skvadron
Ett kavalleriregemente under indelningsverkets epok bestod vanligen av 1.000 ryttare som var organiserade på 8 kompanier om 125 man vardera.Inför strid ställde kompanierna upp i en svag plogformation på 3 led. Första ledet var någon bredare än de andra leden. Ryttarna ställde upp mycket tätt, knä bakom knä, vilket innebar att de red mycket tätt med ryttarens knä direkt bakom ryttaren framför. På så sätt bildade formationen en kil som kunde spränga in i fiendeleden.Benämningen ”skvadron” som beteckning på ett kavallerikompani började användas först efter 1814.Före 1814 var skvadron en beteckning för en sammansatt taktisk enhet bestående av två eller flera kompanier, närmast att jämföra med en bataljon. Under 1600- och 1700-talen bestod en skvadron således av två eller flera kavallerikompanier, dvs 250 man eller mer och var en taktisk enhet vid strid och som kunde agera självständigt.
Vilket var den minsta taktiska enhet som det karolinska kavalleriet gick
in i strid med?
Var det kompaniet och hur var det uppställt? Vad var då en skvadron och hur var det formerad?
En större enhet om 250 ryttare?
Det förekommer uppgifter i svensk litteratur och på webben att en skvadron bildade en gemensam formation bestående av 250 ryttare plus befäl i plogform, dvs 250 ryttare i en och samma enhet. En sådan enhet skulle vara mycket stor och rätt så otympliga att styra och manövrera i strid.Det finns heller inga kända reglementen (originalkällor) från karoliner epoken som stöder att skvadronen bestod av enda stor gemensam formation.
Enheter om vardera 125 ryttare?
Däremot finns reglementen som visar att varje enskilt kavallerikompani stred i en plogformation bestående av 125 ryttare. Det är taktiskt logiskt att 2 kompanier om vardera 125 ryttare tillsammans bildade en skvadron som samverkade i vågor, eller olika håll och vinklar under stor rörlighet. Det vill säga 2 separata kompanier som samverkade i en enhet kallad skvadron.Ett kavallerikompani formerat på detta sätt hade en front på cirka 32 meter och 10 meters djup. Märk att i stort sett samtliga standar är just kompanifanor, inte skvadronsfanor.Man kan därför utgå ifrån att det karolinska kavalleriet stred kompanivis i en plogformation omfattande en styrka på 125 ryttare.Nedanstående bild från Krigsarkivet visar Karl XI:s kavalleriregemente 1691-1707 i plogformation där kompaniet genomgående är illustrerat:
•Skiss, Karl XI:s kavallerireglemente 1691 - 1707. Krigsarkivet.•Hästen i det karolinska rytteriet (studier i det indelta rytteriets hästhållning), Henry Waxberg,1973.•Karoliner av Alf Åberg och Göte Göransson, 1989 (första utgåvan 1976).Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
xxxxxxxxxxxxx
Texten lyder: ”Ett kompani på 125 man kompletta med kompaniofficerare och underofficerare när det skall ”träffa” (strida) eller svänga.”Kompaniet är uppställd på tre led i plogformation. Varje cirkel motsvarar en ryttare med häst.Före 1814 var skvadron en beteckning för en sammansatt taktisk enhet bestående av två eller flera kompanier, närmast att jämföra med en bataljon. [Källa: Hästen i det karolinska rytteriet, Henry Waxberg].Åberg/Göransson skriver i boken ”Karoliner”: Kavallerikompaniet ställde upp tre led djupt i en svag plogformation. De enskilda ryttarna skulle sluta tätt samman så att varje man i den högra flygeln kunde hålla sitt vänstra knä bakom sidokamratens högra knä och motsvarande i den vänstra flygeln. Mitt i det främsta ledet red kornetten med sitt kompanistandar som skulle vara hela kompaniets riktmärke.På Krigsarkivet finns Karl XI:s arbetspapper där kungen skissat upp hur ett kavallerikompani på 125 ryttare inklusive sina officerare skulle ”träffa fienden” (se bilden ovan). Med cirklar har kungen angivit var varje man skulle stå i den kompakta sammanställda truppen på tre led. På en annan skiss har kungens kopist överfört hans idéer och ersatt varje cirkel med prydligt ritad ryttare (se bilden nedan).Det var så Karl XI tänkte sig kompaniets formation i strid, och det var den kom att användas av Karl XII och hans generaler under det stora nordiska kriget. Så, vi kan utgå från att kompanierna ställde upp kompanivis vid strid och att två kompanier (eller fler) vid behov tillsammans bildade en skvadron, dock med separata formationer, en per kompani.
Ovan, svenskt kavallerikompani om 125 man plus befäl uppställd i plogformation inför strid. Karl XI:s exercisreglementet 1691-1707, Krigsarkivet.
Karolinska kavallerikompanier uppställda på tre led för strid vid slaget i Gadebusch den 9 december 1712 (g.s.).Här ser man tydligt att det är mindre enheter av kompanistorlek (125 man) som står uppställda efter varandra, för att allt eftersom slussas fram.
Ett kavalleriregemente under indelningsverkets epok bestod vanligen av 1.000 ryttare som var organiserade på 8 kompanier om 125 man vardera.Inför strid ställde kompanierna upp i en svag plogformation på 3 led. Första ledet var någon bredare än de andra leden. Ryttarna ställde upp mycket tätt, knä bakom knä, vilket innebar att de red mycket tätt med ryttarens knä direkt bakom ryttaren framför. På så sätt bildade formationen en kil som kunde spränga in i fiendeleden.Benämningen ”skvadron” som beteckning på ett kavallerikompani började användas först efter 1814.Före 1814 var skvadron en beteckning för en sammansatt taktisk enhet bestående av två eller flera kompanier, närmast att jämföra med en bataljon. Under 1600- och 1700-talen bestod en skvadron således av två eller flera kavallerikompanier, dvs 250 man eller mer och var en taktisk enhet vid strid och som kunde agera självständigt.
Vilket var den minsta taktiska
enhet som det karolinska
kavalleriet gick in i strid med?
Var det kompaniet och hur var det uppställt? Vad var då en skvadron och hur var det formerad?
En större enhet om 250 ryttare?
Det förekommer uppgifter i svensk litteratur och på webben att en skvadron bildade en gemensam formation bestående av 250 ryttare plus befäl i plogform, dvs 250 ryttare i en och samma enhet. En sådan enhet skulle vara mycket stor och rätt så otympliga att styra och manövrera i strid.Det finns heller inga kända reglementen (originalkällor) från karoliner epoken som stöder att skvadronen bestod av enda stor gemensam formation.
Enheter om vardera 125 ryttare?
Däremot finns reglementen som visar att varje enskilt kavallerikompani stred i en plogformation bestående av 125 ryttare. Det är taktiskt logiskt att 2 kompanier om vardera 125 ryttare tillsammans bildade en skvadron som samverkade i vågor, eller olika håll och vinklar under stor rörlighet. Det vill säga 2 separata kompanier som samverkade i en enhet kallad skvadron.Ett kavallerikompani formerat på detta sätt hade en front på cirka 32 meter och 10 meters djup. Märk att i stort sett samtliga standar är just kompanifanor, inte skvadronsfanor.Man kan därför utgå ifrån att det karolinska kavalleriet stred kompanivis i en plogformation omfattande en styrka på 125 ryttare.Nedanstående bild från Krigsarkivet visar Karl XI:s kavalleriregemente 1691-1707 i plogformation där kompaniet genomgående är illustrerat:
Texten lyder: ”Ett kompani på 125 man kompletta med kompaniofficerare och underofficerare när det skall ”träffa” (strida) eller svänga.”Kompaniet är uppställd på tre led i plogformation. Varje cirkel motsvarar en ryttare med häst.Före 1814 var skvadron en beteckning för en sammansatt taktisk enhet bestående av två eller flera kompanier, närmast att jämföra med en bataljon. [Källa: Hästen i det karolinska rytteriet, Henry Waxberg].Åberg/Göransson skriver i boken ”Karoliner”: Kavallerikompaniet ställde upp tre led djupt i en svag plogformation. De enskilda ryttarna skulle sluta tätt samman så att varje man i den högra flygeln kunde hålla sitt vänstra knä bakom sidokamratens högra knä och motsvarande i den vänstra flygeln. Mitt i det främsta ledet red kornetten med sitt kompanistandar som skulle vara hela kompaniets riktmärke.På Krigsarkivet finns Karl XI:s arbetspapper där kungen skissat upp hur ett kavallerikompani på 125 ryttare inklusive sina officerare skulle ”träffa fienden” (se bilden ovan). Med cirklar har kungen angivit var varje man skulle stå i den kompakta sammanställda truppen på tre led. På en annan skiss har kungens kopist överfört hans idéer och ersatt varje cirkel med prydligt ritad ryttare (se bilden nedan).Det var så Karl XI tänkte sig kompaniets formation i strid, och det var den kom att användas av Karl XII och hans generaler under det stora nordiska kriget. Så, vi kan utgå från att kompanierna ställde upp kompanivis vid strid och att två kompanier (eller fler) vid behov tillsammans bildade en skvadron, dock med separata formationer, en per kompani.
•Skiss, Karl XI:s kavallerireglemente 1691 - 1707. Krigsarkivet.•Hästen i det karolinska rytteriet (studier i det indelta rytteriets hästhållning), Henry Waxberg,1973.•Karoliner av Alf Åberg och Göte Göransson, 1989 (första utgåvan 1976).Överst på sidan
Ovan, svenskt kavallerikompani om 125 man plus befäl uppställd i plogformation inför strid. Karl XI:s exercisreglementet 1691-1707, Krigsarkivet.
Karolinska kavallerikompanier uppställda på tre led för strid vid slaget i Gadebusch den 9 december 1712 (g.s.).Här ser man tydligt att det är mindre enheter av kompanistorlek (125 man) som står uppställda efter varandra, för att allt eftersom slussas fram.
