Född 1526-11-01.
Död 1583-09-16 i Stockholms slott.
Begravd i Uppsala domkyrka.
Katarina Jagellonica.
Född 1526-11-01. Död 1583-09-16 i Stockholms slott. 		       
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Relationer och barn

Gift 1562-10-04 i Vilnius.

Johan III Vasaätten. uparrow.png
Konung av sverige 1568 - 1592
Född 1537-12-20 i Stegeborgs slott, Skällvik (E).
Död 1592-11-17 i Stockholms slott, Stockholm (AB).
Begravd i Uppsala domkyrka.
Svensk kung 1568; son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud, bror till Erik (XIV) och Karl (IX). Johan äktade 1562 den polska prinsessan Katarina Jagellonica (1526-83), syster till Sigismund II av Polen. Som hertig av Finland intog Johan en självständig ställning och råkade i konflikt med Erik XIV genom sin expansionspolitik i Balticum och sitt giftermål. P g a sina förbindelser med Sigismund II dömdes Johan av riksdagen 1563 till döden och satt en tid inspärrad på Gripsholms slott. Då Eriks sinnessjukdom blev alltmer uppenbar, frigavs Johan. Han förenade sig med hertig Karl, gjorde i spetsen för adeln uppror mot Erik och efterträdde sin bror på tronen. Erik hölls länge fängslad och mördades - möjligen på Johans order - 1577. Under 1570-talet befäste Johan väldet över Estland, erövrade från Ryssland delar av Ingermanland och vann gentemot Lübeck kontrollen över handeln på Ryssland.

Johan, som var en lärd teolog, sökte medla mellan lutheraner och katoliker och lät därför utarbeta en ny kyrkoordning, Nova ordinantia. Sin son Sigismund lät han uppfostra i den katolska läran och uppnådde därmed att denne 1587 valdes till polsk kung. Johan var en typisk renässansfurste även i sitt stora bildnings- och konstintresse, främst manifesterat i praktfulla slottsbyggen, bl a Borgholms, Uppsala och Kalmar slott. Efter Katarina Jagellonicas död 1583 gifte han 1585 om sig med Gunilla Bielke (1568-97)

Sigismund Vasaätten.
Kung av Sveige1592 - 1599
Född 1566-06-20 i Gripsholms slott, Mariefred (D).
Död 1632-04-19 i Warszawa, Polen.
Kung av Sverige och Polen, son till Johan III och Katarina Jagellonica. Sigismund, som uppfostrats i den katolska läran, valdes 1587 till Polens kung som Sigismund III, och 1592 efterträdde han fadern på den svenska tronen. Före sin kröning 1594 måste han dock erkänna Uppsala mötes beslut (1593), genom vilket reformationens seger i Sverige beseglades. Hans främste rådgivare var Germanico Malaspina (f omkr 1550, d 1604), vilken 1593-94 följde honom till Sverige, där han betraktades som kungens onda genius. Misshälligheter uppstod när Sigismund, som uppehöll sig i Polen, tillsatte länshövdingar, vilka tog order direkt från honom. Med stöd av rikets ständer men i viss motsättning till aristokratin krävde hertig Karl, som utsetts till riksföreståndare, en rent svensk regering.

1597 rådde fullt inbördeskrig i Sverige mellan Sigismunds och hertig Karls anhängare. Kungen företog nu en väpnad expedition till Sverige men tvingades efter nederlaget vid Stångebro 1598 foga sig i Karls krav. Sigismund lämnade sedan landet och avsattes 1599. Kampen om Sveriges krona fortsatte i det polsk-svenska kriget om Livland, vilket till sist blev en del av trettioåriga krigets stora katolsk-protestantiska kraftmätning. Som polsk kung anses Sigismund ha varit impopulär, och han måste bl a bekämpa svåra uppror. I krig mot Ryssland vann han emellertid betydande områden. Han var två gånger förmäld med österrikiska prinsessor, 1592 med Anna (1573-98), dotter till ärkehertig Karl av Österrike, och 1805 med ärkehertiginnan Konstantia (1588-1631). Hans söner Vladislav och Johan Kasimir blev efter varandra kungar i Polen.