Konung över Sverige 1604 - 1611
Född 1550-10-04 i Stockholms slott.
Död 1611-10-30 i Nyköpings slott (D).
Begravd 1612-04-21 i Strängnäs domkyrka.
Riksförståndare 1599 - 1604, konung över Sverige 1604 - 1611. Arvsfurste vid födseln. Hertig med förläning av Södermanland, Närke och Värmland samt socknar i Västmanland och Västergötaland.
Han medverkade till Erik XIV:s avsättning men kom senare ofta i spänt förhållande till Johan III genom sin stridbara protestantism och sin månhet om sitt hertigdömes oavhängighet. Efter broderns död ledde Karl motståndet mot Sigismund och den katolska reaktionen. Det kom då till öppen brytning mellan Karl och riksrådet, vars främsta medlemmar efter Sigismunds nederlag vid Stångebro 1598 utlämnades till Karl och senare avrättades (Linköpings blodbad 1600). Karl var nu landets obestridde ledare, men antog kungatiteln först 1604 och lät kröna sig 1607. Genom den polska fejden invecklades Sverige även i Rysslands inbördesstrider. Slutligen kom Karl även i krig med Danmark (Kalmarkriget), så att han vid sin död lämnade i arv åt sonen Gustav II Adolf tre krig att avsluta.
Karl hade ärvt faderns folkliga, praktiska läggning och förmåga till politisk överblick men även hans maktlystnad och häftiga sinnelag. Han var gift två gånger: 1579 med Maria av Pfalz, med vilken han hade dottern Katarina, som blev mor till Karl X Gustav; 1592-1611 med Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), med vilken han hade barnen Gustav Adolf om vilken Karl lär ha yttrat: ille faciet, lat, 'han ska göra det', åsyftande de uppgifter han själv inte mäktat slutföra, Karl Filip (1601-22), vilken 1611 var påtänkt som tsar av Ryssland, och Maria Elisabet. Illegitim son till Karl var Carl Carlsson Gyllenhielm.
Karl avled i sviterna av flera slaganfall.
Född 1550-10-04 i Stockholms slott.
Död 1611-10-30 i Nyköpings slott (D).
Begravd 1612-04-21 i Strängnäs domkyrka.
Riksförståndare 1599 - 1604, konung över Sverige 1604 - 1611. Arvsfurste vid födseln. Hertig med förläning av Södermanland, Närke och Värmland samt socknar i Västmanland och Västergötaland.
Han medverkade till Erik XIV:s avsättning men kom senare ofta i spänt förhållande till Johan III genom sin stridbara protestantism och sin månhet om sitt hertigdömes oavhängighet. Efter broderns död ledde Karl motståndet mot Sigismund och den katolska reaktionen. Det kom då till öppen brytning mellan Karl och riksrådet, vars främsta medlemmar efter Sigismunds nederlag vid Stångebro 1598 utlämnades till Karl och senare avrättades (Linköpings blodbad 1600). Karl var nu landets obestridde ledare, men antog kungatiteln först 1604 och lät kröna sig 1607. Genom den polska fejden invecklades Sverige även i Rysslands inbördesstrider. Slutligen kom Karl även i krig med Danmark (Kalmarkriget), så att han vid sin död lämnade i arv åt sonen Gustav II Adolf tre krig att avsluta.
Karl hade ärvt faderns folkliga, praktiska läggning och förmåga till politisk överblick men även hans maktlystnad och häftiga sinnelag. Han var gift två gånger: 1579 med Maria av Pfalz, med vilken han hade dottern Katarina, som blev mor till Karl X Gustav; 1592-1611 med Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), med vilken han hade barnen Gustav Adolf om vilken Karl lär ha yttrat: ille faciet, lat, 'han ska göra det', åsyftande de uppgifter han själv inte mäktat slutföra, Karl Filip (1601-22), vilken 1611 var påtänkt som tsar av Ryssland, och Maria Elisabet. Illegitim son till Karl var Carl Carlsson Gyllenhielm.
Karl avled i sviterna av flera slaganfall.
|
Karl IX Vasaätten.
Född 1550-10-04 i Stockholms slott. Död 1611-10-30 i Nyköpings slott (D). |
F
Gustav I Eriksson Vasa.
Född 1496-05-12 i Lindholmens gård (C). Död 1560-09-29. |
|||
|
M
Margareta Eriksdotter Lejonhuvud.
Född 1516 i Ekeberg, Lillkyrka (T). Död 1551-08-25 i Tynnelsö slott, Strängnäs (D). |
||||
Relationer och barn
|
Utom äktenskap.
Karin Nilsdotter.
|
Carl Carlsson Gyllenhielm.
Riksamiral
Född 1574.
Död 1650.
Begravd i Strängnäs domkyrka.
Adlades 18 år gammal av sin farbror Johan III. Reste som ung till Frankrike där han lärde sig krigets konst. Stred tappert och hjältemodigt med sin fader hertig Karls här mot kung Sigismund. Blev vid sekelskiftet överste i Livland och 1601 tillfångatagen i slaget vid Kokenhusen mot Polen. I tolv år satt han i hård krigsfångenskap - efter ett försök att fly strängt fjättrad med fotbojor under sex år. 1613 frigavs han och fick en belöning för sin uthållighet och tapperhet av sin halvbroder Gustaf II Adolf - friherreskapet Bergkvara i Småland. Blev senare fältmarskalk, riksråd och riksamiral samt dessutom generalguvernöröver Ingermanland och Keksholms län.
Riksamiral
Född 1574.
Död 1650.
Begravd i Strängnäs domkyrka.
Adlades 18 år gammal av sin farbror Johan III. Reste som ung till Frankrike där han lärde sig krigets konst. Stred tappert och hjältemodigt med sin fader hertig Karls här mot kung Sigismund. Blev vid sekelskiftet överste i Livland och 1601 tillfångatagen i slaget vid Kokenhusen mot Polen. I tolv år satt han i hård krigsfångenskap - efter ett försök att fly strängt fjättrad med fotbojor under sex år. 1613 frigavs han och fick en belöning för sin uthållighet och tapperhet av sin halvbroder Gustaf II Adolf - friherreskapet Bergkvara i Småland. Blev senare fältmarskalk, riksråd och riksamiral samt dessutom generalguvernöröver Ingermanland och Keksholms län.
Det var Carl Carlsson Gyllenhielm som förde Gustaf II Adolfs lik tillbaka till Sverige från Lützen år 1633. I elva år var han en av fem förmyndare till den minderåriga drottning Kristina. Han lät uppföra Karlbergs slott där han också bodde. Efter hans död sålde arvingarna Karlberg till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Begravd i Strängnäs domkyrka där också fotbojorna från hans fångenskap finns.
|
Gift
1579-05-11
i Heidelberg, Tyskland.
Maria av Pfalz.
|
Katarina Vasaätten.
Född 1584-11-10 i Nyköping (D).
Död 1638-12-13 i Västerås.
Begravd i Strängnäs domkyrka.
Född 1584-11-10 i Nyköping (D).
Död 1638-12-13 i Västerås.
Begravd i Strängnäs domkyrka.
|
Gift
1592-08-27
i Nyköping (C).
Kristina av Holstein.
|
Gustaf II Adolf Vasaätten.
Konung av Sverige 1611 - 1632
Född 1594-12-09 i Stockholms slott.
Död 1632-11-06 i Lützen, Tyskland.
Begravd 1634-06-22 i Riddarholmskyrkan, Stockholm.
1594-1632, svensk kung 1611, son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Vid Gustav Adolfs trontillträde befann sig Sverige invecklat i tre krig. De med Danmark och Ryssland avslutades genom frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Sigismund i Polen intensifierades på 1620-talet och ledde till Livlands erövring. Krigsskådeplatsen överflyttades 1626 till Preussen, och kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629.
Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandade sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingrep definitivt 1630 för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot kejsarmakten fick han Frankrikes militära och politiska stöd. Segern vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i kriget. Efter triumftåget söderut stupade Gustav Adolf vid Lützen den 6 nov 1632.
Genom sin utrikespolitik grundlade Gustav II Adolf Sveriges stormaktsvälde. Inrikespolitiskt fick hans regering även en avgörande betydelse genom den nydaning av förvaltningen, krigsmakten, regeringen och riksdagen som påbörjades. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna och med anlitande av utländska, mest nederländska specialister, inrättade han centrala ämbetsverk (kollegier) och hovrätter, som alla fick en modern organisation. Reformerna fullföljdes kort efter kungens död i 1634 års regeringsform, där länsstyrelserna gavs den form, som i allt väsentligt bibehållits därefter.
Effektiviseringen av förvaltningen hade till huvudsyfte att skapa resurser för de kontinentala krigen. De många utskrivningarna och det hårda skatteuttaget skapade också tidvis missnöje och ledde t o m till uppror bland bönderna. Prästerna och bonderiksdagsmännen utnyttjades därvid skickligt av kungen för att lugna opinionen.
1620 g m Maria Eleonora av Brandenburg med vilken han hade dottern Kristina.
Konung av Sverige 1611 - 1632
Född 1594-12-09 i Stockholms slott.
Död 1632-11-06 i Lützen, Tyskland.
Begravd 1634-06-22 i Riddarholmskyrkan, Stockholm.
1594-1632, svensk kung 1611, son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Vid Gustav Adolfs trontillträde befann sig Sverige invecklat i tre krig. De med Danmark och Ryssland avslutades genom frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Sigismund i Polen intensifierades på 1620-talet och ledde till Livlands erövring. Krigsskådeplatsen överflyttades 1626 till Preussen, och kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629.
Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandade sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingrep definitivt 1630 för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot kejsarmakten fick han Frankrikes militära och politiska stöd. Segern vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i kriget. Efter triumftåget söderut stupade Gustav Adolf vid Lützen den 6 nov 1632.
Genom sin utrikespolitik grundlade Gustav II Adolf Sveriges stormaktsvälde. Inrikespolitiskt fick hans regering även en avgörande betydelse genom den nydaning av förvaltningen, krigsmakten, regeringen och riksdagen som påbörjades. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna och med anlitande av utländska, mest nederländska specialister, inrättade han centrala ämbetsverk (kollegier) och hovrätter, som alla fick en modern organisation. Reformerna fullföljdes kort efter kungens död i 1634 års regeringsform, där länsstyrelserna gavs den form, som i allt väsentligt bibehållits därefter.
Effektiviseringen av förvaltningen hade till huvudsyfte att skapa resurser för de kontinentala krigen. De många utskrivningarna och det hårda skatteuttaget skapade också tidvis missnöje och ledde t o m till uppror bland bönderna. Prästerna och bonderiksdagsmännen utnyttjades därvid skickligt av kungen för att lugna opinionen.
1620 g m Maria Eleonora av Brandenburg med vilken han hade dottern Kristina.
Karl Filip Vasaätten.
Född 1601-04-22 i Revals slott, Tallinn, Estland.
Hertig
Död i krigsfeber 1622-01-20 i Narva, Estland.
Begravd i Strängnäs domkyrka (C).
Var liksom sin far hertig över Södermanland, Närke och Värmland, des siste i Sverige med ärftligt hertigdöme. Yngste son till Karl IX. I faderns testamente stipulerades att han skulle bli hertig av Lettland om Sverige lyckades ta över länderna i Baltikum. När Karl Filip var tio år krävde bland annat hans bror Gustaf II Adolf att den yngre brodern skulle pretendera på den ryska tronen och bli Rysslands tsar. 1611 valde storfurstendömet Novgorod, efter påtryckningar av Jakob De la Gardie, Karl Filip till rysk tsar. Först ville inte änkedrottningen Kristina skicka sin lille son över den farliga Östersjön och när han omsider reste till Ryssland var det för sent, Michael Romanov från Moskva hade valts till tsar år 1613.
Född 1601-04-22 i Revals slott, Tallinn, Estland.
Hertig
Död i krigsfeber 1622-01-20 i Narva, Estland.
Begravd i Strängnäs domkyrka (C).
Var liksom sin far hertig över Södermanland, Närke och Värmland, des siste i Sverige med ärftligt hertigdöme. Yngste son till Karl IX. I faderns testamente stipulerades att han skulle bli hertig av Lettland om Sverige lyckades ta över länderna i Baltikum. När Karl Filip var tio år krävde bland annat hans bror Gustaf II Adolf att den yngre brodern skulle pretendera på den ryska tronen och bli Rysslands tsar. 1611 valde storfurstendömet Novgorod, efter påtryckningar av Jakob De la Gardie, Karl Filip till rysk tsar. Först ville inte änkedrottningen Kristina skicka sin lille son över den farliga Östersjön och när han omsider reste till Ryssland var det för sent, Michael Romanov från Moskva hade valts till tsar år 1613.
Karl Filip följde sin bror Gustaf II Adolf på krigståget mot Livland och deltog med stor tapperhet i Rigas belägring år 1621. Där blev han sjuk och avled senare.