Död
1577.
Sven Ribing ägde 74 hemman Västergötland och 20 i Småland. Fädernegodset var Fästered, i Finnekumla socken (P). Han var med och bevittnade Gustav Vasas testamente 1560. Han skrev under trohetsförsäkran till Johan III 1568. Sven mönstrade med tre hästar och sina gods år 1562 och fyra hästar året därpå.
Sven Ribing ägde 74 hemman Västergötland och 20 i Småland. Fädernegodset var Fästered, i Finnekumla socken (P). Han var med och bevittnade Gustav Vasas testamente 1560. Han skrev under trohetsförsäkran till Johan III 1568. Sven mönstrade med tre hästar och sina gods år 1562 och fyra hästar året därpå.
|
Sven Knutsson Ribbing.
Död 1577. |
F
Knut Pedersson Ribbing.
|
FF
Peder Ribbing.
|
FFF
Peder Arvidsson Ribbing.
|
|
|
FFM
Märta Bosdotter Natt och dag.
|
FFMF
Bo Stensson Natt och Dag.
|
|||
|
FFMM
Katarina Svenssdotter Sture.
Död 1469. |
||||
|
FM
Kristin Sparre (Tre Rosor).
|
FMF
Gustav Matsson Sparre.
|
|||
|
M
Kerstin Gustavsdotter Stierna.
|
MF
Gustav Mattson Stierna.
|
|||
|
MM
Brita Pedersdotter Bååt.
|
MMF
Peder Jonsson.
Född före 1434 i Flishult, Näsby (F). |
MMFF
Jon Pedersson.
Född före 1390. Död efter 1434. |
||
|
MMM
Elin Henriksdotter.
|
MMMF
Henrik Gerhardsson.
|
|||
Relationer och barn
|
Gift
1537-06-17.
Anna Bengstdotter Gylta.
|
Peder Ribbing.
Ståthållare, slottlov
Född 1544-06-02 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1604.
Blev som 22-åring munskänk hos Erik XIV. Peder var också med och vaktade kungen under hans fängelsetid. Blev med tiden ståthållare på Vadstena slott och slottsloven på Kalmar slott. Fick Ulfsnäs slott, Öggestorps sn, Jönköpings län i donation av kung Johan III den 10 juni 1575 för "trogen tjänst". Peder blev år 1600 en av riksrådens dommare i Jönköping. 1602 blev han Svea rikes råd.
Källan till uppgifterna om Peder, hans 2 hustrur och barn är hämtade från Magdalena Ribbings bok: "Ätten Ribbing, 700 år i svensk historia". Detta avsnitt innehåller flera motsägelsefulla uppgifter.
Det står att han först var gift med Märta Oxehuvud som dog i barnsäng då Lindorm föddes. sedan att han var gift med Brita Ulfsparre. Vidare står att Peder dog 1604 samt att Märta Ulfsparre var moster till hans äldsta son Lindorm vars mor dött vid hans födelse 1612 vilket knappast kan stämma. Vidare bör Märta ej vara Lindorms moster utan moster till hans halvsyskon. senare står "arvet efter Lindorms moder Brita Ulfsparre .....". Nu har han fått en ny mor. Med andra ord motsägelsefulla uppgifter.
Får år 1594 Ulfsnäs gods i Småland i donation av kung Johan III.
Ståthållare, slottlov
Född 1544-06-02 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1604.
Blev som 22-åring munskänk hos Erik XIV. Peder var också med och vaktade kungen under hans fängelsetid. Blev med tiden ståthållare på Vadstena slott och slottsloven på Kalmar slott. Fick Ulfsnäs slott, Öggestorps sn, Jönköpings län i donation av kung Johan III den 10 juni 1575 för "trogen tjänst". Peder blev år 1600 en av riksrådens dommare i Jönköping. 1602 blev han Svea rikes råd.
Källan till uppgifterna om Peder, hans 2 hustrur och barn är hämtade från Magdalena Ribbings bok: "Ätten Ribbing, 700 år i svensk historia". Detta avsnitt innehåller flera motsägelsefulla uppgifter.
Det står att han först var gift med Märta Oxehuvud som dog i barnsäng då Lindorm föddes. sedan att han var gift med Brita Ulfsparre. Vidare står att Peder dog 1604 samt att Märta Ulfsparre var moster till hans äldsta son Lindorm vars mor dött vid hans födelse 1612 vilket knappast kan stämma. Vidare bör Märta ej vara Lindorms moster utan moster till hans halvsyskon. senare står "arvet efter Lindorms moder Brita Ulfsparre .....". Nu har han fått en ny mor. Med andra ord motsägelsefulla uppgifter.
Får år 1594 Ulfsnäs gods i Småland i donation av kung Johan III.
Seved Ribbing.
Kungligt råd, riksskattemästare, lagman
Född 1552 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1613.
Tjänstgjorde vid 28 års ålder vid Johan III:s hov. Seved avsåg trots sin börd att kungens makt skulle stärkas på bekostnad på högadelns bekostnad. 1585 fick Seved "någre gods i Westergötland af konung Johan III" och nio år senare bekräftade detta av kung Sigismund. Utsågs till överste räntmästare (motsv. finansminister). Han fick själv lägga till av sina egna pengar då det fattades medel till de löpande utgifterna i kronans kassakista, eftersom tiderna var usla och inga tillgångar fanns. Senare blev han medlem av rådet och lagman i Västergötland. Hans namn förekommer ofta i de överläggningar som fördes mellan Sverige och Danmark innan Kalmarkriget bröt ut. Också Karl IX uppskattade Seved, som officierade som skattmästare och bar riksnyckeln vid Karl IX:s kröning 1607. Var bisittare i domstolen som 1605 dömde förre riksrådet Hogenskild Bielke till döden för att ha smädat kungen och hans familj. Seved Ribbing fick därpå som förläning flera gårdar som tillhört Hogenskild Bielke.
Kungligt råd, riksskattemästare, lagman
Född 1552 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1613.
Tjänstgjorde vid 28 års ålder vid Johan III:s hov. Seved avsåg trots sin börd att kungens makt skulle stärkas på bekostnad på högadelns bekostnad. 1585 fick Seved "någre gods i Westergötland af konung Johan III" och nio år senare bekräftade detta av kung Sigismund. Utsågs till överste räntmästare (motsv. finansminister). Han fick själv lägga till av sina egna pengar då det fattades medel till de löpande utgifterna i kronans kassakista, eftersom tiderna var usla och inga tillgångar fanns. Senare blev han medlem av rådet och lagman i Västergötland. Hans namn förekommer ofta i de överläggningar som fördes mellan Sverige och Danmark innan Kalmarkriget bröt ut. Också Karl IX uppskattade Seved, som officierade som skattmästare och bar riksnyckeln vid Karl IX:s kröning 1607. Var bisittare i domstolen som 1605 dömde förre riksrådet Hogenskild Bielke till döden för att ha smädat kungen och hans familj. Seved Ribbing fick därpå som förläning flera gårdar som tillhört Hogenskild Bielke.
De som levde samtidigt med honom ansåg att Seved hade förträffliga juridiska kunskaper. Han beskrivs som en redbar och ärlig man men något långsam.
1558 lagmansdomhavande i Västergötland samt erhöll samma år fullmakt att mönstra Västgöta ryttare.1591 (3/6) hovmarsalk
Ingrid Svensdotter Ribbing.
Född 1555-12-22 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1588.
Avled barnlös. Var ovanligt vacker och uppvaktades av Jan Gustavsson Tre Rosor på Bogesund (nuvarande Ulricehamn).
Född 1555-12-22 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1588.
Avled barnlös. Var ovanligt vacker och uppvaktades av Jan Gustavsson Tre Rosor på Bogesund (nuvarande Ulricehamn).
Erik Ribbing.
Johan III:s köksmästare
Född 1558 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1612.
Johan III:s köksmästare, chef för hovhållningen, häradshövding i Redvägs härad. Blev riksråd 1602. Blev ståthållare över Västergötland och Dal och senare guvenör. 1607 landsherre över Västergötland. Förhandlade med danskarna om Älvsborgslösen. På återresan från Danmark blev han sjuk. Han fördes till sin bror Bos gård Säby i Värmland där han dog 1612.
Johan III:s köksmästare
Född 1558 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1612.
Johan III:s köksmästare, chef för hovhållningen, häradshövding i Redvägs härad. Blev riksråd 1602. Blev ståthållare över Västergötland och Dal och senare guvenör. 1607 landsherre över Västergötland. Förhandlade med danskarna om Älvsborgslösen. På återresan från Danmark blev han sjuk. Han fördes till sin bror Bos gård Säby i Värmland där han dog 1612.
Bo Ribbing.
Riksråd, landshövding
Född 1560-10-21 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1640.
Begravd i Wisnums gamal kyrka.
Ägde godset Alkvettern i Värmland. Bo var sent utvecklad och ansågs efterbliven och talade ej. Han var dock varken stum eller dum. När arvet efter föräldrarna skulle skiftas 1577 (Bo var då 17 år) vägrade hans syskon att dela med sig av arvet till honom. Det enda han fick var en gammal päls. Eftersom han var efterbliven behövde han ej något. Men då började Bo tala. Han syskon häpnade och förfärades. Han lämnade fädernehemmanet, enligt uppgift med den gamla pälsen, och började ett självständigt liv utan att behöva skämmas av sina syskons framgångar. Har var både framgångsrik och blev förmögen. Han var riksråd och landshövding i Värmland.
År 1591 skickades han till Finland för att mönstra Södermanlands regemente. År 1600 gjorde han med sin bror Erik ett "jordaskifte" då han fick flera gods i Värmland och Uppland. År 1604 tog han en fosterson. Barnet hette Lennart Torstensson till Forstena i Västergötland. Lennarts föräldrar var drivna i landsflykt av Karl IX. Lennart blev en av Sveriges största fältherrar och adlades af Ortala. Var med Gustav II Adolf i Tyskland.
Riksråd, landshövding
Född 1560-10-21 i Fästered, Finnekumla (P).
Död 1640.
Begravd i Wisnums gamal kyrka.
Ägde godset Alkvettern i Värmland. Bo var sent utvecklad och ansågs efterbliven och talade ej. Han var dock varken stum eller dum. När arvet efter föräldrarna skulle skiftas 1577 (Bo var då 17 år) vägrade hans syskon att dela med sig av arvet till honom. Det enda han fick var en gammal päls. Eftersom han var efterbliven behövde han ej något. Men då började Bo tala. Han syskon häpnade och förfärades. Han lämnade fädernehemmanet, enligt uppgift med den gamla pälsen, och började ett självständigt liv utan att behöva skämmas av sina syskons framgångar. Har var både framgångsrik och blev förmögen. Han var riksråd och landshövding i Värmland.
År 1591 skickades han till Finland för att mönstra Södermanlands regemente. År 1600 gjorde han med sin bror Erik ett "jordaskifte" då han fick flera gods i Värmland och Uppland. År 1604 tog han en fosterson. Barnet hette Lennart Torstensson till Forstena i Västergötland. Lennarts föräldrar var drivna i landsflykt av Karl IX. Lennart blev en av Sveriges största fältherrar och adlades af Ortala. Var med Gustav II Adolf i Tyskland.