Kungligt råd, riksskattemästare, lagman
Född
1552
i Fästered, Finnekumla (P).
Död
1613.
Tjänstgjorde vid 28 års ålder vid Johan III:s hov. Seved avsåg trots sin börd att kungens makt skulle stärkas på bekostnad på högadelns bekostnad. 1585 fick Seved "någre gods i Westergötland af konung Johan III" och nio år senare bekräftade detta av kung Sigismund. Utsågs till överste räntmästare (motsv. finansminister). Han fick själv lägga till av sina egna pengar då det fattades medel till de löpande utgifterna i kronans kassakista, eftersom tiderna var usla och inga tillgångar fanns. Senare blev han medlem av rådet och lagman i Västergötland. Hans namn förekommer ofta i de överläggningar som fördes mellan Sverige och Danmark innan Kalmarkriget bröt ut. Också Karl IX uppskattade Seved, som officierade som skattmästare och bar riksnyckeln vid Karl IX:s kröning 1607. Var bisittare i domstolen som 1605 dömde förre riksrådet Hogenskild Bielke till döden för att ha smädat kungen och hans familj. Seved Ribbing fick därpå som förläning flera gårdar som tillhört Hogenskild Bielke.
De som levde samtidigt med honom ansåg att Seved hade förträffliga juridiska kunskaper. Han beskrivs som en redbar och ärlig man men något långsam.
1558 lagmansdomhavande i Västergötland samt erhöll samma år fullmakt att mönstra Västgöta ryttare.1591 (3/6) hovmarsalk
Eric Ribbing.
Född
1585.
Död
1611
i Kalmar domkyrkoförsamling (H).
Dog som 25-årig i slaget vid Kalmar år 1625.
Anna Ribbing.
Kammarjungfru hos drottning Kristina den äldre
Född
1586.
Sven Sevedsson Ribbing.
Hovråd
Född
1588-12-15
i Fästered, Finnekumla (P).
Död
1640-04-09
1
.
Sven är stamfar för Grensholms ättegren. Grensholm ligger vid sjön Roxen i Skrukeby socken, Östergötland.
Hovråd hos hertig Johan av Östergötaland (son till Johan III). Utnämndes till assessor i Åbo hovrätt - en tjänst som han aldrig brydde sig om att tillträda.Gifte sig efter hustruns död med änkan efter överste Johan Wernstedt, Anna Kyle. Wernstedt var dotterson till hertig Magnus.En av Svens systrar, Elisabeth, gifte sig med hertig Karl Filip (son till Karl IX) och en annan syster, Christina, gifte sig med hertigens halvbror Karl Karlsson Gyllenhielm (oäkta son till Karl IX). Dessa förhållanden gjorde att Sven Ribbing under denna tid var den svenska adelsman som hade närmast förbindelse med kungahuset. Då svågern, Gyllenhielm, skulle komma på besök bad Sven sin vän Johan Uthoff att "I vele göra och låta mig bekomma 5 eller 6 kannor gott rehnskt vin". Dessutom tillfogade han, "är ock min vänliga begäran att I vele sända mig ett glas eller tu, som vackra äro. Jag haver icke ett vackert glas, det jag kan dricka ur. Jag tjänar Eder igen i vad måtto jag kan."
Bar Östergötlands fana vid Gustav II Adolfs begravning den 22 juni 1634.
Nils Ribbing.
Överste, häradshövding, ståthållare på Kalmar slott
Född
1590.
Död
1641
i Lübeck, Tyskland.
Fänrik vid Livgardet, överste för Västerbottens och Norrfinne fotfolk år 1623. Överste för Västgöta fotfolk år 1624. Häradshövding och ståthållare på Kalmar slott. Befriades från denna tjänst år 1639 på grind av sjuklighet.Innan han hann få sin tjänstebefrielse hade han flytt från Sverige till Danmark. Hans hustru Anna hade ett svårt och obehärskat lynne. Hon bestraffade en tjänstegosse så hårt att han avled av skadorna. Året därpå gjorde hon samma sak med en tjänstepiga. Detta var inte accepterat i 1600-talets samhälle. För att undgå straff flyr paret ut ur Sverige. Nils som var sjuklig dör 1641 under landsflykten. Han begravdes i Lübecks domkyrka. Änkan Anna fick trots flykten och sina ogärningar sitt adelsskap godkänt 1648. Hon dog i Lübeck och begravdes i Wismar.
Elisabeth Ribbing.
Kammarjungfru hos drottning Christina d ä
Född
1595-06-28
2
.
Död
1662-04-24.
Äktenskap med hertig Karl Filip var hemligt på grund av att änkedrottningen inte tillät sin son ingå detta äktenskap. Elisabeths bröder visste således inte att hon var gift och tjatade därför på henne att trolova sig med släktingen Knut Lilliehök, vilket hon ju inte kunda annat än vägra. Bröderna ska ha blivit ytterst upprörda över att deras syster var med barn och att hon utsattes för skymford och vrede under en tid utan att tala om att hon var hertig Karl Filips "legitima Fru". Till slut berättade systern Christina att hon varit vittne till vigselakten och Elisabeth fick upprättelse i familjen.
Ärvde Alkvettern i Värmland av sin barnlöse farbror Bo. Alkvetterns bruk drevs med stor framgång av maken Knut Lilliehöök men deras gemensamme son Nils som fortsatte verksamheten misskötte den så grundligt att han måste pantsätta hela bruket. Knut var sysslingson till Elisabeth.