Copyright © Hans Högman, granskat 2020-03-16
Värvade regementen - Infanteriet
5a. Värvade regementen -
Infanteriet
Inledning
De indelta regementena har i stort bestått till
moderna tider medan de värvade regementena har
kommit och gått (ett undantag är de olika
gardesregementena). När man skall lista värvade
regementen måste man därför göra detta utifrån
tidsperiod.
De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige
och Finland. De värvade regementena däremot
sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade
provinserna i Baltikum och nordtyskland
Värvade infanteriregementen
1700 - 1721 (Stora Nordiska
kriget)
Kunglig Majestäts Livgarde till Fot (3000
man)
Regementet var uppsatt i Sverige och har samma
anor som Drabantkåren. Under det stora nordiska
kriget utökades gardet till 4 bataljoner om 1800 man
(varav en grenadjär bataljon). År 1701 togs ett
kompani vardera från Svenska och Tyska
Livregementena till Fot, samt från Drottningens
livregemente. År 1703 inlemmades en bataljon från
Upplands och Östgöta-Södermanlands
tremänningar, 150 man från Jämtlands
dragonregemente samt från vad som nyvärvades. År
1707 uppgick Livgardet till Fot till 3000 man. Fången
efter Poltava 1709. Nyuppsattes därefter genom
värvning i hela Sverige men kunde inte trots stora
ansträngningar inte uppbringas till mer än 13
kompanier. Mer information.
Riksänkedrottningens Livregemente i
Pommern (1200 man)
Uppsatt i svenska Pommern. Härstammar från
Erskines bataljon 1679 och von Sydows
dragonregemente 1680. År 1680 slogs dessa enheter
samman till ett regemente. Från 1693 kallat
Riksänkedrottningens Livregemente i Pommern.
Fånget i Stralsund 1715.
Kunglig Majestäts Svenska Livregemente till
Fot (1100 man)
Uppsatt i Sverige. Ursprungligen en bataljon
Västgöta sjättingar från Älvsborgs län som var
garnisonsförband i Göteborg. Efter Skånska kriget
tillfördes de den år 1678 uppsatta Nils Bielkes
Uppländska dragonskvadron samt avdankat
manskap från Douglas värvade dragoner och
Marinregementet. Regementet fick då namnet
Svenska Livregementet till Fot. År 1682 efter
Arvprinsens födelse benämndes regementet Prins
Carls Livregemente. År 1687 återfick de sitt gamla
namn. År 1701 deltog 300 man ur regementet i
sjöexpeditionen till Arkangelsk. Fånget i Wismar
1716. Återstoden av regementet slogs samman med
Tyska Livregementet och insattes efter Karl XII:s död
i Bergsregementet.
Kunglig Majestäts Tyska Livregemente till
Fot (1200 man)
Uppsatt i Sverige. 8 kompanier ur Livgardet förlades
1660 i Riga som Tyska Gardet eller Gardet på
Livländska sidan. År 1672 överfördes regementet till
Pommern. Efter Skånska kriget förlorade regementet
sin status som garde och förlades i Halmstad och
Landskrona som garnisonsförband. Från 1680 kallat
Tyska Livregementet till Fot. Fånget i Stralsund 1715.
Återstoden slogs samman med Svenska
livregementet till fot.
Drottningen Livregemente till Fot (1000
man)
Uppsatt i Sverige. Uppsatt 1674 som
Bergsregementet. Var garnisonsförband i Malmö.
Regementet fick rang och värdighet som
Drottningens livregemente efter Karl XI:s förmälning
med den danska prinsessan Ulrika Eleonora.
Kallades efter drottningens död även för Gamla
Malmöhus regemente. Fånget 1715 vid Stralsunds
fall. Återstoden insattes i Bergsregementet 1719.
Pommerska infanteriregementet (1200
man)
Uppsatt i svenska Pommern. Uppsattes 1628 genom
sammanslagning av två pommerska frikompanier,
två kompanier från det upplösta dragonregementet
von Sydow och en bataljon under befäl av KG Jordan.
År 1688 utvidgat till regemente genom
sammanslagning av två kretskompanier och
nyvärvning. År 1707 utökat till 18 kompanier om
1800 man. Fånget i Stralsund 1715.
Garnisonsregementet i Stralsund (1200
man)
Regementet ursprungligen värvat i Sverige av Ture
Oxenstierna. Garnisonsförband i Stralsund. Ena
bataljonen fången i Tönningen 1713, den andra
fången i Stralsund 1715. Av krigsfångar från
Stralsund uppsattes senare ett berömt preussiskt
infanteriregemente, Printz von Anhalt-Dessau.
Guvernörsregemente i Wismar (1200 man)
Härstammar från Riksamiralens (senare
Riksfältherrens) Livregemente, uppsatt 1661 av Karl
Gustav Wrangel. Regementet var först
garnisonstrupp i Pommern och Bremen-Verden men
från 1693 i Wismar då de erhöll sitt slutliga namn.
Regementet ingick bland de trupper som 1699
utlånades till Hertigen av Holstein. Fånget vid
Wismars fall 1716. Manskapet tvångsenrollerades
vid de danska och preussiska fotregementena.
Garnisonsregemente i Wismar (1200 man)
Uppsatt 1679 med dragonregementet von Sydow
som stam. En bataljon om 5 kompanier i Holsteinsk
tjänst 1695 och den bataljonen erhöll 1698 namnet
Hertiginnans Livbataljon. Bataljonen återgick i
svensk tjänst 1711 och lades då som garnison i
Stade. Fånget där 1712. Resterande kompanier (7 st)
fånget i Stralsund 1715.
Bremiska infanteriregementet (1128 man)
Härstammar Bidals kretsbataljon, uppsatt 1682. År
1700 1 bataljon om 800 man, från 1703 regemente
om 1128 man. År 1707 utgår 255 man till
Pommerska infanteriregementet. Fånget i Stralsund
1715.
Garnisonsregemente i Stade (1200 man)
Uppsatt 1680 med dragonregementet Wangelin som
stam. Ena bataljonen gick i Holsteinsk tjänst som
garnisonsförband i Tönningen år 1699. Den andra
bataljonen var kvar i Stade och fånget där då
fästningen föll 1712. Bataljonen i Holstein återgick i
svensk tjänst 1714 och förlades i Wismar. Fånget där
vid Wismars kapitulation 1716.
Guvernementsregementet i Riga (1000 man)
Uppsatt i dåvarande Livland. Härstammar från det
Estniska värvade regementet, uppsatt 1690-91. Var i
Riga vid belägringen år 1700. Fånget i Riga 1710.
Garnisonsregementet i Riga (1000 man)
Uppsatt i dåvarande Livland. Härstammar från det år
1656 uppsatta Riksskattemästarens-, sedermera
Rikskanslärens Livregemente till häst. År 1686
omorganiserades regementet till infanteri och fick då
sitt slutgiltiga namn. Var i Riga vid belägringen år
1700. Deltog bl.a. vid övergången av Düna 1701.
Fånget i Riga 1710.
Livländskt infanteriregemente 1 (1400 man)
RUppsatt i dåvarande Livland. Regementet
härstammar från Kolonikompanierna i Kexholm och
Nöteborg, uppsatta 1623. År 1667 inlemmades i det
nyuppsatta Koloni, från 1674 benämnt Blå
Regementet. De sammanslogs 1699 med Skyttes
regemente (fd. Taubes infanteriregemente i Riga,
uppsatt 1657). Fånget i Riga 1710.
Garnisonsregemente i Narva (1400 man)
Ursprungligen uppsatt 1658 som Skånska
regementet med manskap från Skåne, Blekinge och
Halland. De överfördes till Ingermanland och
förlades i Narva och blev då benämnt
Garnisonsregementet. Huvuddelen fånget vid
Narvas fall 1704. Kexholmsbesättningen ur
regementet insattes senare i den Finska värvade
bataljonen.
Estländskt infanteriregemente 1 (1000 man)
Uppsatt 1700 i Reval av generalguvernören A.J. de la
Gardie med Freiburgs kompani ur
Garnisonsregementet i Narva som stam. Delar av
regementet fånget i Narva 1704. Återstoden ingick
sen i Lewenhaupts armé 1707 och halva styrkan
förlorades i Ljesna. Återstoden införlivades med
Västerbottens regemente och blev fången efter
Poltava 1709.
Livländsk infanteribataljon 1 (480 man)
Uppsatt 1700 i Livland. Utvidgad till regemente 1703.
Fånget i Riga 1710.
Livländsk infanteribataljon 2 (450 man)
Uppsatt 1700 i Livland. Utvidgad till regemente 1703
med 12 kompanier om vardera 84 man. Större delen
av regementet strök med vid Vinna 1708. Därefter
återuppsatt som garnisonsförband i Reval. Fånget
där 1710.
Ingermanländsk infanteriregemente (1000
man)
Uppsatt år 1700 i Ingermanland och Kexholms län av
generalguvernören O. Wellingk. Fånget i Viborg 1710.
Livländskt infanteriregemente II (800 man)
Uppsatt 1700-01 i Livland. Fånget i Reval 1710.
Livländsk infanteribataljon III (400 man)
Uppsatt 1700 i Livland. Fånget i Dorpat 1704.
Estländskt infanteriregemente, Jerwiska
kretsen (1000 man)
Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Huvuddelen
fånget vid Narvas fall 1704.
Estländskt infanteriregemente, Wieriska
kretsen I (1000 man)
Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid
Narvas fall 1704.
Estländskt infanteriregemente, Wieriska
kretsen II (1000 man)
Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid
Narvas fall 1704.
Estländskt infanteriregemente, Harriska
kretsen (1000 man)
Uppsatt 1701-02 som estländsk lantmilis, sedan
värvat. Fånget i Reval 1710.
Estländskt infanteriregemente II (1000 man)
Uppsatt 1702. Fånget i Reval 1710.
Livländskt infanteriregemente III (1000
man)
Uppsatt 1703. Fånget i Riga 1710.
Elbingska garnisonsregementet (1200 man)
Uppsatt 1703 i Ebling. Huvuddelen förlorat vid
Elbings fall 1710. Därefter nyuppsatt och deltog i
Stenbocks fälttåg. Fånget i Tönningen 1713. En
mindre del fånget i Stralsund och på Rügen 1715.
Livländskt infanteriregemente IV (1000
man)
Uppsatt 1703 i Livland. Garnisonsförband i Pernau.
Fånget där 1710.
Livländsk infanteribataljon IV (600 man)
Uppsatt 1703 i Livland. Fånget i Dorpat 1704.
Livländskt infanteriregemente V (1000 man)
Uppsatt 1704 i Livland. Garnisonsförband i Riga.
Fånget där 1710.
Schweizisk bataljon (600 man)
Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska
krigsfångar från slaget vid Freustadt.
Fransk bataljon (600 man)
Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska
krigsfångar från slaget vid Freustadt.
Tyskt värvat regemente / Bajerska
infanteriregementet (1200 man)
Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska
krigsfångar från slaget vid Freustadt. Fånget vid
Kalisch 1706.
Värvat främlingsregemente (1200 man)
Uppsatt 1706. Vid uttåget från Polen 1709
deserterade 960 man. Återstoden sattes in i andra
förband.
Sachsiska infanteriregementet (1152 man)
Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska
krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i
Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Klimatet
och den ovana kosten gick hårt åt Sachsarna.
Förbandet överfördes till Sverige under 1709 och
deltog i det skånska fälttåget 1710. Deltog i båda av
de norska fälttågen 1716 0ch 1718. Upplöstes 1721.
Sachsisk infanteribataljon I
(510 man)
Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska
krigsfångar. Garnisonstrupp i Viborg 1709.
Förbandet överfördes till Sverige och deltog i det
skånska fälttåget 1710. Kapitulerade till danska
styrkor vid Fjelkinge i jan. 1710. Ej återuppsatt.
Sachsisk infanteribataljon II
(521 man)
Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska
krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i
Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708.
Bataljonen förintades vid Kolkanpää i okt. 1708.
Endast 67 överlevande inmönstrades i Viborg 1709
där de understacks Schommers regemente.
Sachsisk infanteribataljon III (518 man)
Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska
krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i
Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708.
Bataljonen förintades vid Kolkanpää i okt. 1708.
Endast 55 överlevande inmönstrades i Viborg 1709
där de understacks Schommers regemente.
Stadsmajoren i Revals bataljon (454 man)
Uppsatt i Estland år 1707 från resterna de
estländska kretsregementena. Garnisonsförband i
Reval och fånget där vid stadens fall 1710.
Tysk infanteribataljon
(335 man)
Uppsatt 1710 av tyska krigsfångar från slaget vid
Hälsingborg. Tjänstgjorde i Flottan under 1711.
Överfördes till Schommers regemente 1712 som
hade reducerats kraftigt pga pesten.
Bremiska lantregementet
(959 man)
Uppsatt 1710 i Bremen som lantmilis.
Garnisonsförband i Stade 1712. Flertalet i förbandet
deserterade innan staden föll.
Lantregemente i Stettin (1200 man)
Uppsatt 1710 som lantmilis. Garnisonstrupp i Stettin
1715. Fånget och upplöst i Stralsund 1715.
Anklamska lantregementet
Uppsatt 1710 i Pommern som lantmilis. Deltog som
fästningsbesättning i försvaret av Stettin och
Stralsund och upplöstes efter städernas kapitulation
1715.
Rügenska lant- eller Marinregementet (500
man)
Uppsatt 1710 i Pommern som lantmilis.
Uppbringades först 1715. Upplöstes efter
kapitulationen av Stralsund 1715.
Finska värvade bataljonen
Uppsatt 1711 i Baltikum och Kexholms län från
resterna av regementena i Baltikum och Kexholms
län. Förbandet deltog i kriget i Finland samt
Armfeldts fälttåg in i Trondheims län 1718. Upplöst
1719.
Rehnländska infanteriregementet (534 man)
Uppsatt i Zweibrücken, Tyskland 1712. Trädde i
svensk tjänst 1714. Förbandet deltog i försvaret av
Stralsund 1715 och blev efter stadens kapitulation
instuckna i danska och preussiska förband.
Värvade infanteriregimenten
1755
•
Livdrabantkåren, Sverige, 150 man
•
Livgardet till fot, Sverige, 18 kompanier
•
Cronhjelmska regementet, Sverige/Finland, 8
kompanier
•
Cronhjorts regemente, Sverige, 8 kompanier
•
Drottningens Livregemente till fot, Stralsund, 12
kompanier
•
Hamiltonska regementet (Sedermera Göta
Livgarde), Finland, 8 kompanier
•
Hessensteinska regementet, Sverige, 8
kompanier
•
Kronprinsens regemente, Sverige, 8 kompanier
•
Posseska regementet, Stralsund, 8 kompanier
•
Spenska regementet, Stralsund, 8 kompanier
Cronhjelmska regementet
Ett värvat garnisonsregemente bildat 1722 av
resterna från ett antal regementen, bl.a
Bergsregementet (regemente 1712), Malmö
regemente (f d Bergsregementet från 1674, från
1693 kallat Malmöska regementet), Skånska
tremänningsregementet och Östra skånska
regementet.
Regementet var förlagt i:
•
Skåne fram till 1739,
•
Finland till 1743
•
Göteborg m.fl. 1751/52
•
Därefter på Sveaborg, Finland fram till 1808 då
de blev fångna vid fästningens kapitulationen.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna
varför regementsnamnet har varierat. Johan
Cronhielm var regementets chef 1752 - 1762. Just år
1755 var delar av regementet kommenderat till
Stockholm och Tavastehus.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Olika namn som regementet haft:
•
Adlerfelts regemente
1721-1737
•
von Willebrandts regemente
1737-1743
•
Rutensparres regemente
1743-1749
•
von Lantingshausens reg.
1749-1752
•
Cronhielms regemente
1752-1762
•
Björnbergs regemente 1762-1772
•
von Saltzas regemente 1773-1773
•
Skyttes regemente
1773-1777
•
Flemmings regemente 1777-1788
•
Stackelbergska regementet
1788-1801
•
Jägerhornska regementet 1801-1808
Cronhjorts regemente
Regementet sattes upp 1721 genom en
sammanslagning av rester från Västra och östra
Skånska regementena (uppsatta 1712) samt med
folk från Bergsregementet (uppsatt som bataljon
1701).
I början var regementet stationerat i södra Sverige
men tjänstgjorde som garnisonstrupp i Stralsund
mellan 1724 - 1730. År 1755 var delar av regementet
förlagt i Landskrona och Kristianstad.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna
varför regementsnamnet har varierat. Dess förste
chef var Karl Posse 1721 - 1728. Regementet bar
namnet Cronhjorts regemente 1749 - 1755. Ny chef
1755 blev Johan Maximilan von Löwenfels varvid
regementet erhöll namnet Löwenfelska regementet
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Drottningens Livregemente till fot
År 1720 sammanslogs Upplands
femmänningsregemente (uppsatt 1703) och
Västgöta femmänningsregemente (uppsatt 1703)
och bildade Stralsundska garnisonsregementet.
Dess förste regementschef var J.W. von Beckern.
År 1722 erhöll regementet namnet Drottningens
Livregemente till fot och förblev förlagda i Stralsund.
År 1815 övergick regementet i preussisk tjänst.
År 1755 var Livkompaniet förlagt i Göteborg.
Regementet var organiserat på 12 kompanier.
Hamiltonska regementet
Regementet sattes upp 1742 efter kontrakt med
överste Gustav David Hamilton året innan.
Regementet var först i garnison i södra Sverige men
flyttades senare till Finland. År 1755 var regementet
stationerat i Helsingfors.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna
varför regementsnamnet har varierat. Dess förste
chef var Gustav Hamilton1741 - 1758 och
regementet bar då namnet Hamiltonska
regementet. Från 1772 kallades regementet
Änkedrottningens livregemente. År 1755 fanns delar
av regementet kommenderat till Stockholm.
Regementets olika namn genom tiderna:
•
Hamiltons regemente 1742 – 1759
•
Lillieswärds regemente 1759 – 1761
•
von Liewens regemente 1761 – 1762
•
Prins Fredrik Adolfs värvade infanteriregemente
1762 – 1771
•
Generalmajor Zöge von Manteuffels regemente
1771 – 1772
•
Änkedrottningens livregemente 1772 – 1808
Regementet upplöstes i samband med Sveaborgs
fall 1808.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Hessensteinska regementet
Regementet sattes först upp som Västgöta
tremänningsregemente. År 1719 förlades
regementet i Göteborg. Regementet sammanslogs
då med delar av Västgöta femmänningsregemente
(uppsatt 1703), Västra skånska regementet, Östra
skånska regementet och Bergsregementet till
Garnisonsregementet i Göteborg. År 1801 upplöstes
regementet och fördelades på Göta
artilleriregemente och Skärgårdsflottans sjöartilleri.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna
varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1747 -
1769 bar regementet namnet Hessensteinska
regementet.
År 1755 var de olika kompanierna i regementet
förlagda i Göteborg, på Karlstens fästning och på
Bohus fästning samt vissa delar även i Finland.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Kronprinsens regemente
Regementet sattes upp som garnisonsregemente i
Halland år 1719. De hade då namnet Smålands tre-
eller femmänningsregemente till fot eller T. S. Horns
värvade regemente.
I regementet ingick då soldater från Smålands
tremänningsregemente (nyuppsatt 1712) samt från
Smålands femmänningsregemente (uppsatt 1703).
År 1721 tillfördes även delar av det reducerade
Östgöta tremänningsregemente till fot (nyuppsatt
1712).
Regementet har haft namn efter förbandscheferna
varför regementsnamnet har varierat.
Mellan 1747 - 1771 bar regementet namnet
Kronprinsens regemente eller Prins Gustavs
regemente (Gustav III).
Namn på regementet:
•
Prins Gustavs regemente till fot 1747 - 1753
•
Kronprinsens regemente till fot 1753 - 1771
•
Prins Adolf Fredriks regemente till fot 1771 -
1772
•
Konungens Eget värvade regemente 1772 - 1829
Regementet drogs in 1828 och avmönstrades i
Landskrona den 18 maj 1829.
År 1755 var delar av regementet förlagt i Landskrona
samt i Lovisa, Finland.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Posseska regementet
Regementet sattes upp i Stralsund 1743 på grund av
kapitulation med Mauritz Posse. Regementet
användes huvudsakligen som garnisonsregemente i
Stralsund. Några kompanier var förlagda i Malmö
1754 där en generalmönstring skedde samma år.
Mellan 1749 och 1760 bar regementet namnet
Posses regemente efter befälhavaren. År 1766
reducerades regementet och resterna tillfördes det
Blixenska regementet i Stralsund.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Spenska regementet
Regementet sattes upp i Stralsund 1749 på grund av
kapitulation med Gabriel Spens. Regementet var
huvudsakligen förlagt i Stralsund. År 1754 var
överstelöjtnantens bataljon förlagd i Göteborg.
Större delen av regementet gick i franskfångenskap
1812 och återkom från fångenskapen först 1814. I
oktober 1815 överlämnades regementet till
preussisk tjänst.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna
varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1749 -
1765 bar regementet namnet Spenska regementet.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
Värvade infanteriregementen
1805
•
Svea Livgarde (fd Livgardet till fot), Sverige, 10
kompanier, 1200 man
•
Göta gardesregemente (sedermera Göta
Livgarde), Sverige, 10 kompanier, 1200 man
•
Finska gardesregementet (sedermera Göta
Livgarde), Sverige, 6 kompanier, >600 man
•
Kungens eget värvade regemente, Sverige, 11
kompanier, 1000 man
•
Drottningens livregemente, Sverige, 12
kompanier, 1200 man
•
Engelbrechtenska regementet, Sverige, 12
kompanier, 1200 man
•
Värmlands fältjägarebataljon, Sverige, 3
kompanier, 300 man
•
Enkedrottningens lifregemente, Finland, 8
kompanier, 800man
•
Jägerhornska regementet, Finland, 8 kompanier,
800 man
•
Savolaks jägareregemente, Finland, 10
kompanier, 1330 man
•
Karelska jägarecorpsen, Finland, 4 kompanier,
400 man
•
Adlercreutzska regementet, Finland, 13
kompanier, 2000 man
Relaterade länkar
•
Indelningsverket
•
Svenska krig
•
Länkar, regementshistoria, soldater etc
•
Referenslitteratur
Källreferenser
•
Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och
uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs.
2000.
•
Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och
flotta 1755, Ulla Johansson, 1976.
•
Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af
svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856,
utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet
1988.
Överst på sidan
