Underofficer (lägsta underofficversgraden) vid örlogsflottans artilleristat, ansvarade för kanonerna, krutet, vapen, ammunition etc ombord. Titeln konstapel användes även för denna personalkategori. Övervakade och övade artilleribetjäningarnas arbete vid kanonerna. Fram till 1824 var arklimästaren sjöartilleriets lägsta befälsgrad. Inom flottan kallades aktersta delen av linjeskeppens understa kanondäck för arkli.
Arméns Flotta
Kallades också för Galärflottan eller skärgårdsflottan. Arméns flotta sattes upp 1756 och var skild från örlogsflottan och ställd under egen chef. Denna flotta var förlagd i Stockholm och kallades efter år 1777 för Svenska eskadern. År 1770 upprättades arméns flotta i Finland. Denna förlades i Sveaborg och gick under namnet Finska eskadern. Arméns flotta slogs ihop med örlogsflottan 1823.
Befaren
Med befaren menas en båtsman som var sjövan, det vill säga han hade gjort resor till sjöss och kunde jobbet ombord.
Blågarn
Garn spunnet av blånor (grövre och simplare).
Buldan
En grov vävnad av lin-, jute- eller hampgarn, som användes till säckar, segel mm. Buldan användes även till enklare kläder och brukade då vara randig.
Bullfång
Bullfång (pajrock) kallades de kapprockar av vadmal som användes av båtsmän.
Bussarong
Skjort- eller blusliknande plagg av grovt bomulls- eller linnetyg. Användes för klädespersedlarnas bevarande under arbeten i land och till sjöss.
Bösseskytt
De båtsmän som upprättades av städerna kallades från början för bösseskyttar. Sedermera betecknas de båtsmän som var beväpnade med eldhandvapen för bösseskyttar. De utnyttjades som infanteritrupp ombord och skulle avge eld på nära håll. De kunde även tjänstgöra vid fartygskanonerna.
Dubbel skjuts
Innebar att då båtsmännen skulle förflyttas tilldelades dubbelt så många hästar och fordon så att båtsmännen med sina persedlar kunde transporteras åkande. Vid fotmarsch disponerade 16 båtsmän två hästar för att forsla persedlarna, vid dubbel skjuts, fyra hästar.
Edsöre
Straff för begångna brott, då säkerheten ansågs på ett särskilt sätt åsidosatts.
Enrolleringsbåtsmän
Inhyrda båtsmän.
Frimånader
Den tid, vanligen tre månader, inom vilken båtsmansvakanser skulle återbesättas av rotarna.
Fördubblingsbåtsmän
Vid krigstid rekryterades även fördubblingsbåtsmän. Fördubblingsbåtsmännen erhöll i krigstid samma lön och utrustning som de ordinarie. Under fredstid hade fördubblingsmännen ingen lön alls.
Hemkall
Bestod av vissa naturaförmåner som båtsmannen erhöll från roten, t.ex. spannmål, hö, halm mm. som ersättning eller komplettering av ett båtsmanstorps avkastning.
Holmskeppare
Holmskeppare tog hand om skepp och redskap då skeppen låg i land och positionen motsvarade skepparens till sjöss.
Kofferdimatros / Kofferdibåtsman
Båtsman som i civilt tjänade i handelsflottan.
Kölhalning
Kölhalning innebar att den som skulle bestraffas bands runt midjan med ett rep. Repet drogs runt kölen på skeppet. En tyngd fästes vid förövaren som hissades upp i storrånnocken. Med repet firades sen mannen ned i vattnet och drogs under kölen och up på den andra sidan. Straffet avskaffades 1755.
Linjeskepp
Benämningen linjeskepp syftar på ett fartyg som var tillräckligt kraftfull för att gå i slaglinjen under strid. Linjeskeppen var i regel två-däckare och förde i vanligen 24-pundiga kanoner på undre batteridäck och 18-pundiga på övre. Beteckningen linjeskepp börjar användas under slutet av 1600-talet.
Lodja
En roddbåt med åtta par åror, 12 m lång och något mindre än 4 m bred samt åtta bord hög. Den användes även som segelbåt. Amiralitetskollegium tillhandahöll segel, tåg och spik medan anskaffandet av virke och själva byggandet åvilade rotarna. Dessa båtar användes för att frakta båtsmännen till örlogsstationerna vid uppfordring.
Regalskepp
Benämning under första hälften av 1600-talet på de största örlogsskeppen. Dessa skepp var på 200 - 450 läster och hade en bemanning på 100 - 130 man. 1 läst motsvarade ca: 1.600 kg.
Rotelagare
Det var inte enbart bönderna längs kusten som skulle hålla båtsmän. Även borgarna i städerna ådrogs att bidra med försörjningen av båtsmän. Borgarna i en stadsrote som svarade för underhållet av en båtsman (stadsbåtsman) kallades för rotelagare (jmf rotebonde).
Skaffare
Befattningshavare ombord på örlogsfartyg med uppgift att förestå proviantförråd och sörja för utdelning av proviant och dylikt. Benämningen gäller även en person med uppgift att anskaffa livsmedel till ett örlogsfartyg.
Skeppare
Underofficerare i örlogsflottan. De var arbetsledare för manskapet i det dagliga arbete på däck och uppe i riggen. Till sin hjälp hade de högbåtsmännen. Det fanns olika grader bland skepparna, i första hand under- och överskeppare.
Skärgårdsflottan
Se arméns flotta.
Springa rå
Att springa rå innebar att förövaren hissades upp under storrån med en tyngd vid ena låret. Fästet lossades och förövaren försvann ned under vattenytan. Med hjälp av linan halades han sen in. Straffet avskaffades 1755.
Spöstraff
Maximistraffet var 40 par spö. Spöstraffet avskaffades i Sverige 1851.
Styrman
Underofficer och medhjälpare till skepparen, framför allt med navigering som specialitet.
Stånd
Betecknar det landområde inom vilket ett indelt förband var förlagt.
Tredje männen
Tredje män eller tremänningar uttog efter mantalet och rekryteringssättet hade inte samband med rotarna. Av alla som kunde användas i krigstjänst och inte av andra skäl var undantagna t.ex. brukare av hemman fritogs, måste en tredjedel tas i anspråk.
Uppfordran
Inkallelse till tjänstgöring.
Vargeringskarl
En reservkarl som var uttagen till respektive rote. Han var utsedd att träda i båtsmannen ställe om han dödades eller blev tillfångatagen.
Vartgeld
Den avlöning som enrolleringsmanskapet erhöll i fredstid för att stå till förfogande i krigstid.
Örlogsfartyg
Krigsfartyg.
Källreferenser
1.Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred av Lars Ericsson, 19972.Det gotländska båtsmanshållet 1646 - 1887, Kjell Olson, 19933.Försvarets civilförvaltning 1634 - 1865, utgiven 1994 av försvarets civilförvaltning4.Från regalskepp till sjörobot av Bengt Ohrelius, 1984.5.Om sjökriget, från Svensksund till smygteknik av Marco Smedberg6.Skärgårdsflottan, redaktör Hans Norman, 20007.Wikipedia
Underofficer (lägsta underofficversgraden) vid örlogsflottans artilleristat, ansvarade för kanonerna, krutet, vapen, ammunition etc ombord. Titeln konstapel användes även för denna personalkategori. Övervakade och övade artilleribetjäningarnas arbete vid kanonerna. Fram till 1824 var arklimästaren sjöartilleriets lägsta befälsgrad. Inom flottan kallades aktersta delen av linjeskeppens understa kanondäck för arkli.
Arméns Flotta
Kallades också för Galärflottan eller skärgårdsflottan. Arméns flotta sattes upp 1756 och var skild från örlogsflottan och ställd under egen chef. Denna flotta var förlagd i Stockholm och kallades efter år 1777 för Svenska eskadern. År 1770 upprättades arméns flotta i Finland. Denna förlades i Sveaborg och gick under namnet Finska eskadern. Arméns flotta slogs ihop med örlogsflottan 1823.
Befaren
Med befaren menas en båtsman som var sjövan, det vill säga han hade gjort resor till sjöss och kunde jobbet ombord.
Blågarn
Garn spunnet av blånor (grövre och simplare).
Buldan
En grov vävnad av lin-, jute- eller hampgarn, som användes till säckar, segel mm. Buldan användes även till enklare kläder och brukade då vara randig.
Bullfång
Bullfång (pajrock) kallades de kapprockar av vadmal som användes av båtsmän.
Bussarong
Skjort- eller blusliknande plagg av grovt bomulls- eller linnetyg. Användes för klädespersedlarnas bevarande under arbeten i land och till sjöss.
Bösseskytt
De båtsmän som upprättades av städerna kallades från början för bösseskyttar. Sedermera betecknas de båtsmän som var beväpnade med eldhandvapen för bösseskyttar. De utnyttjades som infanteritrupp ombord och skulle avge eld på nära håll. De kunde även tjänstgöra vid fartygskanonerna.
Dubbel skjuts
Innebar att då båtsmännen skulle förflyttas tilldelades dubbelt så många hästar och fordon så att båtsmännen med sina persedlar kunde transporteras åkande. Vid fotmarsch disponerade 16 båtsmän två hästar för att forsla persedlarna, vid dubbel skjuts, fyra hästar.
Edsöre
Straff för begångna brott, då säkerheten ansågs på ett särskilt sätt åsidosatts.
Enrolleringsbåtsmän
Inhyrda båtsmän.
Frimånader
Den tid, vanligen tre månader, inom vilken båtsmansvakanser skulle återbesättas av rotarna.
Fördubblingsbåtsmän
Vid krigstid rekryterades även fördubblingsbåtsmän. Fördubblingsbåtsmännen erhöll i krigstid samma lön och utrustning som de ordinarie. Under fredstid hade fördubblingsmännen ingen lön alls.
Hemkall
Bestod av vissa naturaförmåner som båtsmannen erhöll från roten, t.ex. spannmål, hö, halm mm. som ersättning eller komplettering av ett båtsmanstorps avkastning.
Holmskeppare
Holmskeppare tog hand om skepp och redskap då skeppen låg i land och positionen motsvarade skepparens till sjöss.
Kofferdimatros / Kofferdibåtsman
Båtsman som i civilt tjänade i handelsflottan.
Kölhalning
Kölhalning innebar att den som skulle bestraffas bands runt midjan med ett rep. Repet drogs runt kölen på skeppet. En tyngd fästes vid förövaren som hissades upp i storrånnocken. Med repet firades sen mannen ned i vattnet och drogs under kölen och up på den andra sidan. Straffet avskaffades 1755.
Linjeskepp
Benämningen linjeskepp syftar på ett fartyg som var tillräckligt kraftfull för att gå i slaglinjen under strid. Linjeskeppen var i regel två-däckare och förde i vanligen 24-pundiga kanoner på undre batteridäck och 18-pundiga på övre. Beteckningen linjeskepp börjar användas under slutet av 1600-talet.
Lodja
En roddbåt med åtta par åror, 12 m lång och något mindre än 4 m bred samt åtta bord hög. Den användes även som segelbåt. Amiralitetskollegium tillhandahöll segel, tåg och spik medan anskaffandet av virke och själva byggandet åvilade rotarna. Dessa båtar användes för att frakta båtsmännen till örlogsstationerna vid uppfordring.
Regalskepp
Benämning under första hälften av 1600-talet på de största örlogsskeppen. Dessa skepp var på 200 - 450 läster och hade en bemanning på 100 - 130 man. 1 läst motsvarade ca: 1.600 kg.
Rotelagare
Det var inte enbart bönderna längs kusten som skulle hålla båtsmän. Även borgarna i städerna ådrogs att bidra med försörjningen av båtsmän. Borgarna i en stadsrote som svarade för underhållet av en båtsman (stadsbåtsman) kallades för rotelagare (jmf rotebonde).
Skaffare
Befattningshavare ombord på örlogsfartyg med uppgift att förestå proviantförråd och sörja för utdelning av proviant och dylikt. Benämningen gäller även en person med uppgift att anskaffa livsmedel till ett örlogsfartyg.
Skeppare
Underofficerare i örlogsflottan. De var arbetsledare för manskapet i det dagliga arbete på däck och uppe i riggen. Till sin hjälp hade de högbåtsmännen. Det fanns olika grader bland skepparna, i första hand under- och överskeppare.
Skärgårdsflottan
Se arméns flotta.
Springa rå
Att springa rå innebar att förövaren hissades upp under storrån med en tyngd vid ena låret. Fästet lossades och förövaren försvann ned under vattenytan. Med hjälp av linan halades han sen in. Straffet avskaffades 1755.
Spöstraff
Maximistraffet var 40 par spö. Spöstraffet avskaffades i Sverige 1851.
Styrman
Underofficer och medhjälpare till skepparen, framför allt med navigering som specialitet.
Stånd
Betecknar det landområde inom vilket ett indelt förband var förlagt.
Tredje männen
Tredje män eller tremänningar uttog efter mantalet och rekryteringssättet hade inte samband med rotarna. Av alla som kunde användas i krigstjänst och inte av andra skäl var undantagna t.ex. brukare av hemman fritogs, måste en tredjedel tas i anspråk.
Uppfordran
Inkallelse till tjänstgöring.
Vargeringskarl
En reservkarl som var uttagen till respektive rote. Han var utsedd att träda i båtsmannen ställe om han dödades eller blev tillfångatagen.
Vartgeld
Den avlöning som enrolleringsmanskapet erhöll i fredstid för att stå till förfogande i krigstid.
Örlogsfartyg
Krigsfartyg.
Källreferenser
1.Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred av Lars Ericsson, 19972.Det gotländska båtsmanshållet 1646 - 1887, Kjell Olson, 19933.Försvarets civilförvaltning 1634 - 1865, utgiven 1994 av försvarets civilförvaltning4.Från regalskepp till sjörobot av Bengt Ohrelius, 1984.5.Om sjökriget, från Svensksund till smygteknik av Marco Smedberg6.Skärgårdsflottan, redaktör Hans Norman, 20007.Wikipedia
