|
Märta Bonde.
|
||||
Relationer och barn
|
Gift
i Stockholms slott.
Lindorm Ribbing.
|
Peder Ribbing af Zernava.
Friherre af Zernava
Född 1606 i Vadstena slott (E).
Död 1644.
Ättefar för Zernava grenen, friherre. Ägde Boxholm i Ekebyrinna sn (E), Gimmerstad i Julita sn (D), Stenhammar i Flens sn (D) och Säfsnäs i Kopparberg. Han började som page hos Gustav II Adolf, blev officer vid sedemera fältmarskalken Johan Banérs regemente samt senare överstelöjtnant vid Hans Drakes regemente. Peder var i tjänst under lång tid av det trettio-åriga kriget. Han slutade som överste vid Västgöta infanteriregemente år 1640. År 1641 var han komendant i Wismar. År 1644 var han tillbaka i Sverige och fick tjänst som landshövding och kommendant i Laholm som han tappert försvarade år 1654 mot danskarna. Det var då han fick sin friherre titel af Zernava, nr 40. 1654 blev han riksråd och några år senare landshövding över Göteborg och Bohuslän. Namntillägget af Zernava kom år 1656 från ett kungligt gåvobrev, då Karl X Gustav var kung, på godset Czarnovo nära staden Thorn i Preussen.
Friherre af Zernava
Född 1606 i Vadstena slott (E).
Död 1644.
Ättefar för Zernava grenen, friherre. Ägde Boxholm i Ekebyrinna sn (E), Gimmerstad i Julita sn (D), Stenhammar i Flens sn (D) och Säfsnäs i Kopparberg. Han började som page hos Gustav II Adolf, blev officer vid sedemera fältmarskalken Johan Banérs regemente samt senare överstelöjtnant vid Hans Drakes regemente. Peder var i tjänst under lång tid av det trettio-åriga kriget. Han slutade som överste vid Västgöta infanteriregemente år 1640. År 1641 var han komendant i Wismar. År 1644 var han tillbaka i Sverige och fick tjänst som landshövding och kommendant i Laholm som han tappert försvarade år 1654 mot danskarna. Det var då han fick sin friherre titel af Zernava, nr 40. 1654 blev han riksråd och några år senare landshövding över Göteborg och Bohuslän. Namntillägget af Zernava kom år 1656 från ett kungligt gåvobrev, då Karl X Gustav var kung, på godset Czarnovo nära staden Thorn i Preussen.