Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-22

Släkten Nordlander

Släkten Nordlander härstammar från Graninge socken i Ångermanland. Graninge ligger ett par mil sydväst om Sollefteå. Graninge socken ingår i Sollefteå kommun, Ångermanland. Graninge är kyrkbyn i Graninge socken. Befolkning: 66 (år 2005). Mitt i Graninge ligger Graningesjön. Norr om Graningesjön finns Hutsjön. Kyrkan i Graninge ligger vid nordvästra delen av Hultsjön. Ett järnbruk, Graninge bruk, grundades i Graninge av dåvarande guvenören i Västernorrlands län, generalen och friherren Carl Larsson Sparre, på 1670-talet. År 1673 fick Graninge bruk privilegium. Bruket uppgick år 1873 i det då bildade Graningeverken. Graninge bruk bestod då av tråddrageri samt spiksmedja. I slutet av 1800- talet etablerade företaget såväl massafabriker, sågverk som vattenkraftverk. Här har mina förfäder på farmors sida varit bönder sen början av 1600-talet fram till våra dagar. På svärdssidan har jorden brukats i en del av Graninge som kallas Östergraninge. När man gift sig så har det i regel skett insocknes. Släkten har med andra ord funnits i Graninge genom alla århundraden.

Namnet Nordlander

I Sverige började man använda sig av familjenamn i större omfattning i slutet av 1800-talet, dvs man ärvde efternamnet från sin far. Tidigare använde man sk patronymikon dvs barnens efternamn bildades av faderns förnamn med tillägg av son eller dotter. Om fadern hette Nils, fick en son efternamnet Nilsson och en dotter Nilsdotter. När man i slutet av 1800-talet började använda familjenamn tog man i regel det son-efternamn man då hade. Vanligt var också att man tog ett efternamn som hade anknytning till orten, byn eller gården där man levde. Varifrån kommer då namnet Nordlander? Vi går tillbaka till 1880-talet. Nils Jonsson (1854-1951), född i Östergraninge, gifte sig 1880 med Anna Erika Söderholm (1855-1951). Enligt en uppgift skall Nils ha tagit namnet Nordlander i samband med giftermålet. En annan uppgift är att han tog namnet Nordlander när han gjorde värnplikten. Se karta över Graninge till höger. Mer detaljerad karta.

Farmors far Nils Jonsson Nordlander

En kort presentation av farmor och hennes föräldrar. Nils som nämnts tidigare var far till Gerda. Nils föddes den 27/9 1854 i Östergraninge, Graninge sn. Mor till Gerda var Anna Erika Söderholm. Hon föddes den 2/6 1855 i Vik, Graninge sn (Y). Nils och Anna Katharina gifte sig den 13/4 1880 i Graninge. Bilden till höger visar Nils och Anna Erika Nordlander, Östergraninge, Graninge (Y). Nils och Anna Erika får tio barn: 1. William (1880-1971) Nils Nordlander på logen 2. Helena (1883–1970) 3. Albin (1885–1946) 4. Ester (1888-1924) 5. Gerda (1890-1977) (farmor) 6. Erik Johan (1892-1976) 7. Elida (1893-1895) 8. Elida (1896-1980) 9. Harald (1898-1975) 10. Ferdinand (1900-1995) Alla är födda i Östergraninge. Bilden till höger visar Nils Nordlander på äldre dagar, Östergraninge, Graninge (Y). William som var äldst tog så småningom över fädernegården.

Nils Nordlander

Nils är, som nämns ovan, född den 27/9 1854 i Östergraninge, död 19/9 1951 i Graninge. Nils kallades för Nicke. Nils gifter sig den 13/4 1880 med Anna Erika Söderholm. Hon är född den 2/6 1855 i Vik, Graninge sn (Y), död den 13/12 1951 i Graninge. Nils och Anna firade järnbröllop (70 år) 1950. Båda är begravda på Graninge kyrkogård, "Nils Nordlanders familjegrav". Bilden till höger visar Nils Nordlanders familjegrav på Graninge kyrkogård (Y). Foto Hans Högman. På hans 90-årsdag 1944 fanns ett antal artiklar i lokala tidningar som hyllade 90-åringen, Graninges äldsta invånare. Här följer utdrag ur artiklarna: Ännu vid 90-års ålder deltar han i slåtter- och skördearbetet. Veden hugger han själv och bär in den till köket. Han läser tidningen utan glasögon och minnet är gott, endast hörseln är nedsatt. Fadern Jonas var bonde på ett stort hemman i Östergraninge men jorden brukades dåligt på den tiden varför fadern endast hade två hästar och fem kor. När Jonas söner växte upp delades hemmanet i fyra lika stora delar och på var och en av dessa finns numer (1944) 1 häst och fem kor. Detta omtalar Nils Nordlander för att bevisa att jordbruket gått framåt i hans dagar i hans hem och födelseby. Nordlander har gått i skola i endast fem månader, men hann på den tiden att lägga grunden till sin läs-, skriv- och räknekunnighet. Som läsebok på den tiden hade man nya testamentet. Redan som 16-åring började han det ansvarsfulla och tunga arbetet. Från Östergraninge över Abborrsjön till Bollstabruk gick en knagglig och svårframkomlig körväg; likaså var körvägen till Sollefteå under all kritik. På dessa vägar hade 16-åringen att köra bräder. Han hade två hästar, en kördes och den andre följde med lass som löshäst. Dagsförtjänsterna på den tiden (omkring 1870) var för en karl en krona per dag och för kvinnor femtio öre. I Nordlanders ungdom fanns endast fyra bönder i Östergraninge. En arrendator Olov Mårtensson sålde sitt hemman åt bolaget för 30 Kr och en rulle långtobak. Men, säger Nordlander, ur detta hemmans skogar har bolaget tagit rikedomar. Det fanns gott om mat i bondgårdarna. Kött och fisk samt getost var det vanligaste sovlet. Alla hade hemvävda kläder. Om vintern av vadmal och om sommaren av linne. Tyget vävdes i gårdarna. Men bostäderna är mycket bättre nu mot förr säger Nordlander. Ungdomen roade sig med sång och ringlekar, någon dans förekom ej i Östergraninge. Det var ett kyrksamt släkte. I stora s k kyrkbåtar färdades ända upp till 50 personer i samma båt som roddes av 12 roddare eller 6 roddpar. Vintertiden åktes skridsko eller hästskjuts på den milslånga sjön till kyrkan. Nordlander kom med i det kristna arbetet rätt tidigt. För ungefär 50 år sedan (1894) började de frikyrkliga predika inom Graninge och till dessa anslöt sig både Nordlander och hans hustru. I det Nordlanderska hemmet har uppfostrats tio barn, äldste sonen William är nu husbonde på gården (sen 1920). Även på 95-årsdagen 1949 fanns hyllningar i lokalpressen. Följande är utdrag ur artiklarna: Nils Nordlander och hans hustru Anna Erika bor sen 1947 på ålderdomshemmet i Graningebruk. Anna Erika var sömmerska när hon gifte sig med Nils. I äktenskapet har fostrats tio barn, av vilka tre nu är döda. Nordlander var timmerman också. Många gårdar i Östergraninge är timrade av Nils Nordlander. Han har varit frisk hela livet och aldrig behövt uppsöka en läkare. 95-årsdagen firades hos sonen William i Östegraninge. Närvarande släktingar var en bror och två systrar samt sex av barnen med familjer. Endast dottern Helena som bor i Argentina saknades. Nordlander har under dagen uppvaktas av hela bygden.

Nils Nordlanders hustru Anna Söderholm

Anna Erika Söderholm, född den 2/6 1855 i Vik, Graninge sn (Y), död den 13/12 1951 i Graninge. Anna var en duktig sömmerska. I Hasselbergs "Graninge släkter" finns följande nedtecknat om släkten Söderholm: "Släkten Söderholm äro av finsk härkomst från Viksjö och många av dess medlemmar visa typiska finska drag: Grova, breda ansikten med utstående kindkotor och kraftigt underkäkparti. Antropiska mått: Kroppslängd 175, Huvudindex 81,5 , Ansiktsindex 82.8 , ögonfärg: blå, Hårfärg: blond." Annas far är Jon Söderholm (1819 - 1897). Här är född Isaksson men tar namnet Söderholm. Jon hade en bror, Isac Isaksson (1815 - 1907). Om honom finns en intressant berättelse: Vid 19-års ålder var Isac med om en björnjakt i Graningeskogarna, där han var nära att få sätta livet till. Isac blev attackerad av en björn och vid den brottning som uppstod blev han både skalperad och svårt biten, men räddades till livet genom sina modiga jaktkamraters ingripande. Ivarsson, en av jaktkamraterna, som var känd för sina stora kroppskrafter, körde sin hand i björnens öppna gap och fick ett stadigt tag i tungan som han sen inte släppte förrän björnen var oskadliggjord. Isac var endast beväpnad med ett björnspjut. Ett liknande spjut finns på Murbergets museum i Härnösand. Denna berättelse finns återgiven av Henning Högberg i släktboken från Viksjöträffen 1958.

Farmor, Gerda Högman (född Nordlander)

Gerda Elisabeth föddes den 6 maj 1890 i Östergraninge. Gerda träffar sin blivande man Karl Högman, Högsjö (Y) mellan 1914 - 1915. I december 1915 föder hon dottern Ingegerd och i januari 1918 sonen Torsten. Gerda bor kvar med barnen i Östergraninge fram till 1920 då hon flyttar till Karl i Utansjö, Högsjö. Den 13 november 1920 vigs Karl och Gerda i Högsjö. Gerda och Karl får fem barn. Tyvärr avlider Karl redan 1927 i blodförgiftning. Bilden til höger visar Karl och Gerda Högman, Utansjö, Högsjö (Y). I samband med Gerdas 60-årsdag den 6/5 1950 fanns följande artikel införd i en tidning i Högsjö: “60 år fyller idag änkefru Gerda Högman, Utansjö. Fru Högmans vagga stod i Graninge, närmare bestämt Östergraninge. Efter uppväxtåren arbetade hon i hemmet några år. Därefter kom hon till Utansjö herrgård, där hon fick anställning som mejerska, vilken befattning hon innehade i många år. Sedermera gifte hon sig med jordbruksarbetaren Carl Högman. I deras äktenskap föddes 5 barn. När hennes make dog 1926 var yngsta barnet endast 6 månader gammalt. Det blev nu för fru Högman hårda och slitsamma år i arbete på Utansjö jordbruk för att kunna försörja sig själv och barnen. Nu är alla barnen utflugna ur boet och gifta, så nu har hon bara sig själv att tänka på. Hälsan är inte så god som förr, men på humöret är det inget fel. Glad och gemytlig har fru Högman under åerns lopp förvärvat sig många vänner”. I artikeln står felaktigt att Carl Högman dog 1926. Rätt år skall vara 1927.

Farmors syster, Helena Söderlund (född Nordlander)

Kristina Helena Nordlander, född 15/6 1883, död 9/12 1970. Flyttar till Viksjö 1904. Gifter sig den 23/6 1904 medHelena Söderlund (f. Nordlander) med familj Erik Söderlund, född 14/10 1879, död 5/11 1955. Helena och Erik emigrerar med barnen till Argentina 1927. De får tre barn: 1. Erik (1905–1986) 2. Emil (1906-1996) 3. Sylvia (1917- 2004) Helena emigrerar till Argentina med make och barn 1927. Med på resan 1927 följer även sonen Eriks fästmö Sally Sundin, född den 5/8 1910 i Viksjö. Läs mer om Helena och hennes familj i Argentina. Bilden til höger visar Helena Söderlund med maken Erik, sonen Erik samt sonens hustru Sally (till vänster). Stamtavla, Helena Söderlund.

Farmors övriga syskon

William Nordlander, född den 28/12 1880, död 14/1 1971 i Graninge. Gifter sig den 6/8 1905 med Maria Margareta Persdotter född den 3/6 1883 i Hällesjö (Z), död 17/12 1957 i Norrtälje. Båda är begravda i Norrtälje. William blir bonde efter fadern. De får sju barn. Albin Norlander, född 29/10 1885, död 15/5 1946. Byggnadsarbetare, bosatt i Östergraninge (1930). Gifter sig med Elin Maria Visén, född den 2/12 1890 i Viksjö. De får ett barn. Erik Johan "Janne" Nordlander, född den 25/7 1892, död 18/1 1976 i Frösve fs (R). Byggnadsarbetare, bosatt i Östergraninge (1930). Gifter sig den 26/8 1917 med Hildur Katharina Ledin, född 6/5 1896, död 28/10 1961. Familjen flyttar till Skövde. De får åtta barn. Elida Nordlander, född 7/3 1896, död 31/10 1980 i Helgums fs (Y). Gifter sig den 23/6 1917 med Per Johan Enok Abrahamsson, född den 19/12 1887 i Lövsjöbäcken, Helgum, död den 9/10 1959 i Helgum. De får fem barn. Harald Emanuel Nordlander, född den 14/3 1898, död 1975 i Sörberge. Skogsarbetare. Flyttar till Timrå (Y) 1928. Gifter sig med Hedda Ledin, född 31/5 1899 i Graninge, död 7/2 1950 i Laggarberg, Timrå. De får sex barn. Ferdinand Nordlander, född 7/7 1900, död 13/5 1995 i Väja (Y). Linjearbetare åt Edsele Kraft AB, senare Båkab. Gifter sig den 13/9 1931 med Elsa Lindstöm, född den 14/10 1907 i Österforsa (Y), död den 3/1 1993 i Väja, Kramfors (Y). Ferdinand och Elsa bor först i Björknäset, Graninge men flyttar 1938 till Kramfors. De får två barn.

Länkar

Stamtavla Nils Nordlander Antavla Gerda Högman (f. Nordlander) Släktskapstavla Gerda Högman Fotogalleri släkten Nordlander (Y) En Stamtavla är en släkttavla som börjar med en person längre till baka i tiden och visar alla dennes ättlingar fram till våra dagar. Ovanstående stamtavla börjar med Nils Nordlander och visar alla hans ättlingar fram till nutid.  En Antavla är ett släktträd som börjar med en person i nutid och visar alla släktingar bakåt i tiden. Varje person i en antavla kallas ana. Ovanstående antavla börjar med Gerda Högman och visar hennes släktingar bakåt i tiden.  Överst på sidan
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-22

Släkten

Nordlander

Släkten Nordlander härstammar från Graninge socken i Ångermanland. Graninge ligger ett par mil sydväst om Sollefteå. Graninge socken ingår i Sollefteå kommun, Ångermanland. Graninge är kyrkbyn i Graninge socken. Befolkning: 66 (år 2005). Mitt i Graninge ligger Graningesjön. Norr om Graningesjön finns Hutsjön. Kyrkan i Graninge ligger vid nordvästra delen av Hultsjön. Ett järnbruk, Graninge bruk, grundades i Graninge av dåvarande guvenören i Västernorrlands län, generalen och friherren Carl Larsson Sparre, på 1670-talet. År 1673 fick Graninge bruk privilegium. Bruket uppgick år 1873 i det då bildade Graningeverken. Graninge bruk bestod då av tråddrageri samt spiksmedja. I slutet av 1800-talet etablerade företaget såväl massafabriker, sågverk som vattenkraftverk. Här har mina förfäder på farmors sida varit bönder sen början av 1600-talet fram till våra dagar. På svärdssidan har jorden brukats i en del av Graninge som kallas Östergraninge. När man gift sig så har det i regel skett insocknes. Släkten har med andra ord funnits i Graninge genom alla århundraden.

Namnet Nordlander

I Sverige började man använda sig av familjenamn i större omfattning i slutet av 1800-talet, dvs man ärvde efternamnet från sin far. Tidigare använde man sk patronymikon dvs barnens efternamn bildades av faderns förnamn med tillägg av son eller dotter. Om fadern hette Nils, fick en son efternamnet Nilsson och en dotter Nilsdotter. När man i slutet av 1800-talet började använda familjenamn tog man i regel det son-efternamn man då hade. Vanligt var också att man tog ett efternamn som hade anknytning till orten, byn eller gården där man levde. Varifrån kommer då namnet Nordlander? Vi går tillbaka till 1880-talet. Nils Jonsson (1854-1951), född i Östergraninge, gifte sig 1880 med Anna Erika Söderholm (1855-1951). Enligt en uppgift skall Nils ha tagit namnet Nordlander i samband med giftermålet. En annan uppgift är att han tog namnet Nordlander när han gjorde värnplikten. Se karta över Graninge till höger. Mer detaljerad karta.

Farmors far Nils Jonsson

Nordlander

En kort presentation av farmor och hennes föräldrar. Nils som nämnts tidigare var far till Gerda. Nils föddes den 27/9 1854 i Östergraninge, Graninge sn. Mor till Gerda var Anna Erika Söderholm. Hon föddes den 2/6 1855 i Vik, Graninge sn (Y). Nils och Anna Katharina gifte sig den 13/4 1880 i Graninge. Bilden till höger visar Nils och Anna Erika Nordlander, Östergraninge, Graninge (Y). Nils och Anna Erika får tio barn: 1. William (1880-1971) Nils Nordlander på logen 2. Helena (1883–1970) 3. Albin (1885–1946) 4. Ester (1888-1924) 5. Gerda (1890-1977) (farmor) 6. Erik Johan (1892-1976) 7. Elida (1893-1895) 8. Elida (1896-1980) 9. Harald (1898-1975) 10. Ferdinand (1900-1995) Alla är födda i Östergraninge. Bilden till höger visar Nils Nordlander på äldre dagar, Östergraninge, Graninge (Y). William som var äldst tog så småningom över fädernegården.

Nils Nordlander

Nils är, som nämns ovan, född den 27/9 1854 i Östergraninge, död 19/9 1951 i Graninge. Nils kallades för Nicke. Nils gifter sig den 13/4 1880 med Anna Erika Söderholm. Hon är född den 2/6 1855 i Vik, Graninge sn (Y), död den 13/12 1951 i Graninge. Nils och Anna firade järnbröllop (70 år) 1950. Båda är begravda på Graninge kyrkogård, "Nils Nordlanders familjegrav". Bilden till höger visar Nils Nordlanders familjegrav på Graninge kyrkogård (Y). Foto Hans Högman. På hans 90-årsdag 1944 fanns ett antal artiklar i lokala tidningar som hyllade 90-åringen, Graninges äldsta invånare. Här följer utdrag ur artiklarna: Ännu vid 90-års ålder deltar han i slåtter- och skördearbetet. Veden hugger han själv och bär in den till köket. Han läser tidningen utan glasögon och minnet är gott, endast hörseln är nedsatt. Fadern Jonas var bonde på ett stort hemman i Östergraninge men jorden brukades dåligt på den tiden varför fadern endast hade två hästar och fem kor. När Jonas söner växte upp delades hemmanet i fyra lika stora delar och på var och en av dessa finns numer (1944) 1 häst och fem kor. Detta omtalar Nils Nordlander för att bevisa att jordbruket gått framåt i hans dagar i hans hem och födelseby. Nordlander har gått i skola i endast fem månader, men hann på den tiden att lägga grunden till sin läs-, skriv- och räknekunnighet. Som läsebok på den tiden hade man nya testamentet. Redan som 16-åring började han det ansvarsfulla och tunga arbetet. Från Östergraninge över Abborrsjön till Bollstabruk gick en knagglig och svårframkomlig körväg; likaså var körvägen till Sollefteå under all kritik. På dessa vägar hade 16-åringen att köra bräder. Han hade två hästar, en kördes och den andre följde med lass som löshäst. Dagsförtjänsterna på den tiden (omkring 1870) var för en karl en krona per dag och för kvinnor femtio öre. I Nordlanders ungdom fanns endast fyra bönder i Östergraninge. En arrendator Olov Mårtensson sålde sitt hemman åt bolaget för 30 Kr och en rulle långtobak. Men, säger Nordlander, ur detta hemmans skogar har bolaget tagit rikedomar. Det fanns gott om mat i bondgårdarna. Kött och fisk samt getost var det vanligaste sovlet. Alla hade hemvävda kläder. Om vintern av vadmal och om sommaren av linne. Tyget vävdes i gårdarna. Men bostäderna är mycket bättre nu mot förr säger Nordlander. Ungdomen roade sig med sång och ringlekar, någon dans förekom ej i Östergraninge. Det var ett kyrksamt släkte. I stora s k kyrkbåtar färdades ända upp till 50 personer i samma båt som roddes av 12 roddare eller 6 roddpar. Vintertiden åktes skridsko eller hästskjuts på den milslånga sjön till kyrkan. Nordlander kom med i det kristna arbetet rätt tidigt. För ungefär 50 år sedan (1894) började de frikyrkliga predika inom Graninge och till dessa anslöt sig både Nordlander och hans hustru. I det Nordlanderska hemmet har uppfostrats tio barn, äldste sonen William är nu husbonde på gården (sen 1920). Även på 95-årsdagen 1949 fanns hyllningar i lokalpressen. Följande är utdrag ur artiklarna: Nils Nordlander och hans hustru Anna Erika bor sen 1947 på ålderdomshemmet i Graningebruk. Anna Erika var sömmerska när hon gifte sig med Nils. I äktenskapet har fostrats tio barn, av vilka tre nu är döda. Nordlander var timmerman också. Många gårdar i Östergraninge är timrade av Nils Nordlander. Han har varit frisk hela livet och aldrig behövt uppsöka en läkare. 95-årsdagen firades hos sonen William i Östegraninge. Närvarande släktingar var en bror och två systrar samt sex av barnen med familjer. Endast dottern Helena som bor i Argentina saknades. Nordlander har under dagen uppvaktas av hela bygden.

Nils Nordlanders hustru Anna Söderholm

Anna Erika Söderholm, född den 2/6 1855 i Vik, Graninge sn (Y), död den 13/12 1951 i Graninge. Anna var en duktig sömmerska. I Hasselbergs "Graninge släkter" finns följande nedtecknat om släkten Söderholm: "Släkten Söderholm äro av finsk härkomst från Viksjö och många av dess medlemmar visa typiska finska drag: Grova, breda ansikten med utstående kindkotor och kraftigt underkäkparti. Antropiska mått: Kroppslängd 175, Huvudindex 81,5 , Ansiktsindex 82.8 , ögonfärg: blå, Hårfärg: blond." Annas far är Jon Söderholm (1819 - 1897). Här är född Isaksson men tar namnet Söderholm. Jon hade en bror, Isac Isaksson (1815 - 1907). Om honom finns en intressant berättelse: Vid 19-års ålder var Isac med om en björnjakt i Graningeskogarna, där han var nära att få sätta livet till. Isac blev attackerad av en björn och vid den brottning som uppstod blev han både skalperad och svårt biten, men räddades till livet genom sina modiga jaktkamraters ingripande. Ivarsson, en av jaktkamraterna, som var känd för sina stora kroppskrafter, körde sin hand i björnens öppna gap och fick ett stadigt tag i tungan som han sen inte släppte förrän björnen var oskadliggjord. Isac var endast beväpnad med ett björnspjut. Ett liknande spjut finns på Murbergets museum i Härnösand. Denna berättelse finns återgiven av Henning Högberg i släktboken från Viksjöträffen 1958.

Farmor, Gerda Högman (född

Nordlander)

Gerda Elisabeth föddes den 6 maj 1890 i Östergraninge. Gerda träffar sin blivande man Karl Högman, Högsjö (Y) mellan 1914 - 1915. I december 1915 föder hon dottern Ingegerd och i januari 1918 sonen Torsten. Gerda bor kvar med barnen i Östergraninge fram till 1920 då hon flyttar till Karl i Utansjö, Högsjö. Den 13 november 1920 vigs Karl och Gerda i Högsjö. Gerda och Karl får fem barn. Tyvärr avlider Karl redan 1927 i blodförgiftning. Bilden til höger visar Karl och Gerda Högman, Utansjö, Högsjö (Y). I samband med Gerdas 60-årsdag den 6/5 1950 fanns följande artikel införd i en tidning i Högsjö: “60 år fyller idag änkefru Gerda Högman, Utansjö. Fru Högmans vagga stod i Graninge, närmare bestämt Östergraninge. Efter uppväxtåren arbetade hon i hemmet några år. Därefter kom hon till Utansjö herrgård, där hon fick anställning som mejerska, vilken befattning hon innehade i många år. Sedermera gifte hon sig med jordbruksarbetaren Carl Högman. I deras äktenskap föddes 5 barn. När hennes make dog 1926 var yngsta barnet endast 6 månader gammalt. Det blev nu för fru Högman hårda och slitsamma år i arbete på Utansjö jordbruk för att kunna försörja sig själv och barnen. Nu är alla barnen utflugna ur boet och gifta, så nu har hon bara sig själv att tänka på. Hälsan är inte så god som förr, men på humöret är det inget fel. Glad och gemytlig har fru Högman under åerns lopp förvärvat sig många vänner”. I artikeln står felaktigt att Carl Högman dog 1926. Rätt år skall vara 1927.

Farmors syster, Helena Söderlund

(född Nordlander)

Kristina Helena Nordlander, född 15/6 1883, död 9/12 1970. Flyttar till Viksjö 1904. Gifter sig den 23/6 1904 medHelena Söderlund (f. Nordlander) med familj Erik Söderlund, född 14/10 1879, död 5/11 1955. Helena och Erik emigrerar med barnen till Argentina 1927. De får tre barn: 1. Erik (1905–1986) 2. Emil (1906-1996) 3. Sylvia (1917- 2004) Helena emigrerar till Argentina med make och barn 1927. Med på resan 1927 följer även sonen Eriks fästmö Sally Sundin, född den 5/8 1910 i Viksjö. Läs mer om Helena och hennes familj i Argentina. Bilden til höger visar Helena Söderlund med maken Erik, sonen Erik samt sonens hustru Sally (till vänster). Stamtavla, Helena Söderlund.

Farmors övriga syskon

William Nordlander, född den 28/12 1880, död 14/1 1971 i Graninge. Gifter sig den 6/8 1905 med Maria Margareta Persdotter född den 3/6 1883 i Hällesjö (Z), död 17/12 1957 i Norrtälje. Båda är begravda i Norrtälje. William blir bonde efter fadern. De får sju barn. Albin Norlander, född 29/10 1885, död 15/5 1946. Byggnadsarbetare, bosatt i Östergraninge (1930). Gifter sig med Elin Maria Visén, född den 2/12 1890 i Viksjö. De får ett barn. Erik Johan "Janne" Nordlander, född den 25/7 1892, död 18/1 1976 i Frösve fs (R). Byggnadsarbetare, bosatt i Östergraninge (1930). Gifter sig den 26/8 1917 med Hildur Katharina Ledin, född 6/5 1896, död 28/10 1961. Familjen flyttar till Skövde. De får åtta barn. Elida Nordlander, född 7/3 1896, död 31/10 1980 i Helgums fs (Y). Gifter sig den 23/6 1917 med Per Johan Enok Abrahamsson, född den 19/12 1887 i Lövsjöbäcken, Helgum, död den 9/10 1959 i Helgum. De får fem barn. Harald Emanuel Nordlander, född den 14/3 1898, död 1975 i Sörberge. Skogsarbetare. Flyttar till Timrå (Y) 1928. Gifter sig med Hedda Ledin, född 31/5 1899 i Graninge, död 7/2 1950 i Laggarberg, Timrå. De får sex barn. Ferdinand Nordlander, född 7/7 1900, död 13/5 1995 i Väja (Y). Linjearbetare åt Edsele Kraft AB, senare Båkab. Gifter sig den 13/9 1931 med Elsa Lindstöm, född den 14/10 1907 i Österforsa (Y), död den 3/1 1993 i Väja, Kramfors (Y). Ferdinand och Elsa bor först i Björknäset, Graninge men flyttar 1938 till Kramfors. De får två barn.

Länkar

Stamtavla Nils Nordlander Antavla Gerda Högman (f. Nordlander) Släktskapstavla Gerda Högman Fotogalleri släkten Nordlander (Y) En Stamtavla är en släkttavla som börjar med en person längre till baka i tiden och visar alla dennes ättlingar fram till våra dagar. Ovanstående stamtavla börjar med Nils Nordlander och visar alla hans ättlingar fram till nutid.  En Antavla är ett släktträd som börjar med en person i nutid och visar alla släktingar bakåt i tiden. Varje person i en antavla kallas ana. Ovanstående antavla börjar med Gerda Högman och visar hennes släktingar bakåt i tiden.  Överst på sidan