Copyright © Hans Högman 2022-06-20
DCA - Defence
Cooperation Agreement
DCA
DCA, Defense Cooperation Agreement, är ett
bilateralt militärt samarbetsavtal mellan Sverige och
USA.
DCA fördjupar försvarssamarbetet mellan Sverige
och USA och avtalet reglerar villkoren för
amerikanska styrkors närvaro i Sverige.
Den 5 december 2023 undertecknade
försvarsminister Pål Jonson (M) ett militärt
samarbetsavtal med USA, ett så kallat DCA-avtal. För
att det ska träda i kraft krävs att riksdagen godkänner
det (med två tredjedelars
majoritet). Avtalet
lämnades över som en
proposition till riksdagen
den 8 maj 2024 (Prop.
2023/24:141).
Avtalet har ingenting med
Nato att göra.
Bilden visar Sveriges försvarsminister Pål Jonson och
USA:s försvarsminister Lloyd Austin vid
undertecknandet av DCA-avtalet den 5 december
2023. Bild: Wikipedia.
Avtalet ger USA tillgång till 17 svenska armébaser,
flygbaser och örlogsbaser och övningsområden,
varav delar reserveras exklusivt för USA. Alla
eventuella bygg- och anläggningsarbeten inom de
exklusiva områdena ska ske på amerikansk
bekostnad.
DCA ger även USA tillgång till svenska flygplatser och
hamnar och även rätten att lagra amerikanskt
material i Sverige. De amerikanska styrkorna måste
dock deklarera vilken typ material de tar in i Sverige.
Avtalet reglerar också den rättsliga statusen för
amerikansk personal i Sverige vilket innebär att
amerikansk militär personal som befinner sig här inte
lyder under svenska lagar utan under USA:s lagar.
Detta innebär att eventuella begångna brott i Sverige
sköts det av amerikanska rättsväsendet.
I avtalet framgår det att samtliga aktiviteter som
genomförs inom DCA-avtalet ska göras med full
respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och
internationella förpliktelser.
Riksdagen godkänner avtalet
Den 18 juni 2024 godkänner Sveriges riksdag
införandet av DCA-avtalet. 266 ledamöter röstade för
och 37 röstade nej. 46 ledamöter var frånvarande.
Stödet i riksdagen var således brett för avtalet, sex av
åtta partier är för. Enbart Vänsterpartiet och
Miljöpartiet reserverade sig.
Avtalet är giltigt i 10 år och fortsätter sedan att gälla
fram till dess att den ena parten säger upp avtalet
med 1 års framförhållning (Artikel 30).
Syftet med avtalet är att USA snabbt ska kunna
komma till Sveriges hjälp vid en kris.
Enligt regeringen underlättar det också Natos
möjligheter att försvara Baltikum och Finland.
Avtalet med Sverige ger USA:
•
Tillgång till svenska baser
Inga nya amerikanska baser etableras, utan USA
får tillgång till redan befintliga anläggningar. USA
kan dock uppföra egna byggnader på baserna.
•
Militär personal kommer att temporärt kunna
vistas i Sverige, men ingen permanent personal.
•
Lyder under amerikansk lag.
De amerikanska styrkorna ska lyda under
amerikansk lagstiftning
De 17 anläggningarna i Sverige som ingår i avtalet:
1.
Kiruna
2.
Boden
3.
Vidsel
4.
Luleå
5.
Härnösand
6.
Östersund
7.
Älvdalen
8.
Uppsala
9.
Kristinehamn
10.
Berga
11.
Såtenäs
12.
Kvarn
13.
Visby
14.
Halmstad
15.
Ronneby
16.
Revingehed
17.
Ravlunda
Sveriges grannländer
Liknande avtal finns redan i Norge, Danmark och
Finland.
Finland har nyligen slutit ett nästan likalydande avtal
och har listat 15 anläggningar och områden, Litauen
13, Norge 12, och Danmark, Estland och Lettland
vardera 3. Norge har nyligen utökat antalet områden
från 4 till 12.