|
Gift
omkring
1670.
Jonas Fornelius.
Astronomie professor i Uppsala
Född
1635-04-14
i Uppsala (C).
Död
1679-02-17
i Uppsala (C).
Student i Uppsala 1642. Studerade även, liksom sin far, i Leiden där han 1659 blev filosofie doktor. Studerade även i Franeker. Blev professor i astronomi vid Uppsala universitet 1664 och i matematik 1669 och var därutöver även pastor i Funbo (C) från och med 1674. Var Uppsala universitets rektor hösten 1667 och våren 1674.
Fornelius var i Uppsala elev till astronomen B Hedraeus. Efter ett första lärdomsprov, en oration 1657 om de gamla goterna, företog han den då vanliga studieresan till Holland och dess grannländer och var 1658-62 med kortare avbrott närvarande vid universitetet i Leiden, centrum för den samtida naturvetenskapen. Fornelius föreläsningar omfattade planetteori, beräkning av förmörkelser, geografi och gnomonik samt sfärisk trigonometri. Han var en skicklig mekaniker och glasslipare - och förfärdigade själv sina instrument, till exempel teleskop, tuber och mikroskåp. Betecknande för hans personlighet är akademiska konsistoriets yttrande om honom att "han med sitt grassateridande och nattskiutande bättre, kanske, tiende wara i knechtehopen än i publico docenti munere sittia". Fornelius gjorde sig bemärkt genom sin excentritet. Han var stor och tjock med eget kastanjbrunt hår. Visade som rektor stort överséende med studenternas olater och "red själv utför alla dom trapporna". När han fått sitt pastorat "saktade han sig". Sedermera orsakade hans aggresivitet och särpräglade skämtlynne många sammanstötningar med kollegorna, särskilt under Fornelius rektorat då han höll hårt på sin värdighet och även använde rektorsprogrammen för sina utfall mot grupper och enskilda. I de ständiga partistriderna kom han ofta att leda oppositionen mot Rudbecks allenarådande på olika områden. Detta i sådana ordalag sa att det till och med kostade honom en skriftlig avbön 1671 sedan Rudbeck bragt hans yttrande om univeritetsstaten till kanslern Magnus Gabriel De La Gardis kännedom.
|
|
