Förr då kunskapen och förmågan att skriva och läsa inte var så stor användes bomärken som tecken för att känna igen och ange vad som ägdes av en familj eller gård. Bomärken användes både på lös och på fast egendom. Ägarens bomärke var en erkänd symbol och nyttjades framför allt som märke för gården och dess lösa egendom, som redskap och husgeråd. Ett exempel på användning för fast egendom var nyttjandet av bomärken som råmärke i rågång (gränsmärke) samt som gårdssymbol i bygdegemenskapen.Märket var utformat så att det skulle vara enkelt att ristas eller huggas i det som skulle märkas. Vanligen var det räta linjer eller bågar. Likheten till runorna var stor.Bomärket som tillhörde en gård ärvdes och kunde vara oförändrat i flera generationer. När ett nytt bomärke bildades var det i regel vid hemmanklyvning. Det nya bomärket var då ofta obetydligt ändrat, ofta enbart ett tillägg av ett bistreck.Bomärket var innehavarens och familjens speciella egendomsmärke för deras hem samt ett uttryck för gemenskap och arbetsinsatser inom socken- och byalag. Delaktighet och turordning markerades ofta med bomärken i budkavle, vägkavle, klubba etc.Äganderätt och användning av bomärken reglerades i Medelpad i Hälsingelagens byalagsbalk. Denna lag nedtecknades i början av 1300-talet. Bomärkesordningen gällde för alla samhällsklasser.Prästernas och myndighetspersoners bomärken hade under 1500-talet vanligen en heraldisk utformning i sigill. Även firmamärken för företag har sitt ursprung i bomärken.När sen det blev allt vanligare med skrivna bomärken, med gåspenna och bläck, förändrades bomärkena så att det gick lättare och snabbare och skriva dem med penna. Bomärkena bl. då mer "runda" i stället för kantiga. De kom allt mer att likna bokstäver, initialer.Den gamla bomärkes ordningen upphörde successivt under 1800-talet då skrivkunnigheten blev allt mer utbredd.Nedan följer ett antal exempel på bomärken som mina förfäder i Ljustorp (Y) använt.
Detta bomärke har använts av mina förfäder på gården Öppom nr 2 i Ljustorp. Minst tre generationer på min svärdssida har använt detta märke.Pehr Jonsson (1660-1725), sonen Erik Pehrsson (1704-1767) och sonsonen Pehr Ersson (1730-1816).
Märket har använts på gården Lövberg nr 1 i Ljustorp. Innehavare Anders Olsson (1668-1747) och sonen Lars Andersson (1731-1800).
Märket har använts på gården Lövberg nr 2 i Ljustorp. Innehavare Olov Andersson (1715-1791). Olov och Lars på Lövberg 1 ovan var syskon.
Märket har använts på gården Björkom nr 4 i Ljustorp. Innehavare Erik Nilsson (1705-1800).
Märket har använts på gården Edsta nr 2 i Ljustorp. Innehavare Augustin Nilsson (16..-1710) och sonsonen Isak Nilsson (1699-1771).
Märket har använts på gården Hamre nr 2 i Ljustorp. Innehavare Anders Olsson (1657-1719) och sonen Lars Andersson.
Märket har använts på gården Högland nr 1 i Ljustorp. Innehavare Ingemar Olsson. Står som ägare till gården år 1620.
Märket har använts på gården Högland nr 4 i Ljustorp. Innehavare Olov Davidsson (1654-1693).
Märket har använts på gården Jällvik nr 2 i Ljustorp. Innehavare Erik Jonsson (1691-1765).
Exempel på bomärken från Hässjö, Medelpad (Y)
Märket har använts på gården Västanbäck nr 1 i Hässjö. Innehavare Anders Thomasson (1755-1815).
Förr då kunskapen och förmågan att skriva och läsa inte var så stor användes bomärken som tecken för att känna igen och ange vad som ägdes av en familj eller gård. Bomärken användes både på lös och på fast egendom. Ägarens bomärke var en erkänd symbol och nyttjades framför allt som märke för gården och dess lösa egendom, som redskap och husgeråd. Ett exempel på användning för fast egendom var nyttjandet av bomärken som råmärke i rågång (gränsmärke) samt som gårdssymbol i bygdegemenskapen.Märket var utformat så att det skulle vara enkelt att ristas eller huggas i det som skulle märkas. Vanligen var det räta linjer eller bågar. Likheten till runorna var stor.Bomärket som tillhörde en gård ärvdes och kunde vara oförändrat i flera generationer. När ett nytt bomärke bildades var det i regel vid hemmanklyvning. Det nya bomärket var då ofta obetydligt ändrat, ofta enbart ett tillägg av ett bistreck.Bomärket var innehavarens och familjens speciella egendomsmärke för deras hem samt ett uttryck för gemenskap och arbetsinsatser inom socken- och byalag. Delaktighet och turordning markerades ofta med bomärken i budkavle, vägkavle, klubba etc.Äganderätt och användning av bomärken reglerades i Medelpad i Hälsingelagens byalagsbalk. Denna lag nedtecknades i början av 1300-talet. Bomärkesordningen gällde för alla samhällsklasser.Prästernas och myndighetspersoners bomärken hade under 1500-talet vanligen en heraldisk utformning i sigill. Även firmamärken för företag har sitt ursprung i bomärken.När sen det blev allt vanligare med skrivna bomärken, med gåspenna och bläck, förändrades bomärkena så att det gick lättare och snabbare och skriva dem med penna. Bomärkena bl. då mer "runda" i stället för kantiga. De kom allt mer att likna bokstäver, initialer.Den gamla bomärkes ordningen upphörde successivt under 1800-talet då skrivkunnigheten blev allt mer utbredd.Nedan följer ett antal exempel på bomärken som mina förfäder i Ljustorp (Y) använt.
Exempel på bomärken från
Ljustorp, Medelpad (Y)
Detta bomärke har använts av mina förfäder på gården Öppom nr 2 i Ljustorp. Minst tre generationer på min svärdssida har använt detta märke.Pehr Jonsson (1660-1725), sonen Erik Pehrsson (1704-1767) och sonsonen Pehr Ersson (1730-1816).
Märket har använts på gården Lövberg nr 1 i Ljustorp. Innehavare Anders Olsson (1668-1747) och sonen Lars Andersson (1731-1800).
Märket har använts på gården Lövberg nr 2 i Ljustorp. Innehavare Olov Andersson (1715-1791). Olov och Lars på Lövberg 1 ovan var syskon.
Märket har använts på gården Björkom nr 4 i Ljustorp. Innehavare Erik Nilsson (1705-1800).
Märket har använts på gården Edsta nr 2 i Ljustorp. Innehavare Augustin Nilsson (16..-1710) och sonsonen Isak Nilsson (1699-1771).
Märket har använts på gården Hamre nr 2 i Ljustorp. Innehavare Anders Olsson (1657-1719) och sonen Lars Andersson.
Märket har använts på gården Högland nr 1 i Ljustorp. Innehavare Ingemar Olsson. Står som ägare till gården år 1620.
Märket har använts på gården Högland nr 4 i Ljustorp. Innehavare Olov Davidsson (1654-1693).
Märket har använts på gården Jällvik nr 2 i Ljustorp. Innehavare Erik Jonsson (1691-1765).
Exempel på bomärken från
Hässjö, Medelpad (Y)
Märket har använts på gården Västanbäck nr 1 i Hässjö. Innehavare Anders Thomasson (1755-1815).
